Brottsoffer i fokus

2021-02-22

Den 22 februari är den internationella brottsofferdagen. Här är ett urval av Brås senaste rapporter som på olika sätt berör brottsutsatta.

Bland kvinnor är det 38%  som uppger att de känner  sig otrygga när de går ut ensamma sent en kväll i sitt eget  bostadsområde.  För männen är motsvarande  siffra 22%.

Det är stora skillnader mellan män och kvinnor och olika åldersgrupper vad gäller utsatthet för brott. Män i åldern 16–19 år är exempelvis den grupp som i störst utsträckning uppger att de utsattes för misshandel (13,6 %) och personrån (5,9 %). Kvinnor i åldern 20–24 år är den grupp som i störst utsträckning uppger att de utsattes för sexualbrott (31,6 %) medan kvinnor i åldern 16–19 år är den grupp som hade störst andel utsatta för trakasserier (15,2 %). Utsattheten är även ojämnt fördelad sett till olika grupper av befolkningen. En särskilt utsatt grupp är ensamstående med barn, där 33,9 procent uppger att de utsattes för någon av brottstyperna inom brott mot enskild person 2019. En annan grupp med hög utsatthet är svenskfödda personer med två utrikesfödda föräldrar, där andelen var 32,7 procent.

Totalt uppger 30 procent av befolkningen (16–84 år) 2020 att de känner sig mycket eller ganska otrygga eller att de till följd av otrygghet undviker att gå ut ensamma under sena kvällar i sitt bostadsområde. Det är betydligt vanligare att kvinnor känner sig otrygga än att män gör det (38 respektive 22 %).

Läs mer om NTU 2020

40 procent av alla anställda inom Polisen har blivit utsatta för trakasserier, hot eller våld

*) Datainsamlingen pågick under perioden april–augusti 2015, med en referensperiod på 18 månader.

Utsatthet för otillåten påverkan

Sammantaget uppgav 40 procent av de polisanställda i de undersökta yrkesrollerna att de under de senaste 18 månaderna hade utsatts för en eller flera händelser av otillåten påverkan, avgränsat till trakasserier, hot, våld eller skadegörelse. Den andel som uppgav att de hade utsatts för trakasserier i sitt yrkesutövande utgjorde 35 procent, 21 procent uppgav att de hade utsatts för hot, 17 procent för våld och 8 procent för skadegörelse. Mönstret för män respektive för kvinnor ser likartat ut, även om den andel som uppger utsatthet är mindre bland kvinnorna.

Läs mer i rapporten Polisanställdas utsatthet relaterad till tjänsten

Hatbrottsmotiv bakom vart femte brott

Av de personer som i Nationella trygghetsundersökningen uppgett att de blivit utsatta för brott angav 22 procent av männen och 18 procent av kvinnorna att det fanns ett hatbrotts­motiv. Bland de kvinnor som utsatts är de flesta 65–85 år, medan flest utsatta män finns i åldersgruppen 25–44 år. Resultaten visar också att bland de utsatta är förekomsten av hatbrotts­motiv vanligast bland svenskfödda personer med minst en utrikesfödd förälder (28 procent). Det är minst vanligt att de utsatta är svenskfödda med två svenskfödda föräldrar (16 procent).

Läs mer i rapporten Självrapporterad utsatthet för hatbrott

Text: Endast vid 9 procent av hatbrotten erbjöds de utsatta stöd från någon ideell organisation.

Äldre män uppger i större utsträckning att de utsatts för brott, medan äldre kvinnor upplever större otrygghet och oro. Det visar en kortanalys om utsatthet och otrygghet bland äldre.

Den äldsta åldergruppen, de mellan 80-84 år, känner sig betydligt mer otrygga när de är utomhus i det egna bostadsområdet på kvällen jämfört med de som är 65-69 år. Det här mönstret är särskilt tydligt bland kvinnor.

Ladda ner Nationella trygghetsundersökningen – utsatthet och otrygghet bland äldre

Text: Var tredje förtroendevald (30%)  uppger att de utsattes för trakasserier,  hot eller våld under 2018

Trakasserier, hot och våld mot politiker har ökat de senaste åren men det är få som anmäler. Fler kvinnor än män är oroliga för att utsättas och när kvinnliga politiker utsätts är händelserna oftare av sexuell karaktär. Det visar Brås återkommande undersökning Politikernas trygghetsundersökning – en återkommande undersökning från Brå.

Ladda ner PTU 2019

Det har blivit allt svårare att få brottsoffer och vittnen att lämna uppgifter till rättsväsendet, vilket får konsekvenser både för brottsoffren själva och i förlängningen även på samhällelig nivå. Vad motiverar denna tystnad gentemot rättsväsendet, och hur får man fler att bryta den? Om detta handlar Brås rapport om tystnadskulturer.

Personer som fått en hotbild mot sig till följd av samarbete med rättsväsendet kan få göra stora inskränkningar i sitt liv, eller till och med lämna det. Därför är det viktigt att det finns skydd för dem som behöver det. Myndighetspersoner och ideella stödpersoner måste också vara trygga med att skyddsinsatserna är uthålliga och tillräckliga. Annars förstärker de brottsoffers och vittnens känsla av att det kan vara riskfyllt att samarbeta med rättsväsendet.

Ladda ner Tystnadskulturer

En av fyra elever uppger att de blivit utsatta för att någon har skrivit kränkande saker om dem på internet

I den här kortanalysen har utsattheten för, samt polisanmälningar gällande, hot och kränkningar på internet satts i relation till hur internet används och vilka skillnader som finns kopplat till kön och ålder. Sammanfattningsvis syns inga markanta könsskillnader i utsatthet för kränkningar och hot på internet enligt Nationella trygghetsundersökningen (NTU). Bland anmälda brott märks dock en viss skillnad mellan könen, där brott mot kvinnor anmäls i aningen större utsträckning.

Även om det inte framgår några könsskillnader totalt sett finns tydliga skillnader mellan kvinnor och män beträffande deras ålder. Det är en större andel unga kvinnor, i åldern 16–25 år, som uppger att de varit utsatta för nätkränkning (5,2 %), medan motsvarande andel bland unga män är 3,8 %. Enligt Skolundersökningen om brott (SUB), som undersöker utsattheten hos niondeklassare, uppger nästan en av fyra elever att de blivit utsatta för att någon har skrivit kränkande saker om dem på internet. Drygt en av fem elever uppger också att de blivit utsatta för att någon har lagt upp bilder eller filmklipp på dem som de inte vill ska spridas på internet.

Ladda ner Hot och kränkningar på internet

Misshandel och skadegörelse de vanligaste anmälda brotten på kollektiva asylboenden

De polisanmälda brott som har skett på studiens kollektiva asylboenden under 2018 är av olika karaktär. De vanligaste är misshandel (21 procent), skadegörelse (19 procent) och narkotikabrott (14 procent). Även stöldbrott (12 procent) och olaga hot (12 procent) tillhör de vanligare anmälda brotten i underlaget. I viss utsträckning förekommer även hot och våld mot tjänsteman (9 procent). Främst drabbas ordningsvakter och väktare av denna brottstyp. De mer ovanliga polisanmälningarna i underlaget handlar om allt ifrån ofredande, bedrägeri och sexualbrott till mordbrand, brott mot vapenlagstiftningen och falsklarm. Få anmälningar tyder på attacker som riktas mot boendena utifrån.

Brott och brottsutsatthet på kollektiva asylboenden under 2018