Politikernas trygghetsundersökning 2012–2013

Fördjupning

Den här fördjupningsstudien ställer frågor om hur metodförändringarna som gjordes inför PTU 2013 påverkat resultaten, samt vad PTU ger för information om utsatthet som är relaterat till sociala medier.

Den första kartläggningen av hot och våld mot förtroendevalda i Sverige redovisades i rapporten Politikernas trygghetsundersökning 2012 (PTU 2012). Nära 14 000 ordinarie ledamöter i Sveriges riksdag och fullmäktigeförsamlingar (kommuner, landsting och regioner) tillfrågades om sin utsatthet för trakasserier, hot och våld under 2011.

• Läs mer om resultaten i PTU
  

Hur har metodförändringarna påverkat?

Den första frågeställningen är hur metodförändringar inför PTU 2013 påverkat resultaten och möjligheterna att jämföra resultaten mellan de två mätningarna. Erfarenheter från den första mätningen låg till grund för förändringar av framför allt sättet att ställa frågor i enkäten. Det var nödvändigt, men kan också innebär att resultaten blir annorlunda och att det blir svårt att jämföra resultaten från de båda undersökningarna. Denna frågeställning
undersöks genom att en systematisk jämförelse mellan några av de centrala resultaten från de två mätningarna – PTU 2012 och PTU 2013.

Mer fokus på sociala medier

Den andra frågeställningen gäller vad framför allt PTU 2013 ger för information om utsatthet som är relaterat till sociala medier, utöver vad som framgått i tidigare redovisningar. Det har tidigare framgått att just utsatthet via sociala medier är den vanligaste formen av utsatthet. De ovan nämnda metodförändringarna beträffande
enkätfrågorna gällde också frågorna om sociala medier. Dessa förhållanden, samt det faktum att sociala medier numera kommer att bli en så viktig kontaktarena, gör det motiverat att titta närmare på resultaten om utsatthet via sociala medier och lyfta fram ytterligare delresultat som kan bidra till kunskapsbilden om förtroendevaldas utsatthet.