Svårt jämföra våldtäktsstatistik mellan europeiska länder

30 september, 2020

Enligt EU:s kriminalstatistik ligger Sverige i topp när det gäller anmälda våldtäkter i Europa. I en ny rapport från Brå studeras dessa siffror närmare. Det visar sig då att positionen förklaras av skillnader mellan länderna när det gäller den juridiska definitionen på våldtäkt och på skillnader i sättet att föra statistik.

Sverige skulle hamna någonstans i mitten av den europeiska statistiken över anmälda våldtäkter – om vi hade haft liknande lagstiftning och statistiska upplägg som exempelvis Tyskland. Sverige sticker heller inte ut när det gäller andelen kvinnor som i en europeisk brottsofferundersökning uppgett att de någon gång utsatts för en våldtäkt.

Det är svårt att jämföra våldtäktsstatistik från olika länder. Till exempel är det stor skillnad mellan länderna när det gäller vilka gärningar som juridiskt rubriceras som våldtäkt. I vissa länder krävs att offret har gjort fysiskt motstånd, medan gränsen för våldtäkt i andra länder går vid bristen på frivillighet. Även hur anmälda våldtäkter registreras och räknas varierar kraftigt mellan olika länder. Till exempel kan det skilja sig åt om upprepade våldtäkter inom ett förhållande räknas en eller flera gånger. Till det kommer att anmälningsbenägenheten, och därmed i vad mån begångna våldtäkter kommer till rättsväsendets kännedom, troligtvis är olika hög i olika länder.

Rapporten Anmälda och uppklarade våldtäkter i Europa tar upp vilka olika problem som uppstår vid en jämförelse av olika länders våldtäktsnivåer eller uppklaringsnivåer utifrån kriminalstatistik. För att illustrera hur andra faktorer, utöver den faktiska våldtäktsbrottsligheten och rättsväsendets effektivitet, påverkar statistiken.

– Vi har i rapporten räknat om den svenska anmälningsstatistiken så att den blir jämförbar med statistiken från Tyskland. Det visar sig då att med samma rättsliga och statistiska förutsättningar som i Tyskland skulle antalet våldtäktsanmälningar i Sverige minska med tre fjärdedelar och att Sverige skulle hamna ungefär i mitten av skalan över anmälningsstatistiken i Eurostat, säger Lars Lewenhagen, utredare på Brå.

Sverige sticker heller inte ut i en europeisk undersökning över andelen kvinnor som uppgett att de någon gång utsatts för en våldtäkt. Av totalt 27 länder i undersökningen tillhör Sverige en grupp av tio länder där den uppgivna utsattheten ligger mellan 10 och 12 procent. Det finns med andra ord litet stöd för att Sverige skulle avvika markant från andra länder i nordvästra Europa när det gäller våldtäktsnivån.

En ytterligare aspekt att ta hänsyn till är att anmälningsbenägenheten kan variera. Det går inte att utesluta att skillnaderna i anmälda våldtäkter i viss mån speglar faktiska skillnader i antalet våldtäkter. Men det skulle också kunna bero på att kvinnor i Sverige och andra nordeuropeiska länder är mer benägna att polisanmäla när de utsatts för en våldtäkt än kvinnor i Sydeuropa. Ett tecken på det är att Sverige ligger högt eller högst i Europa när det gäller flera faktorer som har ett samband med en hög benägenhet att polisanmäla en våldtäkt. Sådana faktorer är till exempel förtroendet för rättsväsendet och hög grad av jämställdhet. Andelen av befolkningen som tar avstånd från våldtäktsmyter, till exempel att en kvinna som följer med en man hem får skylla sig själv om hon blir våldtagen, är också högst i Europa.

– Sverige ligger mycket högre när det gäller jämställdhet, förtroende för rättsväsendet än länder i Sydeuropa och fler har en syn på våldtäkt, som ger ett brett stöd för utsatta kvinnor. Det talar för att den lägre anmälningsnivån i Sydeuropa beror på att kvinnor i mindre utsträckning vänder sig till polisen när de blivit utsatta, säger Stina Holmberg, FoU-råd på Brå.

Sammantaget lyfter rapporten fram att man bör vara försiktig med att dra slutsatser om skillnader i faktiska våldtäktsnivåer utifrån Eurostat. En positiv utveckling är dock de nya riktlinjer som har tagits fram för ländernas uppgiftslämning till Eurostat. Där anges till exempel tydligt hur brotten bör registreras och räknas – vilket kommer att underlätta jämförelser länderna emellan. Nu är utmaningen framöver att medlemsländerna ska ha tid och resurser att anpassa sitt uppgiftslämnande till de nya riktlinjerna.

Kontakt

Anmälda våldtäkter i Sverige och Tyskland

Beräkning av hur Sveriges statistik hade sett ut med samma rättsliga förutsättningar och samma statistiska bearbetning som i Tyskland. Beräkningen visar att en mycket stor del av skillnaderna i anmälningsnivå försvinner om man gör statistiken mer jämförbar. Polisanmälda våldtäkter per 100 000 invånare år 2016, ojusterade och standardiserade siffror. Källor: Eurostat och Brå.

Frågor och svar om rapporten

Ja, enligt statistik från Eurostat, EU:s statistikmyndighet, låg Sverige och England & Wales under åren 2013 till 2017 högst i Europa när det gäller antalet polisanmälningar om våldtäkt per 100 000 invånare. Sverige har också, enligt statistiken, en låg andel uppklarade våldtäkter i jämförelse med många andra länder i Europa.

Det är bakgrunden till att Brå gjort den här studien. Syftet har varit att se om de siffror som de olika länderna skickar till Eurostat verkligen är jämförbara med varandra och om bilden blir en annan om man försöker göra siffrorna mer jämförbara.

