2014

9 ansökningar har sammanlagt beviljats 2 036 500 kronor för utvärderingar och uppföljningar. De som beviljats ekonomiskt stöd kommer att tilldelas en handläggare från Brå som följer och stödjer utvecklingen av arbetet under den period som aktiviteten pågår.

De nio ansökningar som beviljats ekonomiskt stöd för utvärdering och uppföljningar beskrivs nedan:

Urban Utveckling och Samhällsplanering AB har beviljats 248 500 kronor för en utvärdering av ”Laglig graffiti – leder det till mer eller mindre skadegörelse och klotter?”. Frågan om huruvida graffitimålare ska ges möjligheter till lagliga platser för att utöva sin konst har varit föremål för debatt under många år. Syftet med denna utvärdering är att öka kunskapen om hur lagliga möjligheter till utövande av graffiti påverkar utövarnas inställning till olagligt utövande. Tillgodoser den lagliga möjligheten ungdomarnas behov? Eller är det spänningen i att göra något olagligt som är drivkraften? Utvärderingen ska avgränsas till fyra lagliga väggar i Västerås, Norrköping, Botkyrka och Sigtuna kommun. Genomförandet sker med analys av brottsstatistik, spontanintervjuer och workshops/fokusgrupper med barn och ungdomar. Stockholms universitet bistår med forskning och metodologisk handledning.

Luleå kommun har beviljats ekonomiskt stöd om 176 000 kronor till en utvärdering av ”Ansvarsfull alkoholservering i Luleå”. Luleå kommun har sedan hösten 2007 arbetat med metoden Ansvarsfull alkoholservering (AAS). Syftet med arbetet har bland annat varit att minska våldbrottsligheten utomhus. Bedömningen utifrån brottstatistik och trygghetsundersökningar är att arbetet gett positiva resultat och det ska nu bli en del i kommunens och polisens ordinarie verksamhet. Inför övergången från att varit en del i samverkansöverenskommelsen mellan kommun och polis till ordinarie verksamhet vill Luleå kommun med hjälp av Luleå tekniska högskola göra en processutvärdering.

Örebro kommun har beviljats ekonomiskt stöd om 250 000 kronor till dokumentation, färdigställande av metod, manualisering och planering av utvärdering” Effektiv Samordning för Trygghet (EST)”. Örebro kommun har påbörjat utvecklingen av en metod med mål att samhällets goda krafter effektivt skall samordnas och samverka för att minska brottslighet och otrygghet. Samordningen sker med kommunen, polisen, fastighetsägare, föreningar och organisationer. En central del av EST-metoden innebär att man gör alla aktörer, roller och personer medvetna om hur de kan bidra med lägesbilder som kan påverka social oro och otrygghet.

Fastighetsägare i Gamlestaden har beviljats 200 000 kronor till en utvärdering av ”Gamlestaden – effekter efter 15 år”. Syftet med utvärderingen/uppföljningen är att kartlägga effekterna av ett femtonårigt utvecklings- och trygghetsarbete, som förefaller ha vänt utvecklingen i stadsdelen Gamlestaden och även ligga till grund för framtida inriktning och strategier i stadsdelen. En internationell metod (BIDs- Business Improvement Districts) används för att åstadkomma strategisk områdesutveckling vilket innebär att fastighetsägare formerar långsiktiga institutionaliserade samarbeten med syfte att befrämja utvecklingen i en stadsdel eller ett lokalområde. Utvärderingens vetenskapliga förankring stärks genom konsultation med Göteborgs universitet.

Köpings kommun har beviljats 200 000 kronor till utvärdering av ”Trygghetsskapande för Köpings centrum”. Det brottsförebyggande arbetet i Köpings kommun utgår från samverkan i det lokala rådet där en rad aktörer är representerade. Genom samverkansavtalet mellan kommun och polis regleras hur särskilda insatser ska planeras och genomföras. Köpings kommun har utgått från metoden social konsekvensanalys (SKA) i kartläggningsarbetet, vilket är ett verktyg som brukar användas inom den fysiska planeringsprocessen. Efter att problembilden var framtagen blev de särskilda insatserna under år 2014 och 2015 trygghetsskapande insatser i Köpings centrum samt insatser mot cykelstölder. Utvärderingen ska fokusera både på processen och effekterna. Kontakter har upprättats med högskola/universitet för att uppnå så objektiv och evidensinriktad utvärdering som möjligt.

