Politikernas trygghetsundersökning 2019

Förtroendevaldas utsatthet och oro för trakasserier, hot och våld under valåret 2018

Politikernas trygghetsundersökning 2019 beskriver förtroendevaldas utsatthet för trakasserier, hot och våld i deras egenskap av förtroendevalda under valåret 2018. Rapporten ger en bild av utsattheten, vilka som utsatts och av vem samt vad motivet kan ha varit.

ISBN: 978-91-88599-21-6
Pris för tryckt rapport 211 SEK inkl. moms
Lägg till
Symbolen för Sveriges officiella statistik

Detta är den fjärde jämförbara kartläggningen som Brottsförebyggande rådet (Brå) gjort på uppdrag av regeringen, där förtroendevalda i kommun- och landstingsfullmäktige och riksdag tillfrågats om sin utsatthet för trakasserier, hot och våld som förtroendevalda under 2018. Genom jämförelser med föregående kartläggningar över utsattheten 2012, valåret 2014 och 2016 är det för första gången möjligt att göra jämförelser mellan två valår, och sätta dessa i relation till mellanliggande år. Från och med 2019 ingår PTU i den officiella statistiken. Resultaten från tidigare mättillfällen är dock producerade utifrån samma kvalitetskrav.

Se även

Sammanfattning av resultaten

Var tredje förtroendevald utsattes under 2018

Var tredje förtroendevald (30 procent) uppger att de utsattes för trakasserier, hot eller våld i samband med sitt politiska förtroendeuppdrag under 2018. Vidare uppger 2,8 procent av de förtroendevalda att de utsattes för korruptionsförsök.

Totalt sett är det en något större andel kvinnor än män som uppger att de blev utsatta för trakasserier, hot eller våld (32 respektive 30 procent). Totalt handlar det om drygt 2 400 förtroendevalda.

Majoriteten av dem utsattes vid upprepade tillfällen under 2018; endast 16 procent uppger att det skedde vid ett enstaka tillfälle. Utsattheten utgörs främst av hot och trakasserier, medan våld är ovanligare. Den vanligaste typen av hot och trakasserier var hot eller påhopp via sociala medier.

En större andel kvinnor än män utsattes för hot och trakasserier under 2018 (31 respektive 28 procent), medan andelen män som utsattes för våld, skadegörelse och stöld är något större än andelen kvinnor (6,6 respektive 5,2 procent).

Resultaten visar även att yngre förtroendevalda var mer utsatta än äldre, och förtroendevalda med utländsk bakgrund var mer utsatta än personer med svensk bakgrund.

Utsattheten högre 2018 än tidigare år

Totalt sett har andelen förtroendevalda som uppger att de blivit utsatta ökat jämfört med tidigare år. Under valåret 2018 var andelen 30 procent jämfört med 28 procent under valåret 2014.

Vidare var andelen utsatta mindre under de mellanliggande åren (25 procent 2016 och 20 procent 2012). Det är främst utsatthet för hot och trakasserier som ökat.

Storstadspolitiker, riksdagsledamöter och ordförande mer utsatta

Stockholmspolitiker inom kommun och landsting uppger i större utsträckning att de utsatts än förtroendevalda i andra regioner. Detta mönster har observerats samtliga år. Riksdagsledamöter är också betydligt mer utsatta (70 procent)
än ledamöter i kommun och landstingsfullmäktige (30 respektive 38 procent).

Utsattheten skiljer sig också åt beroende på typen av uppdrag och position. Ordförande uppger oftare att de utsatts än ordinarie ledamöter, och kvinnor med en ordförandepost var utsatta i större utsträckning än män i samma position (43 respektive 39 procent).

På partinivå är andelen som uppger att de utsatts störst bland förtroendevalda inom Sverigedemokraterna (44 procent).

Det framkommer dock inget entydigt mönster när man jämför andelen utsatta inom respektive parti under de två valåren. Inom vissa partier var utsattheten högre 2018 än 2014, och tvärt om inom andra partier.

Aktiva i sociala medier och omtalade i medier
särskilt utsatta

Förtroendevalda som var mer aktiva på internet och i sociala medier, eller mer omtalade i medier uppger också oftare att de utsatts, jämfört med de som inte var lika aktiva eller omskrivna.

