- Start
- / Om Brå
- / Nytt från Brå
Brottsoffer i fokus
Den 22 februari är den internationella brottsofferdagen. Här är ett urval av Brås senaste rapporter som på olika sätt berör brottsutsatta.
Det är stora skillnader i utsatthet för brott mellan män och kvinnor samt i olika åldersgrupper. Män 16-19 år uppger i störst utsträckning att de utsattes för misshandel, (11,7 %) under 2018, medan kvinnor i åldern 20-24 år är den grupp som i störst utsträckning uppger att de utsattes för sexualbrott (34,4 %). Även sett till otrygghet och oro är det stora skillnader. Nästan varannan ung kvinna (45 %) i åldern 20-24 år har, mycket eller ganska ofta, tagit en annan väg på grund av oro för brott, vilket kan jämföras med 14 procent av männen i motsvarande åldersgrupp. Nationella trygghetsundersökningen genomförs årligen av Brå och mäter allmänhetens utsatthet för brott, otrygghet och oro för brott samt förtroende för och erfarenheter av rättsväsendet.
Äldre män uppger i större utsträckning att de utsatts för brott, medan äldre kvinnor upplever större otrygghet och oro. Det visar en kortanalys om utsatthet och otrygghet bland äldre.
Den äldsta åldergruppen, de mellan 80-84 år, känner sig betydligt mer otrygga när de är utomhus i det egna bostadsområdet på kvällen jämfört med de som är 65-69 år. Det här mönstret är särskilt tydligt bland kvinnor.
Ladda ner Nationella trygghetsundersökningen – utsatthet och otrygghet bland äldre Pdf, 5 MB.
Hatbrottsutsatta skulle behöva få stöd i betydligt större utsträckning – endast vid 9 procent av brotten hade de utsatta erbjudits stöd från någon ideell organisation. Polisen är en viktig aktör för att hatbrottsutsatta ska erbjudas stöd. Det framgår av den här kortanalysen från Brå.
Trakasserier, hot och våld mot politiker har ökat de senaste åren men det är få som anmäler. Fler kvinnor än män är oroliga för att utsättas och när kvinnliga politiker utsätts är händelserna oftare av sexuell karaktär. Det visar Brås återkommande undersökning Politikernas trygghetsundersökning – en återkommande undersökning från Brå.
Det har blivit allt svårare att få brottsoffer och vittnen att lämna uppgifter till rättsväsendet, vilket får konsekvenser både för brottsoffren själva och i förlängningen även på samhällelig nivå. Vad motiverar denna tystnad gentemot rättsväsendet, och hur får man fler att bryta den? Om detta handlar Brås rapport om tystnadskulturer.
Personer som fått en hotbild mot sig till följd av samarbete med rättsväsendet kan få göra stora inskränkningar i sitt liv, eller till och med lämna det. Därför är det viktigt att det finns skydd för dem som behöver det. Myndighetspersoner och ideella stödpersoner måste också vara trygga med att skyddsinsatserna är uthålliga och tillräckliga. Annars förstärker de brottsoffers och vittnens känsla av att det kan vara riskfyllt att samarbeta med rättsväsendet.
I den här kortanalysen har utsattheten för, samt polisanmälningar gällande, hot och kränkningar på internet satts i relation till hur internet används och vilka skillnader som finns kopplat till kön och ålder. Sammanfattningsvis syns inga markanta könsskillnader i utsatthet för kränkningar och hot på internet enligt Nationella trygghetsundersökningen (NTU). Bland anmälda brott märks dock en viss skillnad mellan könen, där brott mot kvinnor anmäls i aningen större utsträckning.
Även om det inte framgår några könsskillnader totalt sett finns tydliga skillnader mellan kvinnor och män beträffande deras ålder. Det är en större andel unga kvinnor, i åldern 16–25 år, som uppger att de varit utsatta för nätkränkning (5,2 %), medan motsvarande andel bland unga män är 3,8 %. Enligt Skolundersökningen om brott (SUB), som undersöker utsattheten hos niondeklassare, uppger nästan en av fyra elever att de blivit utsatta för att någon har skrivit kränkande saker om dem på internet. Drygt en av fem elever uppger också att de blivit utsatta för att någon har lagt upp bilder eller filmklipp på dem som de inte vill ska spridas på internet.