Hatbrott är ett juridiskt samlingsbegrepp för kriminella handlingar vars motiv varit att kränka en person, en folkgrupp eller en annan sådan grupp. Det är viktigt att förebygga hatbrott. De drabbar den utsatta direkt och skapar indirekt en känsla av utsatthet hos andra.
Fakta
Publikation
Denna rapport beskriver förekomsten och karaktären på digitala hatbrott under år 2020. Resultaten beskriver vilka digitala miljöer som de digitala hatbrotten sker i, fördelningen av olika brottskategorier och hatbrottsmotiv samt omständigheter kring den utsatta.
PUBLIKATION
Regeringen har gett Brå i uppdrag att göra fördjupade studier om afrofobiska hatbrott, islamofobiska hatbrott och antisemitiska hatbrott. Brå har i uppdrag att under 2024 redovisa en fördjupad studie kring hatbrott mot samer.
Publikation
Afrofobi är det vanligaste motivet bland anmälda hatbrott, bortsett från allmänt främlingsfientliga motiv. Brotten påverkar afrosvenskars vardag, och riskerar att bidra till en känsla av förstärkt utanförskap. Hatbrotten mot afrosvenskar karaktäriseras även av en hög förekomst av våld. Resultaten bygger bland annat på en analys av drygt 430 polisanmälningar samt intervjuer med personer som blivit utsatta. Studien ger en beskrivning av afrofobiska hatbrott samt i vilka miljöer och sammanhang de förekommer. Rapporten tar även upp olika konsekvenser som brotten leder till för de drabbade, samt afrosvenskars erfarenheter av, och förtroende för, rättsväsendet.
PUBLIKATION
Antisemitiska hatbrott är sådana brott som grundar sig i känslor såsom rädsla, fientlighet eller hat mot judar och judendom. Brotten kan vara riktade såväl mot personer som är eller uppfattas vara judar som mot judiska institutioner och judisk egendom. I Brås rapport Antisemitiska hatbrott (2019) beskrivs brottens karaktär, gärningspersonerna och brottens konsekvenser för de utsatta, utifrån polisanmälningar, fällande domar och intervjuer.
PUBLIKATION
Hot och ofredanden är vanliga brottstyper vid islamofobiska hatbrott, men även hets mot folkgrupp som sker via sociala medier. Hatbrott kan leda till otrygghet och ibland depression för dem som utsätts.
I denna rapport från 2021 beskrivs de islamofobiska hatbrottens karaktär, var de begås och mot vem, samt vilka konsekvenser som dessa handlingar har för de utsatta. Rapporten belyser även andra uttryck för islamofobi, i form av negativa föreställningar och attityder som finns mot islam och muslimer.
STATISTIK
Hatbrottsstatistiken utgörs av polisanmälda brott där Brå har identifierat ett hatbrottsmotiv samt uppgifter om hur dessa brott hanterats av rättsväsendet. Hatbrottsstatistiken publiceras vartannat år och däremellan publicerar Brå fördjupade statistiska undersökningar på området.
Nationell plan
Regeringen har antagit en plan mot rasism och liknande former av fientlighet och hatbrott. Den ger ett samlat grepp om det viktiga arbete i dessa frågor som utförs av flera myndigheter, regionala och lokala aktörer samt organisationer inom det civila samhället. Denna bygger på att förebygga och motverka rasism och polarisering i samhället. På så sätt vill regeringen skapa förutsättningar för ett solidariskt och sammanhållet land.
Forum för levande historia har fått i uppdrag att samordna och följa upp planen och arbetet.
Nationella initiativ
Den nationella planen kompletterades 2022 med fem åtgärdsprogram för perioden 2022-2024. Åtgärdsprogrammen innehåller åtgärder med syftet att motverka afrofobi, antisemitism, antiziganism, islamofobi respektive rasism mot samer.
Åtgärdsprogram mot antisemitism
KORT OM
polisarbete
Polisen arbetar för att redan vid polisanmälan ta reda på om ett brott har hatbrottsmotiv. I flera län finns det speciella hatbrottsutredare som driver utvecklingen av arbetet mot hatbrott.
I Brås poddserie Snacka om brott kan du lyssna på tre avsnitt om hatbrott.
Snacka om brott: avsnitt 26
Hatbrott
Snacka om brott: avsnitt 30
Islamofobiska hatbrott
Snacka om brott: avsnitt 44
Afrofobiska hatbrott
