Flickor får oftare åtalsunderlåtelse


Bland ungdomar får flickor åtalsunderlåtelse i högre utsträckning än pojkar när de lagförs. I en kortanalys från Brå undersöks om åklagare behandlar pojkar och flickor lika.

En av de grundläggande principerna i tillämpningen av det svenska straff­systemet är att lika fall ska behandlas lika. Exempelvis ska pojkar och flickor behandlas lika, och det ska inte spela någon roll var i landet ett ärende hanteras.

Ändå finns det en könsskillnad i lagföringsbesluten som är särskilt intressant att studera; av flickors lagföringar står åtalsunderlåtelser för 56 procent, medan motsvarande siffra bland pojkar är endast 29 procent, en betydligt lägre siffra. Denna typ av skillnad mellan flickor och pojkar i åldern 15–17 år har därför studerats under perioden 2013–2018, i kortanalysen Får flickor lättare åtalsunderlåtelse än pojkar?

Huvudsakliga resultat

  • En viktig förklaring till att andelen åtals­underlåtelser skiljer sig åt mellan könen är att flickor och pojkar är misstänkta för olika typer av brott, där vissa brott oftare leder till åtals­underlåtelse medan andra brott oftare leder till åtal eller strafföreläggande.
  • Även tidigare lagföring , ålder och lagföringsår har undersökts; det finns inga tydliga tecken på att de skulle vara viktiga förklaringar.
  • En del av könsskillnaden är därmed oförklarad; det behövs vidare studier.

Typ av brott spelar in

Ungefär hälften av könsskillnaden i andelen åtalsunderlåtelser förklaras av att flickornas ärenden överlag rör andra sorters brott än pojkarnas. Flickor lagförs ofta för stöld i butik, en brottskategori där åklagaren ofta meddelar åtalsunderlåtelse. Pojkar lagförs däremot oftare för brott inom brottskategorier där det är vanligt med åtal eller strafföreläggande, bland annat olovlig körning eller bruk och innehav av narkotika.

Könsskillnaden varierar också något beroende på skälet till åtals­underlåtelsen. När vård eller andra skäl ligger till grund för åtalsunderlåtelsen är det mindre skillnad mellan könen än när skälet är att den unga uppenbart handlat av okynne eller förhastande, något som framgår även när brottsstrukturen hålls konstant. Det finns inga tydliga tecken på att tidigare lagföring, ålder eller lagföringsår skulle förklara skillnaden mellan könen.

Det finns dock andra förhållanden som skulle kunna spela in, såsom erkännandegrad, omständigheter kring brotten eller föreställningar av kön. Denna kortanalys är dock avgränsad till uppgifter som är tillgängliga i Brås statistikregister, vilket innebär att det inte varit möjligt att studera om könsskillnaden i åtalsunderlåtelser kan kopplas till dessa förhållanden.

FAKTA/ åtalsunderlåtelse 

  • En åtalsunderlåtelse innebär att en åklagare beslutar att inte väcka åtal, trots att personen anses vara skyldig till brottet. Då antecknas personen och brottet i belastningsregistret utan att fallet tas upp i domstol.
  • Det allra vanligaste är att åklagaren meddelar den unga en åtalsunderlåtelse enligt lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL), vilket även kallas straffvarning, men åklagaren kan också meddela åtalsunderlåtelse enligt rättegångsbalken (RB).

För mer information:

Victor Ståhl, victor.stahl@bra.se, tfn: 08-527 58 442

Läs rapporten