Helena Söderberg, brottsföre­byggande samordnare i Mölndals stad

Torbjörn Forkby är professor vid Linnéuniversitetet. Han har varit med och utvärderat Fryshusets verksamhet för att stödja ungdomar som vill hoppa av från gäng och kriminalitet.

Brås ekonomiska stöd: Individanpassat stöd framgångsfaktor i avhopparverksamhet

Under 2018 beviljades stiftelsen Fryshuset ekonomiskt stöd för utvärdering av deras verksamhet Passus, för avhopp från gäng och kriminalitet. Torbjörn Forkby, professor, Linnéuniversitetet har tillsammans med Kristina Alstam, universitetslektor, Göteborgs universitet, utvärderat verksamheten. De menar att Passus lyckas med att stödja kriminellas väg ut från gängen och att en tydlig framgångsfaktor har varit möjligheten att ge deltagarna ett individanpassat och kvalificerat stöd. Torbjörn Forkby svarar här på några frågor om utvärderingen.

Hur ser insatsen ut som ni utvärderat med ekonomiskt medel från Brå?

Vi utvärderade Passus verksamhet för avhopp från gäng och kriminalitet. Programmet innefattar praktiskt stöd med bostad och sysselsättning, socialt stöd genom att medverka till nya livssammanhang och reparera det som fungerat positivt tidigare samt psykologiskt stöd där deltagarna genomgår terapeutisk bearbetning av tidigare erfarenheter. Det finns en tydlig struktur i Passus där behandlingsarbetet sker enligt ett antal faser, från den kartläggande och motiverande fasen, till den mer intensivt bearbetande och till slut fokuseras individens nya livssammanhang i vilket stödet trappas ned successivt. Trots fasindelningen bygger arbetet på en hög grad av individualisering där verksamheten formas efter de enskilda deltagarnas behov och förutsättningar. En utmärkande dimension är också den egna ”inifrånkunskapen” om gäng och kriminalitet som finns hos en del av de anställda, vilket utgör en viktig del för att stärka trovärdigheten och som i sin tur kan fungera överbryggande till det nya livet efter gänget.

Utvärderingen visar på ett antal framgångsfaktorer:

  • En styrka som många talar om i verksamheten är flexibiliteten. Denna uppfattas ge möjlighet till en individanpassning som tillsammans med tillgången till ett varierat och kvalificerat stöd kan liknas vid ett slags ”smörgåsbord av möjligheter”.
  • Det är inte självklart att en person, trots egen vilja att lämna gäng och kriminalitet, kan känna förtroende för det stöd som erbjuds. För att skapa detta är tillit en nyckelfaktor, och där spelar Passus särskilda brobyggare en viktig funktion. De har både egen erfarenhet från gängsammanhang och kunskap om att ge stöd.
  • För att vandringen mot det nya livet ska ges stadga krävs också anställda med rätt kompetens som i olika funktioner kan stötta upp praktiskt, socialt och även genom djupgående terapeutiska insatser.
  • Det krävs också att den enskilde deltagaren är motiverad och satsar egen energi på att lämna det kriminella livet. Passus arbete sker vanligen med personer som har en önskan om att lämna gänget och kriminaliteten, vilket är en fördel. Denna egna motivation är något som inte alltid andra verksamheter så som socialtjänst och kriminalvård kan räkna med.

Vilka är de viktigaste slutsatserna i utvärderingen?

Den allra viktigaste slutsatsen är att allt material vi samlat in pekar åt samma håll – verksamheten verkar faktiskt fungera på det sätt som den avses göra och att den lyckas med föresatsen att stödja vägen ut från gängen. Vi har intervjuat en stor andel av deltagarna, de anställda och verksamhetsansvariga samt efterfrågat uppdragsgivarnas bedömningar av verksamheten. Med undantag för några få röster så är det samlade resultatet för verksamheten klart positivt, även om det såklart finns vissa begränsningar med utvärderingen.

Vad kan andra lokala brottsförebyggare ta med sig från utvärderingen?

  • Ett avhopp från ett gäng innebär att man förebygger individens fortsatta eller eskalerande kriminalitet. Avhoppet innebär också att färre kommer utsättas för brott eller ges tillgång till droger. Man kan också se brottsförebyggande effekter i den nära familjen, exempelvis genom att personen som lämnar gänget kan börja fungera bättre i sin roll som pappa.
  • Det som framkommer från många av deltagarna, är att de hade velat lämna gänget under längre tid men då inte vetat hur de skulle göra. Därför krävs såväl fler utvecklade stödformer för denna grupp och även bättre information om vägen till avhoppet.
  • Utvärderingen visar också på att det inte bara är viktigt med stora och resurskrävande effektutvärderingar, utan även de mer fokuserade och verksamhetsnära studierna behövs. Genom att knyta an till tidigare forskning och undersöka vad som faktiskt verkar ske i det praktiska stödarbetet och hur detta uppfattas av de som får del av stödet kan lokala utvärderingar också fylla ett stort värde för kunskaps- och praktikutvecklingen.

En utmärkande dimension är den egna ”inifrånkunskapen” om gäng och kriminalitet som finns hos en del av de anställda, vilket utgör en viktig del för att stärka trovärdigheten och som i sin tur kan fungera över­bryggande till det nya livet efter gänget.

- Torbjörn Forkby