Logotyp med texten Brå

Webbkarta  |  Press  |  Kontakta oss  |  English

Polisanmälda hatbrott ökar

2015-08-05

Under 2014 identifierade Brå cirka 6 270 polisanmälningar med möjliga hatbrottsmotiv, vilket är den högsta nivån hittills. Ökningen gäller alla motiv utom sexuell läggning, där nivån är oförändrad jämfört med 2013. Det visar Hatbrottsstatistiken 2014, som Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerar i dag.

Carina Djärv. Foto: Lieselotte van der Meijs

Carina Djärv. Foto: Lieselotte van der Meijs

Bara en del av alla hatbrott anmäls till Polisen och kan identifieras som hatbrott av Brå. Av polisanmälningarna från 2014 uppskattar Brå att knappt 6 270 polisanmälningar innehåller ett hatbrottsmotiv. Av dessa bedömdes:

  • 69 procent (drygt 4 310 anmälningar) ha främlingsfientliga/rasistiska motiv.
  • 10 procent (nästan 640 anmälningar) ha sexuell läggning som motiv.
  • 8 procent (drygt 490 anmälningar) ha islamofobiska motiv.
  • 8 procent (knappt 490 anmälningar) ha kristofobiska och andra antireligiösa motiv.
  • 4 procent (knappt 270 anmälningar) ha antisemitiska motiv.
  • 1 procent (drygt 70 anmälningar) ha transfobiska motiv.

Det totala antalet anmälningar under 2014 är den högsta nivån hittills. Sedan förra mätningen år 2013, har anmälningarna ökat med 14 procent. Störst ökning jämfört med förra året (2013) stod det kristofobiska motivet för (75 procent). De senaste fem åren har kategorin mer än tredubblats, från knappt 100 anmälningar år 2010 till drygt 330 anmälningar 2014. Andra motiv som uppvisar en noterbar ökning är det islamofobiska och det antisemitiska motivet som ökat med 50 respektive 38 procent jämfört med 2013. Hatbrottsanmälningar med sexuell läggning som motiv ligger på samma nivå som 2013 men har totalt sett minskat med 18 procent de senaste fem åren.

Majoriteten av de anmälda hatbrotten utreds, men få personuppklaras

Av alla ärenden med identifierade hatbrottsmotiv som anmäldes under 2013, påbörjades en utredning i 59 procent av fallen. Personuppklaringen var 5 procent, vilket är samma nivå som 2013. En möjlig förklaring kan vara att många brott begås av okänd person på allmän plats. Det är alltså svårt att knyta en gärningsperson till brottet.

– Att personuppklaringen är låg är inte unikt för hatbrott, säger Carina Djärv, utredare på Brå. De brottstyper som till största del ingår i hatbrottsstatistiken har en personuppklaring på mellan 0 och 6 procent, även utan hatbrottsmotiv.

Fler kvinnor än män utsatta för antireligiösa hatbrott

Enligt Brås nationella trygghetsundersökning, NTU 2014, var det fler kvinnor än män som utsattes för antireligiösa hatbrott under 2013: 62 procent kvinnor jämfört med 38 procent män. Vid utsatthet för homofobiska hatbrott var könsfördelningen den omvända, 57 procent var män medan 43 procent var kvinnor. Vid utsatthet för främlingsfientliga hatbrott var könsfördelningen jämn, ungefär 50 procent vardera för kvinnor respektive män.

Ladda ner hela rapporten Hatbrott 2014

Pressbild på Carina Djärv

För mer information


Anmälda hatbrott

Uppskattat antal anmälningar med identifierade hatbrottsmotiv, åren 2009–2014. Källa: Hatbrott

Tipsa en kompis (öppnas i nytt fönster)