Stockholms stad, Skarpnäcks stadsdelsförvaltning har beviljats 250 000 kronor till utvärdering av ”Skarpnäckslyftet”. Ersta högskola ska genomföra en utvärdering av projektet ”Skarpnäckslyftet” som har pågått sedan december 2009 och planerad att avslutas december 2015. Projektets mål är att komma till rätta med allmänhetens upplevda otrygghet som relateras till skadegörelse, kriminalitet och sysslolösa ungdomar i området. Genom samverkan mellan privata, kommunala och statliga aktörer ska projektet öka känslan av trygghet i området genom att verka stödjande för ungdomar och deras familjer i stadsdelen. Arbetet står på tre ben vilka är samverkan, aktivering och relationsbygge. Det finns en utbredd uppfattning bland professionella i stadsdelen att Skarpnäckslyftet har genererat positiva effekter på de uppställda målen som projektet innefattar. Syftet med utvärderingen är att undersöka hur dessa upplevelser relaterar till en faktisk utveckling.

Järfälla kommun har beviljats 217 000 kronor till utvärdering av ”Grannstödsbilen”. Många kommuner i Sverige har som en förlängning av Samverkan mot brott/Grannsamverkan satsat på patrullerande grannstödsbilar som bemannas av volontärer. Järfälla kommun har bedrivit denna form av brottsförebyggande verksamhet sedan december 2006 och tror att den har betydelse i arbetet mot att förebygga brott och öka tryggheten för invånarna i Järfälla. Med konsulthjälp vill Järfälla kommun genomföra en oberoende utvärdering av verksamheten med grannstödsbilen.

Socialförvaltningen i Lund, Kriscentrum mellersta Skåne har beviljats 245 000 kronor för utvärdering av ”Förebyggande av våld i nära relationer”. I Lund bedrivs idag ett samverkansprojekt mellan socialtjänst och polis i syfte att förebygga och minska våld i nära relationer. Två samordnare från socialtjänstens verksamhet Kriscentrum mellersta Skåne är placerade på polishuset tre förmiddagar i veckan. Där får de ta del av polisanmälningar som kommer in gällande våld i nära relationer och tar redan samma dag eller så snart som möjligt kontakt med både den våldsutsatte och våldsutövaren. I samtalen lämnas information om de möjligheter som finns till skydd och stöd för våldsutsatta och våldsutövaren informeras och motiveras till fortsatt kontakt i syfte att ta ansvar för att bryta det destruktiva beteendet. Med hjälp av intervjuer med samtliga inblandade aktörer vill man beskriva och dokumentera den modell som vuxit fram i samverkan mellan polis och socialtjänst, och utvärdera insatsernas effekter.

Skellefteå kommun, FRIS har beviljats 250 000 kronor till utvärdering och djupanalys av ”Kunskaper om stabil organisation av brottsförebyggande arbete”. Skellefteå kommun upplever att de under flera år haft en stabil samverkan med polisen i det förebyggande arbetet för barn och unga. Sedan fem år tillbaka har kommunen samverkansavtal med polisen för arbetet med klotter och skadegörelse, ungas alkoholkonsumtion och förebyggande insatser för unga missbrukare. I samarbete med Länsstyrelsen i Västerbotten ska Skellefteå kommun genomföra en fördjupad analys av vilka underliggande faktorer som gett samverkan mellan Skellefteå kommun och polismyndigheten i Västerbotten en långsiktig hållbarhet. Utvärderingen ska även belysa framtida utmaningar som nätverken kan stå inför. Syftet med utvärderingen är att kunna utveckla samverkan mellan kommun och polis för att möta framtidens behov och krav på det lokala brottsförebyggande arbetet.