Rapporter från Brå om kriminalvård

Här hittar du rapporter från Brå med uppföljning och utvärdering av Kriminalvårdens arbete.


  • Kriminalvård 2017

     |  2018  | 
    Slutlig statistik
    Statistiken över kriminalvård visar på antalet intagna och inskrivna i kriminalvårdsanstalt, antalet personer övervakade inom Kriminalvårdens frivårdsorganisation samt antalet inskrivna i häkte. Resultaten i kriminalvårdsstatistiken påverkas av det flöde av ärenden som handläggs av myndigheterna tidigare i rättskedjan, främst ärendeflödet i domstolarna.

  • Den framtida verksamhetsvolymen i rättskedjan 2018-2021

     |  2018  | 
    I rapporten redovisas prognoser för verksamhetsvolymerna hos Polisen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och Kriminalvården. I denna rapport redovisar myndigheterna 2017 års prognoser som omfattar perioden 2018–2021.

  • Utslussning från anstalt

     |  2017:15  | 
    En uppföljning av Kriminalvårdens arbete med de särskilda utslussningsåtgärderna
    Denna rapport följer upp Kriminalvårdens särskilda utslussningsåtgärder: frigång, vårdvistelse, halvvägshus och utökad frigång.

  • Intagnas brott under påföljden

     |  5/2017  | 
    Denna kortanalys kartlägger i vilken utsträckning fängelsedömda fortsätter att begå brott under påföljden, vilka brott det rör sig om och hur utvecklingen ser ut.

  • Utvecklingen av återfall efter fängelse

     |  4/2017  | 
    Beskrivning av Brås och Kriminalvårdens statistik och analys av en möjlig förklaring till minskningen
    Ett syfte med denna kortanalys är att beskriva de båda myndigheternas återfallsstatistik och deras utveckling över tid. Ett annat syfte är att undersöka i vilken mån minskningen av återfallet kan förklaras av förändringar i klientsammansättningen (kön, ålder, tidigare belastning, huvudbrott och utdömd strafftid).

  • Kriminalvård 2016

     |  2017  | 
    Slutlig statistik
    Statistiken över kriminalvård visar på antalet intagna och inskrivna i kriminalvårdsanstalt, antalet personer övervakade inom Kriminalvårdens frivårdsorganisation samt antalet inskrivna i häkte. Resultaten i kriminalvårdsstatistiken påverkas av det flöde av ärenden som handläggs av myndigheterna tidigare i rättskedjan, främst ärendeflödet i domstolarna.

  • Fångpopulationens utveckling
    i Sverige och Norden

     |  1/2017  | 
    I denna kortanalys undersöks om fångpopulationens storlek och utveckling främst varit en funktion av förändringar i nyintaget i anstalt eller de utdömda strafftiderna under perioden 1950–2015.

  • Den framtida verksamhetsvolymen i rättskedjan 2016-2019

    Den framtida verksamhetsvolymen
    i rättskedjan (2017-2020)

     |  2017  | 
    Centrala prognoser för perioden 2017—2020
    I rapporten redovisas prognoser för verksamhetsvolymerna hos Polisen, Åklagarmyndigheten, Sveriges Domstolar och Kriminalvården.

  • Att minska isolering i häkte

     |  2017:6  | 
    Lägesbild och förslag
    I den här rapporten presenteras och analyseras statistik om häktning och isolering, från Åklagarmyndigheten och Kriminalvården, liksom intervjuer med åklagare, kriminalvårdspersonal och häktade.

  • Omslag till kortanalysen Lagförda personer i befolkningen

    Lagförda personer i befolkningen 2000–2014

     |  3/2016  | 
    En studie av andelen lagförda bland kvinnor, män, i olika åldersgrupper och för några utvalda brott
    Hur många unika personer är det som varje år lagförs för brott? Och hur stor andel utgör de av befolkningen? Förändras denna andel över tid, och skiljer den sig åt mellan kvinnor och män eller mellan olika åldersgrupper? Det är de frågor som står i centrum i denna kortanalys.

