Kronprinsessparet besökte Brå

Kronprinsessparet besöker Brå.

Under Kronprinsessparets besök på Brå träffade de bland andra t.f. generaldirektör Björn Borschos och stabschef Anna Westphalen. Foto: Jonas Ekströmer/TT

2019-11-14

I dag besökte Kronprinsessan Victoria och Prins Daniel Brottsförebyggande rådet för att få information om brottsutvecklingen samt ta del av aktuell forskning om socialt utsatta områden.

Besöket inleddes med att t.f. generaldirektören Björn Borschos gav en övergripande bild av myndighetens arbete. Sedan följde presentationer från några av Brås utredare som berättade mer djupgående om brottsutvecklingen samt om studier och projekt med anknytning till socialt utsatta områden.

– Vi känner oss hedrade att Kronprinsessan Victoria och Prins Daniel ville besöka Brå och ta del av den forskning och kunskap som vi producerar på myndigheten, säger Björn Borschos, t f generaldirektör på Brå.

Ur programmet:

Brottsutvecklingen: statistik över anmälda brott, NTU m.m.

En stor mängd av de brott som begås kommer aldrig till rättsväsendets kännedom, och för många brottstyper är faktisk brottslighet betydligt mer omfattande än den som syns i officiell kriminalstatistik, exempelvis över anmälda brott. Därför behövs det även andra datakällor för att kunna studera brottsutvecklingen. En typ av viktig källa är stora offer- och självdeklarationsstudier, som Brås Nationella trygghetsundersökningen (NTU) och Skolundersökningen om brott (SUB). När gäller våldsutvecklingen finns det också möjligheter att komplettera med analyser av sjukvårdsdata. För vissa brottstyper leder analyserna fram till relativt säkra resultat om både brottsnivån och brottsutvecklingen, vilket dödligt våld och vissa stöldbrott är exempel på. För många andra brottstyper förblir resultaten relativt osäkra, vilket gäller känsliga brott som sexualbrott, brott som riktas mot företag och andra organisationer samt andra brott utan enskilda som brottsoffer, som narkotikabrott.

Nationella trygghetsundersökningen (NTU)

Skolundersökningen om brott (SUB)

Utvecklingen av dödligt våld i Sverige 1990- 2017

Antalet fall av dödligt våld i Sverige är internationellt sett lågt, men de senaste årens markanta ökning av skjutvapenvåld i den kriminella miljön väcker uppmärksamhet och oro. Samtidigt utgör familjerelaterade fall av dödligt våld en lika stor kategori. Mindre kategorier är exempelvis politiskt motiverat dödligt våld, liksom dödligt våld som begås av psykiskt sjuka personer eller i samband med sexuella övergrepp.

Utvecklingen av dödligt våld i Sverige 1990- 2017

Relationen till rättsväsendet i socialt utsatta områden

Undersökningen påvisar omfattande problem i de undersökta områdena. Öppen narkotikaförsäljning förekommer. Skadegörelse, nedskräpning och allvarliga trafikbrott påverkar boendemiljön, och några av områdena drabbas under perioder av mycket all­varlig våldsbrottslighet. Det är en utmaning för polisen att bygga förtroende i de utsatta områdena om de ska vara effektiva och samtidigt uppfattas som rättvisa. Kriminella personer eller grupperingar uppges bidra till parallella samhällsstrukturer genom att de sprider rädsla bland de boende och påverkar viljan att ställa upp i rättsprocesser.

Relationen till rättsväsendet i socialt utsatta områden

Skjutningar i kriminella miljöer

Det dödliga skjutvapenvåldet i kriminella miljöer har ökat under senare år. Skjutvapenvåldet ofta medel för att positionera sig i den kriminella miljön. Skjutvapenvåldet fungerar som ett sätt att bygga upp sitt rykte och stärka sin position inte minst på den lokala narkotikamarknaden – samtidigt som det används för att skydda det egna livet. Men ryktet är tillfälligt och lätt att förlora, och måste ständigt upprätthållas. Till följd av den kriminella miljöns avsaknad av tydliga strukturer som kan lösa eller lugna konflikterna, kan våldsutövningen eskalera och konflikterna bli närmast självgående.

Skjutningar i kriminella miljöer

Tystnadskulturer

Det har blivit allt svårare att få brottsoffer och vittnen att lämna uppgifter till rättsväsendet, vilket får konsekvenser både för brottsoffren själva och i förlängningen även på samhällelig nivå. Brå har tittat på vad som motiverar tystnaden gentemot rättsväsendet, och hur man kan få fler att bryta den. De starkaste mekanismerna för tystnad är skam och skuld, rädsla för repressalier samt bilden av att polisen ändå inte kan göra något. För att bryta tystnadskulturen måste man snabbt förhöra brottsoffer och vittnen och se till att de får skydd om de behöver. Andra viktiga faktorer kan bland annat vara att dokumentera bevis i ett tidigt skede samt att ge tidiga utsagor ett större bevisvärde.

Tystnadskulturer

Brottsförebyggande arbete mot skjutningar

Dessutom presenterades det pågående projektet Sluta skjut – tillsammans för ett tryggt Malmö som genomförs tillsammans med Malmö stad, Polismyndigheten och Kriminalvården. Projektet bygger på en metod, Group Violence Intervention, som visat sig vara framgångsrik i USA. Syftet med projektet är att se om metoden är applicerbar och effektiv under svenska förhållanden med mål om att minska skjutningar och förebygga våld mellan grupper.

Sluta skjut (GVI)