Detta mönster framkommer bland både kvinnor och män. Bland dem som i mycket stor utsträckning var aktiva på internet eller i sociala medier var andelen som uppger att de utsatts 63 procent, vilket kan jämföras med 13 procent bland dem som inte alls var aktiva på internet eller i sociala medier. Detta mönster har framkommit även tidigare år.

Bland dem som i stor utsträckning var omskrivna eller omtalade i medier under 2018 uppger 70 procent att de blivit utsatta, medan motsvarande andel är 13 procent bland dem som inte alls var omskrivna eller omtalade i medier.

Även typen av uppdrag och uppdragets omfattning påverkar den förtroendevaldas exponering. Undersökningen visar att utsattheten är högre bland de förtroendevalda som utövar sitt uppdrag på heltid, och även bland dem som har uppdrag i flera politiska församlingar.

Vanligast med manliga förövare i åldern 45–64 år

En del frågor gällde hur de utsatta förtroendevalda uppfattade förövarens kön och ålder, och det vanligaste svaret är att förövaren var en man i åldern 45–64 år. Detta gäller oavsett om den utsatta är en kvinna eller en man, och mönstret är ungefär detsamma som tidigare år.

Liksom tidigare år uppfattades förövaren oftast vara en förargad medborgare (37 procent) eller en rättshaverist (21 procent). Den andel som uppfattade förövaren som extremist var däremot större under valåren jämfört med de mellanliggande åren. Bland dessa är det vanligast att förövaren uppfattades tillhöra en högerextremistisk grupp.

Få händelser polisanmäls

Andelen händelser som polisanmäls är fortsatt låg: 19 procent av händelserna 2018, vilket är på samma nivå som i mätningarna för 2016 och 2014. Nivån var något lägre 2012. Det är en något större andel män än kvinnor som uppger att händelsen polisanmälts (20 respektive 18 procent).

Våld, skadegörelse och stöld polisanmäls i större utsträckning (40 procent) än hot och trakasserier (15 procent).

Bland dem som inte gjort någon polisanmälan var främsta anledningen (28 procent) att de inte trodde att det skulle leda till något, och för nästan var fjärde förtroendevald (23 procent) var främsta anledningen att händelsen betraktades som en småsak eller en bagatell. Nästan lika många, 21 procent, såg händelsen som en del i uppdraget.

Totalt rapporterades hälften av händelserna till en säkerhetsansvarig person i partiet eller den politiska församlingen. Även här framkommer att händelser som rör våld, skadegörelse och stöld rapporteras i större utsträckning än hot och trakasserier (62 respektive 47 procent av händelserna).

Allt fler vet om det finns en handlingsplan för hot och våld mot förtroendevalda. Andelen som inte visste 2018 var 25 procent, jämfört med 38 procent förra valåret 2014. Detsamma gäller om det finns en säkerhetsansvarig; 2018 var det 20 procent som inte visste om det fanns en sådan funktion i partiet eller den politiska församlingen, att jämföra med 32 procent 2014.

Behovet av stöd och hjälp ofta inte uppfyllt

Av de förtroendevalda som känt ett stort behov av stöd och hjälp uppger en femtedel att de inte fått något stöd alls, med en något större andel män än kvinnor. Samtidigt är det en större andel som uppger att de i stor utsträckning fått stöd under valåren, jämfört med de mellanliggande åren 2016 och 2012.

Det stöd och den hjälp som förtroendevalda fick 2018 kom i 68 procent av fallen från en annan förtroendevald. Sett över tid har denna andel ökat; under valåret 2014 var andelen 57 procent. Det bör dock noteras att majoriteten av dem som utsattes 2018 inte känt något behov av stöd eller hjälp.

Många påverkas i sitt förtroendeuppdrag

Totalt uppger nästan var fjärde förtroendevald (24 procent) att utsattheten, eller oron för att utsättas, påverkar dem i deras uppdrag. Bland de förtroendevalda som blivit utsatta är andelen ännu större (42 procent). Andelen som påverkas var också större under valåret 2018 jämfört med valåret 2014, oavsett om man hade utsatts eller inte.

