BRÅ - Brottsförebyggande rådet
Meny

Crime proofing – regelverksanalys för att förebygga välfärdsbrott

Crime proofing-analyser är ett sätt att förebygga fel och brott mot välfärdssystemen. Metoden går ut på att riskanalysera regelverk eller andra system som styr till exempel gynnande beslut, tillstånd, avtal eller utbetalningar.

Hitta på sidan

Vad är crime proofing?

När ska du göra en crime proofing-analys?

Hur organiserar ni ert crime proofing-arbete?

Så gör du en crime proofing-analys

Råd från myndigheter och kommuner som testat crime proofing

Crime proofing enligt tidigare forskning

Röster om crime proofing

Vad är crime proofing?

Crime proofing är en analysmodell som kan användas när en verksamhet identifierat risker för brott eller överutnyttjande kopplat till ett regelverk. Ett regelverk kan vara en lag, en riktlinje, en intern skriftlig rutin, ett rättsligt ställningstagande eller andra styrdokument. Genom att analysera hur regelverket kan missbrukas kan verksamheten vidta förebyggande åtgärder som direkt påverkar identifierade risker.

Crime proofing kan användas inom många olika områden. Den mall som finns här på webbplatsen har tagits fram och testats på regelverk om utbetalningar från välfärdssystemen. Det har både varit regelverk som är i bruk och kommande regelverk som ska införas.

Genom att göra en crime proofing-analys kan ni:

  • identifiera risker och värdera om riskerna är så allvarliga att de bör åtgärdas
  • föreslå ändringar av regler som antingen minskar möjligheterna till brott eller stärker möjligheterna till kontroll

När ska du göra en crime proofing-analys?

Det finns flera skäl att göra en crime proofing-analys för ett specifikt regelverk. Det kan handla om att regelverket är nytt och riskerna är okända. Om bidraget eller ersättningen förändras och ska omfatta fler personer, föreningar eller företag än tidigare eller om det finns rättsliga avgöranden som påverkar tillämpningen kan det också vara läge att göra en crime proofing-analys. Likaså om kontrollmöjligheterna stärks för den kommun eller myndighet som betalar ut pengarna.

Det kan också handla om att ni i kartläggningen upptäckt att systemet överutnyttjats eller utsatts för brott, eller att riskerna för detta ökat. Prioritera att analysera de regelverk som ni misstänker utnyttjas på ett systematiskt sätt eller där koppling finns till annan brottslighet.

Hur organiserar ni ert crime proofing-arbete?

För att få hög kvalitet i er crime proofing-analys behöver den göras av en arbetsgrupp med blandade kompetenser. Det kan vara personer i er verksamhet och hos samverkande kommuner, regioner eller myndigheter som arbetar inom vissa områden som ekonomi och juridik eller har erfarenhet av att handlägga eller kontrollera den aktuella utbetalningen. Olika funktioner och roller har kunskap om olika risker, och ni vill få in den sammantagna kunskapen i analysarbetet. Det ger er möjlighet att göra djupare analyser. Det är ingen nackdel att någon i gruppen har ”nya ögon” och kan ställa frågor om regelverket till de som är mest insatta. Det gör det lättare att sätta ord på tyst kunskap och tänka i nya banor.

Så gör du en crime proofing-analys

Mallen för crime proofing-analyser innehåller fem steg, där själva analysen utgörs av steg 2, 3 och 4. Arbetet inleds med ett inledande steg med frågor om regelverket och underlag för analysen. Slutligen ska resultaten summeras och rekommendationer väljas.

Sedan följer en mängd hjälpfrågor som är strukturerade efter crime proofing-analysens olika teman. Mallen innehåller många frågor och ni får själv avgöra vilka som är relevanta för er analys. Vi föreslår dock att ni diskuterar fler frågor än bara de som är uppenbart relevanta. Det ger möjligheter att upptäcka nya risker som ni inte tänkt ut på förhand.

En och samma fråga kan bestå av flera delfrågor. Följ inte det skrivna alltför ordagrant, utan inkludera det som passar för regelverket som ska analyseras, eller översätt frågan till motsvarande aspekter av det aktuella regelverket. Frågorna syftar till att få gång ett tankesätt och en diskussion, inte att utgöra en checklista som måste följas till punkt och pricka, och i sin helhet.

Ni kan använda mallen som ett förslag på hur analysen kan dokumenteras under arbetets gång, och sedan skriva rent de centrala slutsatserna i ett format som passar för er organisation eller uppdragsgivare.

