Fält med skördad säd på Öland

Ölands landyta består till mer än hälften av jordbruksmark. Polisen på Öland arbetar aktivt med att höja kunskapen om stölder på lantbruk. Foto: Kennerth Kullman/Mostphotos

Eget ansvar hindrar stölder på lantbruk

9 oktober, 2020

Stölder kostar bygg- och jordbruksbranschen mycket varje år. Det finns stora värden i lantbruksutrustning vilket gör den eftertraktad. Med ökad kunskap hos lantbrukarna och konkreta åtgärder såsom bättre inbrottsskydd kan stölder förebyggas. Med märkning ökar dessutom chansen att få tillbaka det som stulits.

Mobilt organiserad brottslighet, så benämner polisen organiserad tillgreppsbrottslighet, en företeelse etablerad i Sverige sedan många år. Mellan 30 och 50 procent av bostadsinbrotten i Sverige utförs av internationella brottsnätverk och när det kommer till större jordbruksmaskiner är det en klar majoritet som stjäls av utländska nätverk.

GPS-utrustning är åtråvärd. Dieselstöld utbredd. Det finns stora värden i lantbruksutrustning vilket gör den eftertraktad, framför allt internationellt. För att medvetandegöra problemet och förebygga stölder samarbetar Lantbrukarnas Riksförbund med polisen. Möten ordnas där polisen berättar om brottsförebyggande åtgärder och även visuellt påvisar enkla direkta lösningar. Det diskuteras placering, inbrottsskydd samt hur teknisk utrustning kan hanteras, nycklar till maskiner och liknande. Allt i syfte att bygga upp hinder för stölder och öka förståelsen för det brottsförebyggande tankesättet.

– För mig så handlar det om att vi måste börja tänka annorlunda, man måste börja se om sitt hus lite grand, säger Magnus Areskog, kommunpolis på Öland. Polisen kan inte själva klara av det här med det brottsförebyggande arbetet utan var och en måste ta ett eget ansvar.

Gamla rutiner

På många håll lever ännu en landsbygdskultur som bygger på ärlighet där lantbrukare inte pratar om att behöva låsa fordon och pengar ligger på köksbordet, men samhället har förändrats. Polisen ser svag bevakning, gamla rutiner och att den brottsförebyggande aspekten saknas. Kunskapen behöver höjas, genom gårdsbesök där besiktning och trygghetsvandring genomförs samt samverkan stärks, något som polisen på Öland aktivt arbetat med. Ytterligare ett led i att höja kunskapen, som Öland provat, är att samla lantbrukare, polis och försäkringsbolag för att diskutera vad man kan göra tillsammans för att förebygga stölderna.

– Det behövs att man ställer sig på sin gårdsplan och se sig omkring – vad är stöldbegärligt och vad kan jag göra åt det; försvåra så mycket som möjligt för tjuven, fortsätter Magnus Areskog.

Magnus Areskog, kommunpolis på Öland.

Magnus Areskog, kommunpolis på Öland.

Lina Nilsson, rådgivningsexpert på Stöldskyddsföreningen, instämmer i Magnus Areskogs bild.

– Man låter dörren vara olåst om någon ska in och hämta något, men låser inte heller fordon. Samtidigt finns pengarna inte inne i husen utan är just på utsidan, konstaterar hon och tar upp dieselstölder och problem hos skogslantbrukare med stulna skogsmaskiner.

Men kostnaden ligger inte främst i att maskiner stjäls utan i att en saknad entreprenadmaskin kan stoppa upp exempelvis ett vägarbete en vecka, en infrastrukturell kostnad som når enorma nivåer.

Vikten av kartläggning

Lokalt pratas det mycket, men Lina Nilsson understryker hur något saknas från polisens sida; att det behövs en ordentlig djupdykning, i statistik och problematik.

– Det krävs en handpåläggning då det inte finns någon sammanställd bild. Lokala aktörer behöver gemensamt arbeta bättre lokalt utifrån sina problembilder, något Brå trycker på, och arbetar utifrån.

Lina Nilsson, rådgivningsexpert på Stöldskyddsföreningen

Lina Nilsson är rådgivningsexpert på Stöldskyddsföreningen

Linda Lindblom är utredare på Brå, och berättar om just vikten av att etablera en samverkan och tillsammans göra lägesbilder och orsaksanalyser så att rätt åtgärder kan vidtas.

– Det är avgörande att ha en god kunskap om hur problemet ser ut och vad det beror på för att kunna förebygga denna typ av brott. För att polisen och övriga samverkansaktörer ska få en bra problembild att jobba utifrån, behöver lantbrukarna alltid anmäla brotten samt delge polisen misstankar om exempelvis stöldligor. säger Linda Lindblom.

Internationellt samarbete

Märkning är ett sätt att ta ansvar för att få tillbaka sakerna och ett sätt att hitta dem när de försvinner. Så samverkan sker också utifrån försäkringsbolags och Stöldskyddsföreningens håll. Teknik för ID-märkning har tagits fram i Storbritannien, Cesar, med över 300 000 märkta maskiner världen över. Såväl Europol som Interpol samarbetar inom systemet och Stöldskyddsföreningen är generalagent i Sverige. Märkningen är till för just entreprenad- och jordbruksmaskiner, med gömda transponder i maskinerna och DNA-pensling i olika lager tillsammans med mikropunkter. Eftersom identiteten döljs och GPS ofta plockas bort i stulen utrustning är detta ett sätt att identifiera den.

Märkningen ger också polisen en chans att stoppa maskiner på väg ut ur landet, istället för att transportören ska visa upp falska skrot- eller transporthandlingar. Märkningen gör brottsobjektet mindre attraktivt, ökar möjlighet till brottsuppklaring och för ägaren att få tillbaka sina redskap.

– När det inte längre går att tjuvkoppla en bil, då plockar man delarna på den bil som står still, konstaterar Lina Nilsson. Ny säkerhet gör att tjuven måste ändra modus, och då måste ägare förebygga annorlunda. Cesar-märkningen är i princip omöjlig att ta bort.

Linda Lindblom är utredare på Brå

Linda Lindblom är utredare på Brå