Fler hatbrottsutsatta behöver få stöd

2020-01-29

Hatbrottsutsatta skulle behöva få stöd i betydligt större utsträckning – endast vid 9 procent av brotten hade de utsatta erbjudits stöd från någon ideell organisation. Polisen är en viktig aktör för att hatbrottsutsatta ska erbjudas stöd. Det framgår av en ny kortanalys från Brå.

Brå har i kortanalysen Stöd till hatbrottsutsatta undersökt i hur stor utsträckning hatbrottsutsatta erbjuds och får det stöd som de anser sig behöva. I studien ingår de som uppgett att de utsatts för hot, misshandel eller rån med ett hatbrottsmotiv – antingen främlingsfientligt, homofobiskt eller antireligiöst.

Resultaten tyder på att hatbrottsutsatta skulle behöva få stöd i betydligt större utsträckning.

  • För 9 procent av brotten hade de utsatta erbjudits stöd från någon ideell organisation.
  • De uppger att de fått sådant stöd vid 3,6 procent av brotten. Skillnaden kan bero på både fall där de utsatta inte fått stöd fast de önskat det och på fall där de utsatta erbjudits stöd men tackat nej.
  • För 22 procent av brotten uppgav de utsatta att de hade behov av stöd som inte fanns att tillgå.

– De här resultaten är inte unika för hatbrottsutsatta, utan liknar en tidigare undersökning på brottsoffer generellt, oavsett om det fanns ett hatbrottsmotiv eller inte, säger Elisabeth Nordén, utredare på Brå och författare till kortanalysen.

Andelen hatbrott (hot, misshandel, rån) där brottsoffret uppgav att hen erbjudits stöd eller hjälp respektive hade behov av stöd som inte fanns att tillgå. Redovisat efter typ av hatbrottsmotiv. Utsatthet 2005–2016 (antireligiöst 2011–2016). Källa: Kortanalys 1/2020: Stöd till hatbrottsutsatta (Brå).

Polisanmälan viktig för att erbjudas stöd

Sannolikheten att erbjudas stöd är mycket större för polisanmälda hatbrott än oanmälda brott. Men det är samtidigt inte tillräckligt, för sannolikheten att behöva stöd som inte fanns att tillgå verkar vara betydligt större för polisanmälda hatbrott jämfört med oanmälda brott.

– Polisen är en viktig aktör för att brottsofferjourer och andra stödorganisationer ska få kontakt med hatbrottsutsatta som behöver stöd, säger Elisabeth Nordén.

Läs mer: Samverkansprojekt om stöd till hatbrottsutsatta

Sedan den 1 januari 2019 pågår samverkansprojektet Swevic mellan polisen och Brottsofferjouren Sverige. Målsättningen är att höja medvetenheten om vad som utgör ett hatbrott och vilket stöd som finns att få. Stödet kan bland annat bestå av stödsamtal, hjälp att förstå rättsprocessen och information om vad som händer efter en polisanmälan. Genom arbetet förväntas fler personer anmäla och söka stöd när de blivit utsatta. Projektet finansieras till 80 procent av EU-medel och pågår fram till 31 december 2020.

Om studien

I kortanalysen Stöd till hatbrottsutsatta undersöks i hur stor utsträckning hatbrottsutsatta erbjuds och får det stöd som de anser sig behöva. Analysen bygger på data om självrapporterad utsatthet för hatbrott 2005–2016, som hämtats ur Nationella trygghetsundersökningen (NTU). De brott som ingår är de fall av hot, misshandel och rån där den utsatta uppgav att det fanns något i motivet som var främlingsfientligt, homofobiskt eller antireligiöst.

Kontakt

Vill du veta mer om studien, kontakta Elisabeth Nordén, elisabeth.norden@bra.se, tfn: 08-527 58 462

Ladda ner och läs

 

Brottsofferjouren har en nationell stödtelefon för brottsutsatta, vittnen och anhöriga. Ring Brottsofferjourens nationella telefoncentral 0200-21 20 19, så slussar rådgivare dig vidare till Brottsofferjouren där du bor. Du kan också mejla fraga@boj.se.