Råd från myndigheter och kommuner som testat crime proofing

  • Ha ett kort inledande möte och titta på mallen. Här ska ni fylla i den första boxen i steg 1 i modellen, och komma överens om vad ni ska titta på. Inför möte två kan alla få i uppdrag att förarbeta olika delar.
  • Första gången ni gör en crime proofing-analys kan det vara lämpligt att välja ett mer avgränsat regelverk, som exempelvis ett bidrag som inte är så komplext, en del av en lag eller en intern riktlinje. Då lär ni er mallen och vad den kan generera för slutsatser. Sedan är ni redo för mer komplexa och omfattande regelverk, där svårare avvägningar kan krävas.
  • Främja en öppen diskussion om risker som deltagarna i gruppen identifierar. Alla behöver inte vara överens om en risk eller bedömning, tvärtom kan det vara en fördel att lyfta upp olika perspektiv.
  • Försök att ta er igenom hela mallen på möte 2 eller 3. Hoppa över de frågor som känns för stora att besvara eller är svåra att förstå, och titta på dem igen efter att ni gått igenom hela mallen. Ibland förstår man sådana frågor bättre när man hunnit besvara flera frågor och kommit in i ett annat sätt att tänka.
  • Alla frågor är inte relevanta för ditt regelverk. Hoppa över dessa. Saknas någon fråga, lägg till den. Mallen ska fungera som en hjälp, inte en alltför tvingande struktur. Avgränsa dock inte bort alltför många frågor på förhand. Fler frågor kan vara relevanta än du tror på förhand.
  • Om vissa frågor kräver ett större utredningsarbete, som exempelvis att intervjua flera kollegor eller göra en större inläsning, diskutera i gruppen om det är viktigt att kunna besvara den frågan innan arbetet görs. Det är inte otänkbart att övriga frågor identifierar tillräckligt många risker och åtgärdsförslag, och att det finns skäl att börja med dessa.

Steg 1: Kortfakta om det aktuella regelverket som analyserats, inklusive styrdokument

I steg 1 fyller ni i uppgifter om vad ni tagit del av för er analys. Ni behöver inte läsa förarbeten med mera i sin helhet, utan det kan vara fullt tillräckligt att leta efter särskilt centrala delar. Tänkbara sökord är villkor, uppfylla, krav, kontroll, granska/granskning, fel, fusk, oegentlighet, överutnyttjande, brott etc.

På Ekonomistyrningsverkets webbplats (sidan är under utveckling) kan ni söka efter förslag eller statliga utredningar, och även se vad remissinstanser lyft för problem och risker med förslagen.

  • 1.1 Vilket regelverk gäller analysen?
    Det kan vara en del av en lag, en förordning eller interna regler och styrdokument som styr (villkor för) t.ex. föreningsbidrag. Ange vad regelverket heter och var det finns. Bifoga en länk om det är möjligt. Ange också vilken version av regelverket som analyseras, om det finns flera tidigare versioner.
  • 1.2 Vilka förarbeten och andra underlag ligger till grund för regelverket?
    Det kan handla om utredningar, propositioner, utskottsbetänkanden etc. Hur långt bakåt i tiden ni letar beror på hur länge regelverket funnits. Läs inte allt bakgrundsmaterial utan leta särskilt efter avsnitt som handlar om felaktiga utbetalningar, oegentligheter, fusk, brott, överutnyttjande eller kontroll.
  • 1.3 Vilka interna underlag beskriver och tolkar regelverket?
    Det kan vara handböcker, PM, vägledningar, metodstöd, processdokument och skriftliga rutiner.
  • 1.4 Finns det granskningar eller genomgångar som kan vara relevanta?
    Exempelvis från tillsynsmyndigheter, Ekonomistyrningsverket, Riksrevisionen, Statskontoret, Inspektionen för socialförsäkringen, Inspektionen för arbetslöshetförsäkringen, Brottsförebyggande rådet etc.

Tänk också igenom vilka som berörs av regelverket. Svara på några frågor om innehållet i regelverket och vilka aktörer det berör, som är bra att ha med sig i analysen. Det kan också vara centralt att ha överblick över när ni sätter samman er crime proofing-analysgrupp. Kanske ska de aktuella myndigheterna vara representerade? Kanske behövs experter på företag eller föreningars uppgiftslämnande och villkor?