  • Omslag till kortanalysen Utvisning på grund av brott 2000–2014

    Utvisning på grund av brott 2000–2014

     |  2/2016  | 
    Denna kortanalys ger en aktuell bild av hur utvisning på grund av brott har tillämpats åren 2000–2014. Hur många är det som utvisas och för vilka brott? Analysen undersöker även vilken grad av anknytning de utvisningsdömda har till de svenska samhället, till exempel hur länge de har varit i Sverige före utvisningen, eller om de har barn i landet.

  • Den framtida verksamhetsvolymen i rättskedjan 2016-2019

    Den framtida verksamhetsvolymen i rättskedjan (2016-2019)

     |  2016  | 
    Centrala prognoser för perioden 2016—2019
    I rapporten redovisas prognoser för verksamhetsvolymerna hos Polisen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Sveriges Domstolar och Kriminalvården.

  • Arbete, utbildning och
    behandling i svenska anstalter

     |  2015:20  | 
    En studie om intagnas sysselsättning
    En kartläggning av sysselsättning i anstalt – dess omfattning och hur väl den svarar mot de intagnas behov. Vad har sysselsättningen för positiva effekter för de intagna och hur den kan utvecklas?

  • Omslag till kortanalysen Utvecklingen av sluten ungdomsvård 1999-2014

    Utvecklingen av sluten ungdomsvård 1999–2014

     |  5/2015  | 
    Den här kortanalysen beskriver och analyserar utvecklingen av sluten ungdomsvård under åren 1999–2014.

  • Omslaget till kortanalysen Livdstidsdomar

    Livstidsdomar – utveckling och faktisk strafftid

     |  2/2015  | 
    I denna kortanalys beskrivs livstidsstraffets användning och tillämpning sedan 1970-talet och fram till idag. Beskrivningen visar bland annat att antalet utdömda livstidsstraff ökade kontinuerligt fram till mitten av 2000-talet för att därefter minska, och att den strafftid som livstidsdömda i praktiken avtjänar ökat kraftigt under de senaste 20 åren.

  • Den framtida verksamhetsvolymen i rättskedjan (2015-2018)

     |  2015  | 
    Centrala prognoser för perioden 2015—2018

    I rapporten redovisas prognoser för verksamhetsvolymerna hos Polisen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Sveriges Domstolar och Kriminalvården.

  • Skärpta straff för allvarliga våldsbrott (kortversion)

     |  2014  | 
    Utvärdering av 2010 års straffmätningsreform

    Att bestämma påföljd och mäta straff för ett begånget brott kräver en mängd överväganden. Vad som är lämpliga straffnivåer är också återkommande föremål för debatt i både kriminalpolitik och forskning.

  • Omslaget till rapporten Skärpta straff för allvarliga våldsbrott

    Skärpta straff för allvarliga våldsbrott

     |  2014:6  | 
    Utvärdering av 2010 års straffmätningsreform
    Denna studie undersöker vilket genomslag straffmätningsreformen 2010 har fått. Har straffnivån för allvarliga våldsbrott skärpts, har spännvidden vid straffvärdebedömningen ökat och har återfallskärpningen fått en mätbar effekt?

  • Den framtida verksamhetsvolymen i rättskedjan (2014-2017)

     |  2014  | 
    Centrala prognoser för perioden 2014—2017

    I rapporten redovisas prognoser för verksamhetsvolymerna hos Polisen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Sveriges Domstolar och Kriminalvården

  • Den framtida verksamhetsvolymen i rättskedjan (2013-2016)

     |  2013  | 
    Centrala prognoser för perioden 2013—2016
    I rapporten redovisas prognoser för verksamhetsvolymerna av ärenden in till och ut från Polisen, antalet brottsmisstankar i åklagarledet och antalet mål i de allmänna domstolarna, samt antalet dömda personer i olika påföljder och verksamheter i Kriminalvården. Det görs prognoser för det totala ärendeflödet i rättskedjan men också till exempel uppdelningar av ärendeflödet i olika brottskategorier.

