Nya prognoser över volymerna i rättskedjan

2019-02-28

Nu redovisar rättsväsendets myndigheter sina prognoser över verksamhetsvolymerna under perioden 2019–2022. Prognoserna pekar åt att flödet kommer att öka de närmaste åren.

Tabell över framtida volymer i rättskedjan

Klicka på tabellen för att förstora den.

I rapporten Den framtida verksamhetsvolymen i rättskedjan redovisar myndigheterna 2018 års prognoser som omfattar perioden 2019–2022. Prognoserna gäller volymer av ärenden in till och ut från Polismyndigheten, antalet brottsmisstankar i Åklagarmyndigheten och antalet brottmål i de allmänna domstolarna samt antalet dömda personer i olika påföljder och verksamheter i Kriminalvården.

I denna rapport redovisar myndigheterna 2018 års prognoser som omfattar perioden 2019–2022. Prognoserna gäller volymer av ärenden in till och ut från Polismyndigheten, antalet brottsmisstankar i Åklagarmyndigheten och antalet brottmål i de allmänna domstolarna samt antalet dömda personer i olika påföljder och verksamheter i Kriminalvården.

Utöver prognoser beskrivs även det centrala flödet genom rättskedjan. I rapporten redogörs för in- och utflödet hos respektive myndighet, men även för hur flödet ser ut och påverkas inom en myndighet. Syftet med detta är att läsaren lättare ska kunna följa och förstå flödet genom rättskedjan.

Under 2017–2018 ökade flödet i rättskedjan

Mellan 2004 och 2009 ökade utflödet från Polismyndigheten, något som påverkade utflödet från Åklagarmyndigheten och Sveriges Domstolar men inte Kriminalvården. Inflödet av kriminalvårdspåföljder var under perioden relativt oförändrat.

Efter att ha nått en topp åren 2009–2010 vände utvecklingen, och volymerna började minska. Minskningen var relativt likartad för alla leden i rättskedjan och varade fram till 2016.

Under de senaste två åren har Polismyndighetens utflöde ökat, något som i huvudsak kommer av trafik- och narkotikabrott. Andra brottskategorier ökade bara svagt, var oförändrade eller minskade. Ökningen av Polismyndighetens utflöde under perioden 2017 och 2018 kan således ha påverkats av fler så kallade egeninitierade ärenden avseende narkotika- och trafikbrott.

Från och med 2017 ökade således utflödet från Polismyndigheten, vilket kan ha påverkat flödet i resten av rättskedjan. Flödena ökade i alla led, om än med viss tidsfördröjning, där vissa volymer ökade redan 2017 medan andra ökade först under 2018.

Prognoser för perioden 2019–2022

På fyra års sikt prognostiseras ärenden som redovisas till åklagare (Polismyndigheten) att öka med 9 procent, antalet brottsmisstankar med åtalsbeslut (Åklagarmyndigheten) att öka med 12 procent, antalet brottmål som är avgjorda genom dom (Sveriges Domstolar) att öka med 15 procent och medelantalet klienter i Kriminalvården att öka med 9 procent.

BAKGRUND

Sedan 2008 samarbetar Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och Kriminalvården, på regeringens uppdrag, med att ta fram prognoser över framtida verksamhetsvolymer. Brottsförebyggande rådet (Brå) är en resurs i arbetet och har bland annat i uppdrag att bistå med metodstöd.