  • 1.5 Riktar sig utbetalningen till privatpersoner, företag eller föreningar?
  • 1.6 Vilka myndigheter, arbetslöshetskassor, kommuner och regioner berörs av regelverket (direkt eller indirekt)?
    Ange även respektives roll, t.ex. besluta, utbetala, registrera uppgifter om, ge tillstånd till osv. (se även fråga 3.3).
  • 1.7 Vilka uppgifter behövs (eller är särskilt viktiga) för att bedöma rätten till eller att sökanden uppfyller villkoren för utbetalningen?
    Det kan vara uppgifter om bosättning, folkbokföring, hälsa, inkomst, närvaro, företrädares lämplighet, företrädares ekonomiska stabilitet samt verksamhetens karaktär och innehåll etc.
  • 1.8 Om regelverket tagits fram med ett annat regelverk som förlaga – på vilka sätt förhåller det sig till det andra regelverket?
    Används samma språk och logik, eller skapas otydligheter när de jämförs? Titta särskilt efter olika definitioner, begrepp eller granskningsmöjligheter, trots att tanken med dessa regelverk var desamma, eller att det ena var en förlaga för det andra.

Steg 2: Regelverkets tydlighet och relationen till andra regelverk

Här inleds själva crime proofing-analysen och regelverket granskas rent formuleringsmässigt. Dessutom analyseras regelverket i relation till andra regelverk som berörs. Fokus ligger på de delar i regelverken som är kopplade till risker för felaktiga utbetalningar. Alla problem med regelverket behöver inte lyftas. Klipp in citat från regelverken om de är centrala och illustrerar risker eller skyddsfaktorer.

Språklig analys av regelverket i sig

  • 2.1 Är regelverket tydligt eller finns det utrymme för olika tolkningar hos olika inblandade aktörer?
    Granska särskilt centrala begrepp, definitioner och mål i reglerna. Är de tydliga – eller är de motstridiga, luddiga och kan tolkas på olika sätt?
  • 2.2 Vilken typ av ledning finns för att (rättsligt) tolka regelverket?
    Ger förarbeten, författningskommentarer eller andra underlag tillräcklig ledning för myndigheten/kommunen/arbetslöshetskassan/regionen och den enskilde/företaget/föreningen att tolka regelverket?
  • 2.3 Ger de interna underlagen tillräcklig ledning för myndigheten och den enskilde/företaget/föreningen att (rättsligt) tolka regelverket?

Relation till andra nätverk

  • 2.4 Finns det andra regelverk som medför kontrollmöjligheter?
    Berörs de möjligheterna i förarbeten eller interna underlag till regelverket?
  • 2.5 Finns det glapp mellan olika regelverk, som kan skapa utrymme för felaktiga utbetalningar?
    Varifrån/på vilket sätt?
  • 2.6 Finns risk för dubbelfinansiering?
    Varifrån/på vilket sätt?
  • 2.7 Skapar andra regelverk hinder eller svårigheter som rör utbetalning eller kontroll av förhållanden och villkor som ligger till grund för beslut om utbetalningar?
    Ange i så fall vilka.
  • 2.8 Kan den här aktuella utbetalningen underlätta att få utbetalning från andra aktörer?
    Vilka?

Summering av risker och skyddsfaktorer i regelverket, steg 2

Här ska risker och skyddsfaktorer i regelverket summeras. Avser främst tolkningar och beroenden.

  • Risker
  • Skyddsfaktorer
  • Förslag till åtgärder steg 2

Steg 3: Förutsättningar för uppföljning och kontroll

I detta steg analyseras frågor om granskningsmöjligheter och kontroll samt olika former av åtgärder och andra sanktioner. Klipp till exempel in citat från regelverken om de är centrala och illustrerar risker eller skyddsfaktorer.