  • Omslag: Brottsutvecklingen i Sverige 2008-2011

    Brottsutvecklingen i Sverige 2008-2011

     |  2012:13  | 

  • Omslag: Återfall i brott

    Återfall i brott

     |  2012:15  | 
    Mönster i risken för återfall bland lagförda personer
    Mycket talar för att brottsaktiva individer som gång på gång begår brott sammantaget står för en relativt stor andel av den totala brottsligheten i ett samhälle. Men hur vanligt är det att lagförda personer återfaller i brott?

  • Lekmannaövervakare inom frivården

     |  2012:9  | 
    Lekmannaövervakare är en central del av frivårdens verksamhet. Övervakarna ska fungera som både stöd och kontroll för klienterna och spelar en viktig roll för innehållet i övervakningen. Brå har utvärderat frivårdens användande av lekmannaövervakare.

  • Samhällstjänst

     |  2012:4  | 
    Dagens situation och framtida möjligheter
    Brå har utvärderat hur påföljden samhällstjänst fungerar samt sett över möjligheten att använda påföljden i större omfattning än vad som sker i dag.

  • Särbehandling av lagöverträdare 18–20 år

     |  2012  | 
    En kunskapssammanställning
    I denna rapport sammanställs kunskap om effekterna av frihetsberövande straff för 18–20-åringar.

  • Den framtida verksamhetsvolymen i rättskedjan

     |  2012  | 
    Centrala prognoser för perioden 2012-2015
    Prognoser för verksamhetsvolymerna av ärenden in till och ut från polis, åklagare, domstol och kriminalvård under perioden 2012—2015.

  • Rapportomslag Ungdomsvård och ungdomstjänst

    Ungdomsvård och ungdomstjänst

     |  2011:10  | 
    En utvärdering av 2007 års påföljdsreform för unga lagöverträdare
    Vilka påföljder bör ungdomar få när de begått brott? Hur ska balansen mellan strafftänkande och vårdtänkande se ut? Det är ständigt aktuella frågor som tas upp i denna rapport, där ändringarna år 2007 i påföljdssystemet för unga utvärderas.

  • Rättsväsendets kapacitetsbehov åren 2011-2014

     |  2011  | 
    Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och Kriminalvården har gjort en gemensam prognos över det framtida kapacitetsbehovet. Myndigheterna har samordnat prognosarbetet för att förbättra möjligheterna att bedöma rättsväsendets kapacitetsbehov. Brottsförebyggande rådet (Brå) har gett myndigheterna stöd i arbetet.

  • Rapportomslag Effekter av arbetsmarknadsutbildning för intagna i fängelse

    Effekter av arbetsmarknadsutbildning för intagna i fängelse

     |  2010:14  | 
    Många av dem som friges från fängelse är arbetslösa. Eftersom arbete och försörjning är viktiga faktorer när det gäller att minska risken för återfall i brott är åtgärder på detta område en prioriterad fråga inom Kriminalvården. De insatser för att öka de intagnas anställningsbarhet som i dag finns tillgängliga är dels arbetsmarknadsutbildning, dels olika arbetsmarknadsåtgärder.

  • Rapportomslag Frivården i Sverige

    Frivården i Sverige

     |  2010:10  | 
    En kartläggning
    Påföljden skyddstillsyn infördes redan i 1965 års brottsbalk, medan villkorlig dom med samhällstjänst har funnits som en permanent påföljd sedan 1999. År 2009 fick Brå i uppdrag av regeringen att genomföra en kartläggning av innehållet i frivårdspåföljderna.

