Hus i Gävle

Huskurage gör fler benägna att agera vid oro för våld

Den våldspreventiva metoden Huskurage har under 2020 införts i tre stadsdelar i Gävle kommun. Högskolan i Gävle har processutvärderat implementeringen av insatsen som bland annat visar att samverkan, engagemang och kommunikation är viktigt. Sara Skoog Waller, lektor i psykologi, Högskolan i Gävle och Cecilia Vågberg, strateg, social hållbarhet, Gävle kommun, svarar här på några frågor om arbetet.

Hur ser insatsen ut som ni utvärderat med ekonomiskt medel från Brå?

På uppdrag av Gävle kommun har Högskolan i Gävle genomfört en studie för att utvärdera implementeringen av arbetet med Huskurage.

Huskurage är en metod för att förebygga, förhindra och stoppa mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation. Målsättningen är att öka kunskapen om hur man kan agera vid oro för att en granne utsätts för våld. Genom att knacka på, hämta hjälp från fler grannar och ringa polis eller socialtjänst kan man bidra till att någon som är utsatt får hjälp. I Gävle är arbetet med Huskurage ett samarbete mellan Gävle kommun, Gavlegårdarna, polisen, Medborgarskolan och Hyresgästföreningen. Huskurage har införts i flera stadsdelar i Gävle och utvärderingen fokuserade på tre av dem. Utvärderingen har fokuserat på arbetet med implementeringen av Huskurage och på hur insatsen når ut, tas emot och inverkan på attityder kring våld i nära relationer och inställningen till att ingripa.

Hur genomförde ni utvärderingen? Vilka deltog i studien?

Utvärderingen genomfördes med hjälp av en enkätundersökning samt en intervjustudie. Pappersenkäter, möjliga att besvara digitalt, skickades ut i juli 2020 till samtliga invånare över 18 år i de tre stadsdelarna där Huskurage senare skulle införas. Totalt skickades 3765 enkäter ut. Den uppföljande enkätundersökningen genomfördes under januari-februari 2021, efter att implementeringen av Huskurage ägt rum, och skickades till samtliga invånare i stadsdelen igen. Intervjudeltagarna rekryterades bland personer i Huskurage Gävles samverkansgrupp samt bland de så kallade Huskurageambassadörerna, personer som bland annat berättar om metoden för de boende.

Vilka är de viktigaste slutsatserna i utvärderingen?

De som deltog i enkätundersökningen ansåg inte att Huskurage hade ökat deras medvetenhet eller kunskap om våld i nära relationer, men att de var mer benägna att agera vid oro för att en granne är utsatt för våld i hemmet, efter att ha tagit del av Huskurage. Kvinnor såg ett större värde av Huskurage än vad män gjorde, och ansåg i högre grad att våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem som samhället behöver satsa resurser på att motverka. Intervjustudien visade att arbete med Huskurage kräver god samverkan mellan flera aktörer inom offentlig sektor och lokalsamhälle, vilka kan bidra med olika perspektiv på målgruppen för insatsen. Det är viktigt att det finns flexibilitet i styrningen av arbetet, samt att olika aktörers och personers engagemang tillvaratas.

Det fortsatta arbetet med att sprida Huskurage behöver fokusera på att nå ut till olika målgrupper, exempelvis de som inte har svenska som modersmål, genom att involvera lokalsamhället och använda många olika kanaler och former av kommunikation. Slutligen behöver också fler studier kring metoden genomföras för att vi ska kunna se effekterna av arbetet.

Vad kan andra lokala brottsförebyggare ta med sig från utvärderingen?

Vikten av samverkan mellan aktörer med olika funktioner som har olika kompetens, perspektiv och möjligheter samt att det behövs långsiktighet och uthållighet för att nå framgång med arbetet. Att viljan att ingripa ökat i de områden där Huskurage införts är viktig kunskap för oss som arbetar vålds- och brottsförebyggande i Gävle. Den kunskapen tar vi med oss då vi jobbar med Huskurage på flera nivåer, i hela kommunen men också lokalt ut i stadsdelarna.

Vi har i utvärderingen inte undersökt om det kan innebära en risk för grannar att ingripa vid pågående våld. Vi är dock medvetna om detta och i samband med införandet av Huskurage belyser vi frågan om risk på olika sätt. Som stöd i vårt arbete har vi bland annat tillsammans med kommunens kommunikationsavdelning tagit fram ett gemensamt, frågor -och svardokument. Det har vi gjort för att involverade i projektet ska kunna svara på frågan om risken för pågående våld och andra frågor som kommer från exempelvis de som bor i områdena. Känner man till exempel att det känns obehagligt att ringa på själv vid misstanke om våld, så är det bättre att istället ringa polisen.

Samverkansgruppen i Gävle har hela tiden eftersträvat att nå ut till människor på det mest ändamålsenliga sättet och här sticker valet av att använda Huskurageambassadörer ut. Undersökningen visade att det är genom målgruppsanpassad, skriftlig information och sociala medier som de flesta får kunskap om att Huskurage finns och vad det innebär, men personliga möten har också haft stor betydelse och vi vet att ta hjälp av Huskurageambassadörer som pratar flera språk fungerar väl.

Fotnot

Sedan artikeln publicerades i maj 2022 har utvärderingen uppdaterats av Högskolan i Gävle. För sakuppgifter och slutsatser i rapporten står respektive författare eller organisation för.