För att belysa vilka problem som uppstår vid jämförelse av olika länders statistik över anmälda och uppklarade våldtäkter. Men också för att illustrera hur andra faktorer, utöver den faktiska våldtäktsbrottsligheten och rättsväsendets effektivitet, påverkar statistiken.

Såväl Brå som regeringen och UD får ofta frågor om orsakerna till att Sverige sticker ut i våldtäktsstatistiken. Syftet med rapporten är att försöka få fram ett bättre underlag för att svara på de frågorna. Det är också vår förhoppning att rapporten kan bidra till en mer nyanserad och faktagrundad diskussion om omfattningen av polisanmälda våldtäkter i olika länder.

Vi har kunnat se att det finns två faktorer som i hög grad påverkar anmälningsstatistiken i olika länder: dels den legala definitionen av våldtäkt, dels sättet att föra statistik. Sverige skulle hamna någonstans i mitten av den europeiska statistiken över anmälda våldtäkter – om vi hade haft liknande lagstiftning och samma sätt att föra statistik som exempelvis Tyskland. Liknande justeringar när det gäller uppgifter om andelen uppklarade brott i olika länder, tyder också på att skillnaderna i uppklaring mellan länderna är avsevärt mindre än den bild man får av tillgänglig statistik.

Den legala definitionen på våldtäkt har det stor betydelse för antalet anmälda våldtäkter i statistiken. I många europeiska länder krävs till exempel våld för att brottet ska klassas som våldtäkt, medan andra länder även inrymmer handlingar där offret befann sig i en särskilt utsatt situation, till exempel var kraftigt berusad. Runt 40 procent av anmälningarna om fullbordad våldtäkt mot kvinna i Sverige år 2016 inrymde inte våld utan avsåg utnyttjande av särskilt utsatt situation. Sedan 2018 är Sverige ett av de få länder i Europa som har en samtyckeslag. Det torde också komma att påverka hur många händelser som anmäls som våldtäkt i Sverige.

Även sådana skillnader har stor betydelse för hur många anmälningar som redovisas i statistiken. Om polisen, som i många europeiska länder, inte registrerar anmälningar om våldtäkt som de tror inte har hänt eller inte juridiskt når upp till en våldtäkt, då minskar antalet anmälningar. I Sverige, däremot registrerar polisen alla anmälningar där anmälaren säger att en våldtäkt ägt rum. Antalet anmälningar om våldtäkt blir också ovanligt högt i Sverige eftersom upprepade våldtäkter som skett inom ramen för en nära relation räknas som separata brott i statistiken. I många andra länder räknas dessa våldtäkter bara som ett brott.

Alla som blir utsatta för en våldtäkt anmäler det inte till polisen. Det innebär att även skillnader i anmälningsbenägenheten kan spela en roll för hur många anmälningar som polisen får in. Det går inte att säga hur stort mörkertalet av oanmälda brott är i olika länder, eftersom vi inte vet hur stort det reella antalet våldtäkter är i något land. Det finns dock faktorer som talar för att andelen som anmäler vad de varit med om är jämförelsevis hög i Sverige. Detta eftersom Sverige ligger högt när det gäller tre faktorer som samvarierar med en hög anmälningsnivå, nämligen allmänhetens förtroende för rättsväsendet, ett tydligt avståndstagande till ”våldtäktsmyter ” och en hög grad av jämställdhet mellan könen.

En annan källa till kunskap om brott är brottsofferundersökningar. Tyvärr finns det mycket få europeiska brottsofferstudier och de som finns har brister när det gäller både urval och metod. Den senaste sådan studie som finns genomfördes av EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA) år 2012. Den avser enbart utsatthet bland kvinnor. Där ställdes frågan om huruvida någon tvingat kvinnan till samlag efter att de fyllde 15 år. Andelen varierade mellan 3 procent av de svarande i Kroatien och 14 procent i Nederländerna. Generellt sett var andelen som uppgav att de utsatts lägre i de sydliga länderna jämfört med de nordligare, och då särskilt låg i de sydöstra länderna. I 10 av 27 länder låg andelen mellan 10 och 12 procent, däribland Sverige där andelen som angav att de utsatts var 11 procent.

När det gäller denna fråga avser Brås analys endast fem länder: Sverige, Norge, Danmark, England& Wales samt Tyskland. Enligt ländernas statistik varierade andelen anmälda brott som klarades upp i dessa länder år 2017 från 80 procent i Tyskland, 57 procent i Danmark, en tredjedel i Norge, 11 procent i Sverige och 3 procent i England. Liksom när det gäller anmälningar förklaras skillnaderna till större delen av skillnader i sättet att räkna. För det första varierar det hur man räknar vad som är ett ”uppklarat” brott. I vissa länder räknas ett brott som uppklarat när det finns en misstänkt, i andra, t ex Sverige krävs det att någon lagförts för brottet. Därtill kommer att andelen uppklarade brott med naturlighet blir lägre i länderna med ett extensivt sätt att registrera antalet anmälningar. Med liknande omräkningar som när det gäller anmälda brott sjunker variationen i uppklaring mellan länderna till mellan 7 och 13 procent i genomsnitt under perioden 2013-2017. Sverige och Tyskland hamnar på 7 procent.

Anmälda våldtäkter

Genomsnittligt antal anmälda våldtäkter per 100 000 invånare och år, under perioden 2013–2017. Källa: Eurostat

Andel kvinnor som uppgett att de blivit våldtagna i en brottsoffer­undersökning

Den senaste internationella brottsofferundersökningen som specifikt rörde sexuellt våld genomfördes 2012, av EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA). Här visas andel kvinnor som uppger att de utsatts för våldtäkt sedan 15 års ålder.