Om förutsättningar när det gäller ansvar, informationsdelning och kontroll

  • 3.1 Diskuteras (risker för) felaktiga utbetalningar, brott eller liknande i förarbeten och andra underlag som föregått regelverket?
  • 3.2 Finns det uttryckliga krav i regelverket (inkl. förarbeten och motsvarande dokument) på att det inte får ställas så höga krav på sökanden eller att prioritet är att det ska vara lätt att få del av utbetalningarna?
    Hur är det formulerat?
  • 3.3 Är ansvaret för tillämpning av regelverket delat mellan flera olika myndigheter?
    Redogör för vilka myndigheterna är och hur det delade ansvaret kan påverka risker för felaktiga utbetalningar. Vilka kontroller genomförs hos respektive aktör? Inkludera t.ex. tillståndsmyndighet och utbetalande myndighet, eller en beslutande, en annan utbetalande myndighet, olika parallella finansiärer av statsbidrag, regionala och kommunala bidrag.
  • 3.4 Finns rättsliga hinder för informationsdelning mellan olika instanser, som ökar risken för felaktiga utbetalningar?
    Kan tecken på felaktiga utbetalningar upptäckas i en verksamhetsgren utan att bilderna sammanfogas? Gäller både inom den egna myndigheten, och mellan den egna och andra berörda myndigheter. Frågan avser inte sekretess i största allmänhet, utan fall där det finns indikationer på felaktiga utbetalningar.
  • 3.5 Finns utredningsbefogenheter att kontrollera förhållanden och villkor som är centrala före, under respektive efter utbetalning?
    Är befogenheterna större respektive mindre i någon av de tre faserna?
  • 3.6 Bygger utbetalningarna på uppgifter från intygsgivare?
    Vilka? Intygar till exempel tidigare och nuvarande arbetsgivare, läkare, revisorer, kommuner, myndigheter och andra tredje parter att villkor eller krav är uppfyllda? Finns det kvalitetsproblem med vissa intygsgivare? Här kan ni också diskutera om dessa har incitament att vara reella grindvakter? Det gäller även för offentliga aktörer som intygsgivare, inser de att intyget leder till utbetalningar från andra organisationer inom det offentliga?
  • 3.7 Finns ett större mått av bedömning för att avgöra om aktören är berättigad till olika nivåer på utbetalningen?
    Handlar om mer komplexa bedömningar än att sökanden uppfyller olika fastställda nivåer som lätt kan avgöras, som till exempel bedömning av nuvarande eller framtida inkomst, hälsotillstånd, omfattning eller inriktning på verksamhet etc.

Sanktionsmöjligheter i vid mening

  • 3.8 Finns rättsliga förutsättningar att upphäva rätten till/avbryta utbetalningen?
  • 3.9 Finns rättsliga förutsättningar att återkräva medlen?
    Var finns eventuella glapp/hinder och problem vid återkrav? Om statistik finns över vad som återkrävs respektive faktiskt betalas in kan den beaktas här.
  • 3.10 Finns möjlighet till viten eller sanktionsavgifter?
    Har sådana tagits ut, och vilka belopp har det rört sig om?
  • 3.11 Försvåras sanktionsmöjligheterna av någon anledning?
    Till exempel att utbetalningen riktar sig till ett företag eller en förening, där en ansvarig kan vara svårare att identifiera, som vid en konkurs. Alternativt att ansvarsutkrävande är svårt för att en ställföreträdare ansökt om utbetalningen eller att utbetalningen avser en enskild, men betalas ut till exempelvis ett företag.
  • 3.12 Finns en skyldighet att anmäla felaktigheten till andra instanser?
    Finns regelverk/rutiner på plats för att säkerställa att skyldigheten uppfylls? Det kan exempelvis handla om anmälningsskyldighet enligt Lag (2008:206) om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, skyldighet att polisanmäla misstänkta bidragsbrott enligt bidragsbrottslagen (2007:612) eller skyldigheter att anmäla till aktuell tillsynsmyndighet. Finns det statistik över hur ofta det faktiskt sker och till vilka?

Summering av risker och skyddsfaktorer i regelverket, steg 3

Här ska risker och skyddsfaktorer i regelverket summeras. Avser främst kontroll, sanktioner, ansvar och informationsdelning.

  • Risker
  • Skyddsfaktorer
  • Förslag till åtgärder steg 3

Steg 4: Sårbarheter hos aktörer utbetalningen riktar sig till

Följande steg kan kräva sidokunskap för att besvara. Börja med det ni vet inom er organisation. Steget handlar framför allt om att identifiera risker och skyddsfaktorer inom den sektor som utbetalningen riktar sig till, för att på ett bättre sätt bedöma allvaret i riskerna totalt sett, och för att kunna inkludera andra aktörer (skyddsfaktorer i sektorn) i åtgärdsförslagen. Klipp in citat från regelverken om de är centrala och illustrerar risker eller skyddsfaktorer.

Om aktörerna utbetalningen riktar sig mot

  • 4.1 Riktar sig utbetalningen till grupper som kan löpa större risk än andra att missförstå blankett och villkor för utbetalningen?
    Det kan till exempel handla om ekonomiskt utsatta, vissa hälsotillstånd, personer som av andra skäl har svårt att tillgodogöra sig regelverken, ideellt engagerade som inte har så stor erfarenhet av att söka bidrag etc. Kan de användas av exempelvis ställföreträdare för att missbruka systemet?
  • 4.2 Finns det andra än den som utbetalningen riktar sig till som kan ha intresse av att det blir för mycket utbetalt?
    Vilka? Det kan handla om anordnare, utförare (företag), anställda, god man etc.
  • 4.3 Har ni noterat likartade brottsupplägg som sprids i nätverk eller kluster?Utnyttjar de några specifika svagheter i regelverket? Sammanfatta gärna vilka.