  • Rapportomslag Utökad frigång och återfall

    Utökad frigång och återfall

     |  2010:8  | 
    Slutrapport om 2007 års reform av utslussning i Kriminalvården
    För att förbättra intagnas möjlighet att återanpassas i samhället och minska risken för återfall i brott finns möjligheten till utslussning från anstalt. Utslussning innebär att den intagne under en period innan frigivning får större frihet, men med bibehållet stöd och kontroll från Kriminalvården.

  • Rättsväsendets kapacitetsbehov åren 2010-2013

     |  2010  | 
    Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och Kriminalvården lämnade den 29 januari in prognoser i en gemensam rapport över det framtida kapacitetsbehovet till regeringen. Brottsförebyggande rådet (Brå) har gett myndigheterna stöd i arbetet.

  • Rapportomslag 2007 års reform av utslussning i kriminalvården

    2007 års reform av utslussning i kriminalvården

     |  2009:18  | 
    Övergången från anstalt till frihet är kritisk när det gäller intagnas möjligheter att avhålla sig från brott efter ett verkställt fängelsestraff. Det är därför viktigt att så långt som möjligt förbereda de intagna för livet efter frigivningen. Detta är Brå:s andra delrapport om hur de intagna påverkas av olika utslussningsåtgärder.  

  • Rapportomslag Sysselsättning under och efter fängelsestraff

    Sysselsättning under och efter fängelsestraff

     |  2009:21  | 
    Delrapport
    När det handlar om varför eller varför inte människor begår brott är sysselsättning och försörjning ofta centrala frågor. Då arbetslöshet är en faktor som ökar risken för brottslighet och återfall i brott är det naturligt att kriminalvården inriktas på att få intagna i arbete efter frigivningen. Brå har utvärderat resultatet av yrkesutbildning och sysselsättningsprogram för fängelsedömda personer.

  • Rättsväsendets kapacitetsbehov åren 2009-2012

     |  2009  | 
    Centrala prognoser för Polisen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och Kriminalvården.

  • Rapportomslag Behandling av narkotikamissbrukare i fängelse

    Behandling av narkotikamissbrukare i fängelse

     |  2008:18  | 
    En effektstudie
    En stor del av de intagna i fängelse är narkotikamissbrukare och deras risk att återfalla i nya brott efter frigivningen är mycket hög.

  • Rapportomslag 2007 års reform för bättre utslussning i Kriminalvården

    2007 års reform för bättre utslussning i Kriminalvården

     |  2008:19  | 
    Vilka blev effekterna under det första året?
    Övergången från anstalt till frihet är kritisk när det gäller intagnas möjligheter att avhålla sig från brott efter ett verkställt fängelsestraff. Det är därför viktigt att så långt som möjligt förbereda de intagna för livet efter frigivningen. Det här är Brå:s utvärdering av reformen av utslussning med elektronisk fotboja.

  • Rapportomslag Barn som begått brott

    Barn som begått brott

     |  2008:11  | 
    Socialtjänstens och polisens åtgärder
    I Sverige är barn under 15 år inte straffmyndiga och kan alltså inte dömas till en påföljd för sitt brott. Men innebär då det att samhället inte alls reagerar på deras handling? Det är den frågan som belyses i föreliggande rapport.

  • Rapportomslag Mentorskaps inverkan på återfall i brott

    Mentorskaps inverkan på återfall i brott

     |  2008:7  | 
    Mentorskap som metod för att förebygga brott och annat destruktivt beteende tilldrar sig allt större intresse. Metoden innebär vanligtvis att en erfaren person ger en ung person med särskilda behov stöd, råd och vägledning i syfte att förbättra den unges möjligheter i livet. Men hur väl fungerar det?

  • Rapportomslag Medling igår, idag och imorgon

    Medling i går, i dag och i morgon

     |  2008  | 
    En kort skrift om medling vid brott
    Från den 1 januari 2008 är alla kommuner skyldiga att kunna erbjuda medling vid brott till lagöverträdare under 21 år. Brottsförebyggande rådet, Brå, har sedan 2003 haft regeringens uppdrag att stimulera införandet av medling vid brott i kommunerna.

