Kommunala skillnader i brottsförebyggande arbete

Det brottsförebyggande arbetet tenderar att vara mer strukturerat i kommuner och stadsdelar med högre nivå av självrapporterad utsatthet för brott. Det visar en ny kortanalys från Brå.

Kortanalysen Kommunernas brottsförebyggande arbete och identifierade problem jämför kommuners brottsförebyggande arbete och identifierade brottsproblem med deras nivåer av utsatthet för brott och relaterade problem. Jämförelsen visar att det brottsförebyggande arbetet överlag verkar vara mer strukturerat och kunskapsbaserat i kommuner och stadsdelar med högre nivå av självrapporterad utsatthet för brott. Arbetet verkar också i mindre utsträckning vara strukturerat i landsbygdskommuner.

– Det kan ha att göra med mindre resurser. Men det kan också handla om att lägre utsatthet för brott och relaterade problem leder till att brottsförebyggande arbete blir mindre prioriterat, säger Elisabeth Nordén, utredare, Brå.

Landsbygdskommuner uppvisar i lägre utsträckning problem enligt alla uppmätta indikatorer i NTU med undantag för fortkörning, övrig störande körning samt personer påverkade av alkohol eller droger utomhus. Där tycks nivåerna vara ungefär desamma som för andra kommuner. I enlighet med det identifierar landsbygdskommuner också i mindre utsträckning problem med bostadsinbrott och skadegörelse/klotter i sina lokala kartläggningar.

Trafikbrott identifieras däremot oftare som ett problem i landsbygdskommuner, trots att dessa problem verkar lika stora som i andra kommuner. En möjlig tolkning är att problem med trafikbrott i större utsträckning uppmärksammas på platser där det inte är lika vanligt med problem som uppfattas som allvarligare.

– Det går inte att sätta en objektiv gräns för hur utbredd en brottstyp ska vara för att betraktas som ett problem, och därmed skapa ett slags facit över vilka kommuner som borde identifiera ett visst problem och vilka som inte borde det, säger Elisabeth Nordén. Problembedömningen avgörs förmodligen inte bara av omfattning totalt, annat som kan tänkas påverka är till exempel geografisk koncentration, allvarlighetsgrad och omfattning i relation till andra brott.

Kontakt

Vill du veta mer om kortanalysen, kontakta:

• Elisabeth Nordén, tfn: 08-527 58 462; elisabeth.norden@bra.se
• Thomas Hvitfeldt, tfn: 08-527 58 441; thomas.hvitfeldt@bra.se