Otrygghet och oro för brott begränsar vardagslivet

2019-01-15

Nästan en fjärdedel av befolkningen väljer en annan väg eller ett annat färdsätt till följd av oro för brott och en femtedel undviker att vara aktiv på internet av oro för hot och trakasserier. Förtroendet för rättsväsendet har ökat, och särskilt förtroendet för polisen. Det visar Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2018, som Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerar idag.

Bland kvinnor i åldern 20–24 år uppger 42 procent att de ofta valt en annan väg eller ett annat färdsätt, för att de känt sig otrygga och oroliga för att utsättas för brott. Motsvarande andel bland män i samma åldersgrupp är 16 procent.

– Att mångas tillvaro begränsas av att de känner sig tvungna att ändra sina resvägar och färdsätt, är en allvarlig konsekvens av den otrygghet och oro för brott som främst unga kvinnor säger sig uppleva, säger Maria Söderström, utredare på Brå.

Även graden av aktivitet på internet kan påverkas av oro för att utsättas för brott. Ungefär var femte person, oavsett kön, uppger att de under det senaste året ofta avstått från att lägga upp något på internet av oro för att utsättas för hot eller trakasserier.

– Sociala medier är ett allt viktigare forum för det offentliga samtalet. Om en femtedel av befolkningen upplever att de inte vågar uttrycka sig på nätet av rädsla för att utsättas för brott, så kan det vara ett demokratiskt problem, säger Maria Söderström, utredare på Brå.

Ökat förtroende för rättsväsendet

Vid den förra mätningen hade förtroendet för rättsväsendet minskat, men under 2018 har det ökat igen. Nu uppger 47 procent att de har ett mycket eller ganska stort förtroende för rätts­väsendet som helhet. Förtroendet har också ökat för två enskilda myndigheter: polisen, som 49 procent uppger sig ha ett mycket eller ganska stort förtroende för, samt Kriminal­vården, (32 %). Förtroendet för åklagarna och domstolarna ligger på samma nivåer som 2017.

– Förtroende för rättsväsendet och de enskilda myndigheterna som ingår där, är viktigt i ett samhälle. Om den som utsätts för brott inte vill eller vågar anmäla eller ställa upp som målsägare eller vittne, så innebär det svårigheter för rättsväsendet, säger Sofie Lifvin, utredare på Brå.

Om Nationella trygghetsundersökningen (NTU)

NTU bygger på post- och webbenkäter till ett urval på 200 000 personer i åldrarna 16–84 år och genomförs årligen av Brå sedan 2006. Undersökningen mäter allmänhetens utsatthet för brott, otrygghet och oro för brott samt förtroende för och erfaren­heter av rättsväsendet. Utifrån undersökningens resultat kan slutsatser dras för hela befolkningen i åldrarna 16–84 år.

För mer information

Läs rapporten

Nationella trygghetsundersökningen 2018 Om utsatthet, otrygghet och förtroende (2019:1)
Pris för tryckt rapport 352 kr inkl moms