Fler hatbrottsutsatta behöver få stöd

Brå har i kortanalysen Stöd till hatbrottsutsatta undersökt i hur stor utsträckning hatbrottsutsatta erbjuds och får det stöd som de anser sig behöva. I studien ingår de som uppgett att de utsatts för hot, misshandel eller rån med ett hatbrottsmotiv – antingen främlingsfientligt, homofobiskt eller antireligiöst.

Resultaten tyder på att hatbrottsutsatta skulle behöva få stöd i betydligt större utsträckning.

• För 9 procent av brotten hade de utsatta erbjudits stöd från någon ideell organisation.
• De uppger att de fått sådant stöd vid 3,6 procent av brotten. Skillnaden kan bero på både fall där de utsatta inte fått stöd fast de önskat det och på fall där de utsatta erbjudits stöd men tackat nej.
• För 22 procent av brotten uppgav de utsatta att de hade behov av stöd som inte fanns att tillgå.
  

– De här resultaten är inte unika för hatbrottsutsatta, utan liknar en tidigare undersökning på brottsoffer generellt, oavsett om det fanns ett hatbrottsmotiv eller inte, säger Elisabeth Nordén, utredare på Brå och författare till kortanalysen.

Polisanmälan viktig för att erbjudas stöd

Sannolikheten att erbjudas stöd är mycket större för polisanmälda hatbrott än oanmälda brott. Men det är samtidigt inte tillräckligt, för sannolikheten att behöva stöd som inte fanns att tillgå verkar vara betydligt större för polisanmälda hatbrott jämfört med oanmälda brott.

– Polisen är en viktig aktör för att brottsofferjourer och andra stödorganisationer ska få kontakt med hatbrottsutsatta som behöver stöd, säger Elisabeth Nordén.