2020-09-09

I fokus: Skjutningar och kriminella grupperingar

9 september, 2020

Efter en längre tids nedåtgående trend har det dödliga våldet i Sverige ökat under de senaste åren. Den typ av dödligt våld som främst står för ökningen är den som sker i den kriminella miljön. Vid denna typ av dödligt våld har såväl offer som gärnings­personer blivit yngre, och automatvapen och andra skjutvapen används oftare jämfört med tidigare.

Brå har de senaste åren publicerat ett flertal rapporter om dödligt våld och kriminella nätverk. Här hittar du några rapporter från Brå på ämnet.

Linjediagram över antalet fall av dödligt våld som bedömts härröra från konflikter i den kriminella miljön.

Mellan 2005 och 2017 registrerades totalt 216 fall av dödligt våld som bedömts härröra från konflikter i den kriminella miljön.

Dödligt våld i den kriminella miljön

Under åren 2014–2017 utgör dödligt våld vid konflikter i den kriminella miljön en dryg fjärdedel av det dödliga våldet i Sverige (27 %). Det motsvarar omkring 30 fall per år. För tio år sedan (2004–2007) låg nivån på omkring 10 fall per år. Det visar Brås rapport Dödligt våld i den kriminella miljön från 2020.

Det ökande antalet fall av dödligt våld i den kriminella miljön under de senaste åren rör främst unga män, företrädesvis mellan 18 och 24 år. Det visar sig också i att det är vanligare i dag att de inblandade bor hemma hos sina föräldrar, och att de är arbetslösa eller studerar, till skillnad mot tidigare när det var vanligare att de yrkesarbetade eller hade sjukersättning eller sjukpension.

Den mest använda våldsmetoden vid dödligt våld generellt i Sverige är kniv, men användningen av skjutvapen har ökat stadigt sedan mitten av 00-talet och är i dag nästan lika vanligt som kniv. Ökningen kan kopplas till konflikter i den kriminella miljön. Automatvapen förekom i stort sett inte alls fram till 2012, men förekommer i nära en fjärdedel av fallen i den kriminella miljön under den senare delen av perioden som Brå studerat.

Läs pressmeddelandet: Dödligt våld i den kriminella miljön har ökat kraftigt de senaste åren

Dödligt våld i kriminella miljöer, perioden 2013-2017.

Skjutningar i kriminella miljöer

Skjutvapenvåldet fyller viktiga funktioner för deltagarna i kriminella miljöer. Våldet fungerar som ett sätt att bygga upp sitt rykte och stärka sin position – samtidigt som det används för att skydda det egna livet. Det visar Brås rapport Skjutningar i kriminella miljöer från 2019.

Brå har intervjuat 21 personer som själva har erfarenhet av kriminella miljöer eller skjutvapenvåld. Det är vanligt att intervjupersonerna kommit i kontakt med den kriminella miljön genom umgänget med sina vänner, särskilt i förortsområden där kriminaliteten beskrivs som ett närmast vardagligt inslag. Samtidigt som betydelsen av vänskap och lojalitet ofta lyfts fram av intervjupersonerna, framkommer även bilden av den kriminella miljön som instabil. Relationerna i miljön är inte tillförlitliga, och vänskap kan snabbt övergå i fiendskap.

En slutsats i studien är att våldet kan vara ett sätt att investera i sitt rykte och sin kriminella karriär. Ryktet kan exempelvis bidra till att man får mer inflytande över den lokala narkotikamarknaden. Men eftersom ryktet är obeständigt och lätt att förlora måste det ständigt upprätthållas och försvaras. Kampen om position är samtidigt en kamp på liv och död. Man skjuter inte bara för att säkra sin position, utan också för att skydda det egna livet.

Läs pressmeddelandet: Ny studie belyser mekanismer bakom skjutvapenvåldet


Kriminella nätverk och grupperingar

Organiserad brottslighet är en term som flitigt används i den of­fentliga debatten. Det ryms emellertid en rad olika fenomen och organisationsformer inom begreppet, och vad som åsyftas med organiserad brottslighet varierar därför beroende på av vem, hur och när termen används.

I Brås rapport Kriminella nätverk och grupperingar från 2016 beskrivs maktstrukturer, kriminella marknader och den brotts­lighet som genomförs av olika former av nätverk, konstellationer och grupper. Fyra övergripande kategorier av grupper har skapats: självdefinierade grupper, externdefinierade grupper, icke-namngivna grupper och projektbaserade konstellationer. Inom dessa kategorier finns underkategorier som exempelvis mc-­gäng, förorts­ och stadsdelsbaserade grupper samt familj­ och släktbaserade nätverk. 

Relationen till rättsväsendet i socialt utsatta områden

I rapporten Relationen till rättsväsendet i socialt utsatta områden från 2018 undersökte Brå förekomsten av parallella samhällsstrukturer i socialt utsatta områden, och vilka konsekvenser det har. Rapporten visar att en stor del av de problem som diskuteras i termer av parallella strukturer är i själva verket kopplade till kriminella grupper. 

En majoritet av de boende som ingåri studien uppger att det finns kriminella personer eller grupperingar som har en inverkan på området i något avseende. Flest anger att de påverkar personer i området att inte vittna. Kriminella grupperingar sprider rädsla bland boende genom sitt skrämselkapital. Dessa grupperingar kan ses som parallella strukturer i den meningen att de i hög grad står utanför samhället och löser konflikter utan att involvera rättsväsendet. En del av våldsbrottsligheten i socialt utsatta områden handlar exempelvis om vedergällning.

Läs pressmeddelandet: Boende i utsatta områden anpassar sig efter kriminella


Tystnadskulturer

För att bryta tystnadskulturen måste man snabbt förhöra brottsoffer och vittnen och se till att de får skydd om de behöver. Andra viktiga faktorer kan bland annat vara att dokumentera bevis i ett tidigt skede samt att ge tidiga utsagor ett större bevisvärde.

I rapporten Tystnadskulturer studerade Brå 2019 fenomenet tystnadskulturer och övergrepp i rättssak och hur dessa kan motverkas. Rapporten fokuserade på fem områden: brott inom en hederskontext; relationsvåld; kriminella nätverk; brott i socialt utsatta områden samt brott mot och inom organisationer.

Läs pressmeddelandet: Tystnadskulturer kartlagda i ny Brå-rapport


Brottslighet och trygghet i Malmö, Stockholm och Göteborg

Brottsförebyggande rådet (Brå) fick i mars 2012 i uppdrag att kartlägga situationen avseende brottslighet och trygghet i Stockholm, Göteborg och Malmö. Kartläggningen utgör ett bidrag till en mer faktabaserad kunskap om hur brottsligheten och tryggheten ser ut och har utvecklats över tid i storstäderna. Förutom att ge en bred bild av brottssituationen lyfter rapporten särskilt fram den grova och organiserade brottsligheten och vapenanvändning.