Det är en större andel kvinnor än män som uppger att de påverkas (28 respektive 20 procent). Könsskillnaden är störst bland de som blivit utsatta (48 respektive 38 procent).

Den vanligaste konsekvensen av utsatthet, eller oro för att utsättas, är att man undvikit att engagera eller uttala sig i en specifik fråga.

Bland förtroendevalda som utsatts finns stora skillnader i andelen som uppger att de påverkats, beroende på vad de utsattes för. Bland dem som utsatts för våld, skadegörelse eller stöld hade en större andel påverkats av detta, än bland dem som utsattes för hot och trakasserier.

Sex av tio händelser förknippas med valrörelsen

Drygt sex av tio händelser under 2018 (61 procent) hade i huvudsak samband med någon valrörelse eller valkampanj, enligt de utsattas bedömning. Jämfört med förra valrörelsen 2014 har andelen ökat, från 57 procent till 61 procent. Ledamöter inom kommun- och landstingsfullmäktige bedömde i större utsträckning än riksdagsledamöter att den senaste händelsen som utsattes för skedde i samband med en valrörelse eller en valkampanj.

Av händelserna som kategoriseras som hot och trakasserier var det 60 procent som relaterades till valrörelsen, medan det bland händelserna som kategoriseras som våld, skadegörelse och stöld var 67 procent som relaterades till valrörelsen.

En större andel händelser som förknippades med valrörelsen uppfattades som ganska eller mycket skrämmande, jämfört med händelser som inte förknippades med valrörelsen (39 respektive 33 procent). Bland de händelser som förknippas med valrörelsen var det vanligare att förövaren uppfattades som högerextremist eller vänsterextremist, jämfört med andra händelser.

Mönstren för kvinnors och mäns utsatthet och oro ser olika ut

Kvinnor och män utsätts i ungefär lika hög grad, men utsattheten ser olika ut. Det är till exempel något vanligare att kvinnor utsätts för hot och påhopp via sociala medier, och det är även en större andel kvinnor som upplevde angrepp av sexuell karaktär vid den senaste händelsen, jämfört med andelen män.

Det är också vanligare att kvinnor är oroliga för att de själva eller någon anhörig ska utsättas för brott eller andra liknande obehagliga händelser på grund av deras politiska förtroende uppdrag. Detta blir särskilt tydligt bland kvinnor som själva utsattes under 2018, där oron ökat successivt för varje år som undersökningen har genomförts.

Syfte och metod

Syftet med Politikernas trygghetsundersökning (PTU) är att mäta omfattningen och konsekvenserna av trakasserier, hot och våld som förtroendevalda utsätts för, just i egenskap av förtroendevalda.

Syftet med denna senaste undersökningsomgång är också att jämföra utsattheten under de två valåren 2018 och 2014, och att sätta resultaten i relation till de två mellanliggande åren 2016 och 2012.

PTU genomförs vartannat år, så att varannan datainsamling rör ett valår och varannan ett mellanliggande år, och det beror på resultatet att utsattheten bland förtroendevalda är högre under valår. Kartläggningen ska utgöra ett underlag för framtida åtgärder för att motverka och förebygga trakasserier, hot och våld mot förtroendevalda, både generellt och under valrörelser.

Detta är den fjärde jämförbara kartläggningen som Brottsförebyggande rådet (Brå) genomfört, på uppdrag av regeringen. Ungefär 14 000 ordinarie ledamöter i Sveriges riksdag och fullmäktigeförsamlingar tillfrågades om sin utsatthet för trakasserier, hot och våld under 2018. Datainsamlingen gjordes via en webbenkät, men de ledamöter som inte ville eller hade möjlighet att besvara enkäten via webben kunde i stället besvara en postenkät, som skickades ut tillsammans med en påminnelse om undersökningen.

Majoriteten av respondenterna besvarade dock enkäten via webben. Resultaten i denna rapport bygger på de förtroendevaldas upplevelse och bedömning av händelser som skett.

Fakta om publikationen

© Brottsförebyggande rådet 2019
Författare: Anna Gavell Frenzel

ISBN: 978-91-88599-21-6
URN:NBN:SE:BRA-865

Kundkorg

Summa: