Polisen tar nya tag kring arbetet med medborgarlöften

Polisen har nu arbetat med medborgarlöften ett par år och för att se hur arbetet fortlöper fick Brå i uppdrag att studera satsningen.

– Studien bekräftar det vi inom polisen själva har sett under de senaste fyra åren. Det arbetas väldigt olika med medborgarlöften. Det finns lokalpolisområden som fått in det som en naturlig del i det ordinarie arbetet och sett stor nytta, medan andra mer eller mindre ser det som ett nödvändigt ont. Därför är det viktigt med en forskningsbaserad syn på det hela, säger Håkan Jarborg Eriksson, chef för UC Syd, Nationella operativa avdelningen.

Involvera medborgarna

Medborgarlöften handlar om att identifiera och analysera lägesbilden samt att tillsammans med medborgarna välja ut lämpliga frågor att arbeta med. Håkan Jarborg Eriksson understryker vikten av legitimitet och att skapa förtroende.

– En utmaning ligger i att skapa en samförståelse – att nå medborgarna och tillgodose att deras problem kan lösas. Vad studien visar är att man förväntar sig snabba resultat, medan metodiken egentligen handlar om att arbeta långsiktigt med att skapa förtroende. Men det syns ändå en tydlig skillnad i att innehållet i löftena blivit bättre, att de är inriktade på mer relevanta saker, säger Håkan Jarborg Eriksson.

Ett exempel på detta kan exempelvis vara när mopedåkningen i området, som medborgarna stört sig på, kan visa sig vara mer än bara en ordningsstörning. Den kan även vara kopplad till den lokala narkotikaförsäljningen – när de mopedåkande ungdomarna visat sig vara langare. Mopedåkningen kan till och med ha kopplingar till det grova våldet, då gärningspersonerna använder mopeder för att komma undan.

På så vis kan löftet att handskas med störande mopedåkning utgöra ett konkret exempel på att fånga en problembild som slår mot olika problem samtidigt. Medborgarnas problem togs på allvar och för polisens del upplevdes åtgärderna som en viktig prioritering.

Nystart

Arbetet med medborgarlöften drogs igång under en omvälvande fas i polismyndighetens historia – just som den nya polisorganisationen tog form med nya chefer och ny regional indelning. Nu har polisen förberett en nystart för få in metoden som en naturlig del i verksamheten. Ett problem Brås studie pekade på var bristande dialog och kommunikation, såväl inom polisen som externt.

– Det var väldigt bra kommunikation i början, men uthålligheten visade sig vara låg och det har tyvärr inte fungerat helt när det gäller återkopplingen till medborgarna. Det finns ett enormt stort kommunikationsjobb i detta, och det finns med i metodstödet, säger Håkan Jarborg Eriksson.