Självrapporterad utsatthet för hatbrott

Andelen som uppger att de utsatts för främlingsfientliga hatbrott minskade något från den första treårsperioden, 2005–2007, fram till 2010–2012 (från 1,3 % till 1,1 %), därefter kan en viss ökning ses (1,6 % 2014–2016). Förändringarna i utsatthet för främlingsfientliga hatbrott utgörs främst av en förändrad utsatthet bland män, eftersom kvinnors utsatthet har varit mer stabil över tid. Bland kvinnor har andelen utsatta legat på en relativt stabil nivå mellan 0,9 och 1,1 procent fram till 2009–2011 och har därefter ökat marginellt (till 1,3 % 2014–2016). För män minskade andelen utsatta från början av mätperioden till 2010–2012 (från 1,6 % till 1,1 %), och har därefter ökat (1,9 %) 2014–2016.

Under samma period (2005–2016) har andelen som svarat att de utsatts för homofobiska hatbrott totalt sett legat på en stabil nivå (mellan 0,2–0,3 %). Bland kvinnor utsatta för homofobiska hatbrott har andelen legat på 0,2 procent under hela mätperioden, medan motsvarande andel för män har varit 0,2–0,3 procent under samma period.

När det gäller andelen som uppger att de utsatts för antireligiösa hatbrott kan en viss ökning konstateras under perioden 2011–2016. Ökningen utgörs främst av en ökning bland utsatta män (från 0,2 % 2011–2013 till 0,5 % 2014–2016), eftersom andelen utsatta kvinnor har legat på en relativt stabil nivå under hela mätperioden (mellan 0,4–0,5 %).

Främlingsfientliga hatbrott

Andelen som i genomsnitt (per år) svarat att de utsatts för främlingsfientliga hatbrott under perioden 2005–2016 är något större bland män än bland kvinnor, och andelen utsatta är tydligt högre ju yngre åldersgrupp som studeras. Sett till svensk och utländsk bakgrund visar resultaten att andelen som utsatts för främlingsfientliga hatbrott är som störst bland de som är födda i Afrika, eller har minst en förälder född där, följt av Asien, övriga Europa och Sydamerika.

För de som uppgett utsatthet för främlingsfientliga hatbrott har särskilda statistiska analyser (logistisk regressionsanalys) genomförts för att studera hur olika bakgrundsfaktorer påverkar utsattheten när övriga bakgrundsfaktorer konstanthålls. Resultaten visar att kön inte har någon effekt, medan det finns ett starkt samband med ålder, där risken att utsättas är tydligt högre bland de yngsta jämfört med de äldsta. Likaså finns det ett starkt samband med vilken världsdel som den utsatta eller någon av föräldrarna är födda i. När man kontrollerar för övriga bakgrundsvariabler framgår det att utsattheten exempelvis är fyra gånger större bland de som är födda i Afrika eller har minst en förälder född där, jämfört med de som är födda i Norden, med båda föräldrarna födda i Norden. För födda i Asien (eller med minst en förälder född i Asien) är risken nästan tre gånger högre.

Samma analys visar att övriga bakgrundfaktorer (som inkomst, bostadstyp och bostadsort¹) har ett svagt samband med utsatthet för främlingsfientliga hatbrott, med undantag för ensamstående män med barn, vars risk att utsättas är mer än dubbelt så stor som för sammanboende män med barn.

Homofobiska hatbrott

Bland de som i genomsnitt (per år) uppgett utsatthet för homofobiska hatbrott under perioden 2005–2016 är andelen lika stor bland män som bland kvinnor, medan andelen är större ju yngre åldersgrupper som studeras. Sett till familjetyp är andelen utsatta större bland de som är ensamstående utan barn än bland ensamstående med barn, och jämfört med sammanboende i båda grupperna (både med och utan barn), och detta gäller för både män och kvinnor. Dessutom är andelen utsatta större bland de med lägre inkomst, vilket är tydligast bland männen. Utsattheten för hatbrott med homofobiskt motiv är ungefär lika stor oavsett boendeort, och det är endast marginella skillnader mellan män och kvinnor.

Antireligiösa hatbrott

Andelen som i genomsnitt (per år) uppgett utsatthet för antireligiösa hatbrott under perioden 2011–2016 är lika stor bland män som bland kvinnor, medan andelen är större ju yngre åldersgrupper som studeras. Utsattheten är tydligt större bland utrikesfödda och svenskfödda med minst en utrikesfödd förälder än bland svenskfödda med båda föräldrarna svenskfödda, och skillnaden är störst bland kvinnor. Även sett till inkomst och familjetyp finns det stora skillnader, eftersom andelen utsatta är större bland de med lägre inkomst, och bland ensamstående. Särskilt bland ensamstående män med barn är andelen utsatta större. Resultaten visar även att det bland kvinnorna inte finns några skillnader i utsatthet sett till boendeort, medan andelen utsatta bland männen är tydligt lägre i storstadsregionen Göteborg.

Bland de som utsatts för brott med främlingsfientligt eller homofobiskt motiv (2005–2016) är hot den vanligaste brottstypen, följt av trakasserier, medan det bland utsatta för antireligiösa hatbrott (2011–2016) är ungefär lika vanligt med trakasserier som med hot. Hot och trakasserier är de vanligaste brottstyperna bland både män och kvinnor för respektive motiv, dock är misshandel lika vanligt som trakasserier bland män utsatta för främlingsfientliga hatbrott. Överlappande motiv är vanligt, och bland de som utsatts för antireligiösa hatbrott (2011–2016) var det 70 procent som uppgav att det även fanns ytterligare motiv i samband med brottet (främlingsfientligt och/eller homofobiskt). Bland utsatta för homofobiskt hatbrott (2011–2016) var motsvarande siffra 52 procent, medan andelen bland utsatta för främlingsfientligt motiv var 23 procent.

Relation till gärningspersonen och brottsplats

Bland brottshändelser med främlingsfientligt och homofobiskt motiv (2005–2016) samt antireligiöst motiv (2011–2016) är det vanligast att gärningspersonen var helt okänd för den utsatta. Vid antireligiösa hatbrott var gärningspersonen dock i nästan en femtedel av fallen en ytlig bekant, medan gärningspersonen vid homofobiska hatbrott i nästan vart tionde fall var en närstående. För främlingsfientliga och homofobiska hatbrott under perioden 2008–2016 var brottsplatsen i majoriteten av fallen en allmän plats, och detsamma gäller för antireligiösa hatbrott under perioden 2011–2016. Det är dock även vanligt att utsättas på sin arbetsplats eller i skolan, vid samtliga motiv. Drygt en femtedel av de homofobiska hatbrotten skedde dessutom i en bostad.