  • Medling vid brott en sammanfattning av Brå:s femåriga regeringsuppdrag

     |  2008  | 
    År 1997 fick Brå regeringens uppdrag att bedriva och följa upp en försöksverksamhet med medling vid brott.

  • Rapportomslag Kommunernas påverkansprogram och deras deltagare år 2004

    Kommunernas påverkansprogram och deras deltagare år 2004

     |  2008:1  | 
    Det finns en stor efterfrågan på kunskap om vilka insatser som fungerar för ungdomar som döms till vård inom socialtjänsten. Mot den bakgrunden inledde Brå 2003 ett projekt för att försöka utvärdera effekterna av kommunernas påverkansprogram för unga lagöverträdare.

  • Den fortsatta narkotikasatsningen i kriminalvården

     |  2007:25  | 
    Anstaltschefernas bild och de intagnas upplevelser
    Kriminalvården arbetar sedan våren 2002 med en särskild satsning för att bekämpa narkotikamissbruket bland kriminalvårdens klienter. Brå har tidigare utvärderat kriminalvårdens arbete med narkotikasatsningen under åren 2002—2004. Detta är en fortsatt utvärdering.

  • Rapportomslag Utökad användning av elektronisk fotboja inom kriminalvården

    Utökad användning av elektronisk fotboja inom kriminalvården

     |  2007:19  | 
    Slutrapport
    Den 1 april år 2005 fick kriminalvården utökade möjligheter att låta personer som dömts till fängelse avtjäna hela eller delar av straffet genom intensivövervakning i hemmet med elektronisk fotboja, så kallad IÖV och IÖV-utsluss. Brå har haft i uppdrag att utvärdera reformen.

  • Rapportomslag Utökad användning av intensivövervakning med elektronisk kontroll

    Utvidgad användning av intensivövervakning med elektronisk kontroll

     |  2006:1  | 
    Delrapport 1: En beskrivning av de nya målgrupperna för IÖV och IÖV-utsluss
    Ett viktigt område inom kriminalpolitiken har varit att hitta trovärdiga alternativ till fängelsestraffet. Intensivövervakning med elektronisk kontroll har visat sig vara en verkställighetsform som i princip upplevs som lika ingripande som fängelse, utan att ha fängelsets negativa konsekvenser.

  • Rapportomslag Utökad användning av elektronisk fotboja inom kriminalvården

    Utökad användning av elektronisk fotboja inom kriminalvården

     |  2007:1  | 
    Delrapport 2
    Elektronisk övervakning har fått en allt större betydelse på den kriminalpolitiska arenan i många länder. I Sverige har intensivövervakning med elektronisk kontroll visat sig vara ett bärkraftigt alternativ till fängelse utan att ha fängelsestraffets negativa konsekvenser.

  •  |  2006:6  | 

  •  |  2006:5  | 

  •  |  2005  | 

  •  |  2005  | 

  •  |  2005:6  | 

  •  |  2005:3  | 

  •  |  2004  | 

  •  |  2004  | 

  •  |  2003  | 

  •  |  2003:4  | 

  •  |  2003:3  | 

  •  |  2003  | 

  •  |  2002:19  | 

  •  |  2002  | 

  •  |  2001:6  | 

  •  |  2001:2  | 

  •  |  2000:7  | 

  •  |  2000  | 

  •  |  2000:13  | 

  •  |  2000:18  | 

  •  |  2000:20  | 

  •  |  2000:8  | 

  •  |  1999  | 

  •  |  1999:4  | 

  •  |  1999  | 

Sidan senast uppdaterad: 2018-05-18

På gång

Det finns inga artiklar

Prenumerera

Anmäl dig här för att få vårt nyhetsbrev direkt till din e-postlåda.