Följder av pandemin: Ökad samverkan i Mölndal

På vilket sätt har pandemin påverkat ert lokala brottsförebyggande arbete? Vilka har varit de främsta utmaningarna?

Pandemin har påverkat oss på olika plan. När det gäller det övergripande strategiska arbetet har vi fått ställa in en planerad kartläggning av lägesbilden och pausa ut­värderingen av trygghetsskapande insatser i Mölndals centrum. Utvärderingen åter­upptogs i november. På det operativa planet har vi fått ställa in exempelvis ANDTS-information på föräldramöten och föräldrakurser.

Men pandemin har inte bara påverkat oss negativt. I arbetet med att samla in infor­mation om otrygghet och brottslighet har vi nu faktiskt fått ett bättre genom­slag, och allt fler rapporterar in händelser till kommunen. Både kommunens egna anställda och andra aktörer är nu medvetna om att de kan bidra till att ge oss en bredare bild av och ökad förståelse för de problem som vi har i Mölndal.

Det ökade inflödet av rapporter tror vi beror på att vi har haft fokus på detta. Det har varit prioriterat, och vi har lagt mer tid på att påminna olika aktörer om att rapportera in händelser. Vi har då även berättat att detta är något som Länsstyrelsen i Västra Göta­land tar del av. Eftersom Länsstyrelsen ses som en viktig aktör i vårt brottsföre­byggande arbete tror vi att deras involvering kan ha bidragit till att de som rapporterar prioriterat att göra det. Bland rapportörerna har också nya aktörer tillkommit, bland annat våra större företagsparker och butiksområden. Det har lett till bättre analyser och samverkan, både internt och externt.

Hur har brottsligheten sett ut i Mölndal under pandemin?

Vi har på det stora hela inga större förändringar i brottsstatistiken. Det som sticker ut hos oss är skadegörelse i den yttre miljön på förskole- och skolgårdar samt cykelstölder, som vi med försiktighet tolkar som en följd av pandemin. Skolorna i Mölndal har under en längre tid registrerat skador i skolområdet. Registreringarna möjliggör mätnings­punkter för oss. Vi har även loggar kopplade till våra vaktmästare, där vi kan se om vakt­mästarna varit ute på fler reparationer med rubricering skadegörelse under en tids­period. Det är de referenspunkterna som vi har utgått ifrån, för att få fram statistik kring hur det ser ut med skadegörelsen på dessa platser. Från början av mars börjar vi se en aning till ökning, främst gällande skadegörelse på lekplatser och från mitten av april till idag kan vi se att ärenden kopplade till skadegörelse på förskole-och skolgårdar ökar både gällande frekvens och omfattning. Alltså vi kan se att skadorna under dessa månader är både dyrare och mer frekventa än de brukar vara. Övriga förändringar är för små för att vi ska kunna dra några som helst slutsatser från dem.

Har pandemin fått er att vidta några särskilda åtgärder i det brotts­förebyggande arbetet, enskilt eller i samverkan? Vilka resultat ser ni?

Vi är i startgroparna med en satsning på att förebygga skadegörelse på förskolor och skolor, i samverkan med skola, fritid, socialtjänst, polis, brottsförebyggande samordnare och fastighetsägare, som gemensamt bildat en arbetsgrupp på cirka tio personer. Vi utför just nu en orsaksanalys, och fler är inplanerade. Parallellt med detta har kom­munen också satt in några kortsiktiga åtgärder, såsom bevakning och kameror, och till viss del ökat vuxennärvaron på de förskolor och skolor som är mest drabbade. När vi sedan har arbetat fram en tydlig problembild får vi utifrån den avgöra steg för steg vilka långsiktiga och kortsiktiga åtgärder vi kan ta. Än kan vi inte se några resultat, men hoppas kunna se det när arbetet kommit lite längre.

Vad är på gång framöver hos er?

Under den senaste tiden har fokus varit på situationell brottsprevention. Det har handlat om att säkra upp övergivna fastigheter som hemlösa och missbrukare bosatt sig i. Vi får ständigt in tips från olika förvaltningar, privatpersoner och polis i yttre tjänst. Dessutom har vi förbättrat samverkan, mellan kommunen och kollektivtrafiken, runt knutpunkten Mölndals bro. Där hade missbrukare och ungdomsgäng tidvis tagit över platsen, vilket lett till ökad otrygghet. Detta framkom i en trygghetsvandring i området. I och med det förbättrade samverkansarbetet kunde vi genomföra flera åtgärder, såsom att förbättra belysningen, göra en upprustning av bron och placera ut cykelställ. Vi märker redan nu en skillnad. Trivseln och tryggheten har ökat för dem som vistas där.

Vi arbetar även med att ta fram en digital händelsekarta, vilket är ett projekt som inleddes redan före pandemin. Det började med att jag som brottsförebyggande sam­ordnare hade upptäckt att viktig information om otrygghet inte delades mellan olika aktörer i Mölndal. Dessutom behövdes en sammanhängande rapportering, och ett sätt att sammanföra informationen så att problemen kunde analyseras och åtgärdas. Utifrån de behoven började jag tillsammans med stadens samordnare för geografiska infor­ma­tionssystem att arbeta fram en digital händelsekarta. Verktyget är ännu under upp­byggnad, men är tänkt att kunna visualisera och analysera data om brott och otrygghet i staden. I detta digitala format kommer vi även att kunna presentera annan statistik, exempelvis om socioekonomi, slutbetyg och händelserapporter från bevakningsbolag. Sammanställningen är sedan tänkt att utgöra grunden för vidare analys, och att skapa förutsättningar för ökad träffsäkerhet gällande planering, målsättning och utveckling av bland annat stadens trygghetsarbete.