Marknadsmässiga förutsättningar (för utbetalningar som riktar sig till eller går via juridiska personer)

  • 4.4 Finns det problem med konkurrens och lönsamhet?
    Har situationen förändrats i närtid? Kan det medföra att i övrigt laglydiga/etablerade aktörer i sektorn har blivit mer benägna till överutnyttjande eller att begå brott? Beskriv hur/på vilket sätt?
  • 4.5 Finns närliggande regelverk dit överutnyttjande eller brottslighet skulle kunna flytta om detta regelverk stärks?
    I så fall vilka? Här kan ni även notera om det finns tecken på att personer söker sig till detta regelverk som en följd av att reglerna skärpts i ett annat, närliggande regelverk.
  • 4.6 Kan regelverket påverka den aktuella sektorns organisering?
    Till exempel att en viss typ av organisering gynnas av utbetalningarna, och andra inte. Det kan vara stöd som enbart går till vissa bolagsformer, eller kontroller som gör att oseriösa aktörer bildar underentreprenadled.
  • 4.7 Finns skyddsfaktorer för att hindra att kriminella tar sig in i sektorn? Finns skyddsfaktorerna hos myndigheter, andra offentliga aktörer eller branschaktörer?
    Det kan handla om bakgrundskontroller, tillstånd, certifiering, auktorisation, standarder eller liknande inträdeskrav.
  • 4.8 Finns branschaktörer eller andra system eller strukturer (utanför myndigheter, kommuner och regioner) som kan förebygga eller upptäcka brottslighet inom någon av de aktuella sektorerna?
    Tecken på sådant kan vara att de granskar medlemsföretag, tar fram checklistor, har etiska råd eller vidtar åtgärder mot oseriösa aktörer. Finns rapporteringskanaler till myndigheterna när de får kunskap om misstänkta felaktiga utbetalningar? Beskriv i stora drag hur dessa aktörer kan utgöra skyddsfaktorer.

Summering av risker och skyddsfaktorer i regelverket, steg 4

Här ska risker och skyddsfaktorer i regelverket summeras. Avser främst sårbarheter.

  • Risker
  • Skyddsfaktorer
  • Förslag till åtgärder steg 4

Steg 5: Summering och rekommendationer

  • Summering och diskussion av risker som påträffats i analysen
  • Summering och diskussion av skyddsfaktorer som påträffats i analysen
  • Åtgärdsförslag

Crime proofing enligt tidigare forskning

Hur startade arbetet?

Det EU-finansierade projektet Marc (Mechanisms for assessing the risk of crime) startade 2004 för att skapa kunskap och stödja beslutsfattare och företagare i att bedöma och minska riskerna för organiserad brottslighet. Från början användes crime proofing för att upptäcka, bedöma, kvantifiera och minska risker innan nya EU-lagar trädde i kraft. Syftet var att minska möjligheten till brott som en följd av nya lagar och regelverk. Genom samarbete mellan olika yrkesgrupper med en förutbestämd analytisk metod kan ett helhetsgrepp tas kring enskilda lagar och regelverk.

Hur har crime proofing utvecklats sedan dess?

Brå och andra aktörer bedömde tidigt att crime proofing även kan användas för nationell lagstiftning. Det finns starka skäl för aktörer att regelbundet uppdatera sina crime proofing-analyser för enskilda lagar eller regelverk, eftersom risker och kontrollmekanismer kan förändras över tid.

Crime proofing som analysmetod har utvecklats och justerats med tiden av forskare. Det kan även i fortsättningen utvecklas och anpassas till nya lagar och regelverk i nya samhällssektorer och länder (Savona 2017).

Crime proofing-mallen på Brås webbplats är ett exempel på hur crime proofing kan anpassas till svenska förhållanden när det gäller felaktiga utbetalningar, såsom bidrag, ersättningar, förmåner och välfärdstjänster, oavsett mottagare för utbetalningen.

När kan crime proofing användas enligt forskningen?

Crime proofing kan tillämpas där det finns risk att relativt resursstarka och rationella kriminella aktörer utnyttjar befintliga, framtida eller nya lagar och regelverk på lokal, regional eller nationell nivå (projekt MARC, Savona 2006, Savona 2017, Korsell 2018).

Forskningen pekar ut riskområden och exempel där crime proofing är särskilt relevant.

  • Vid kommunens, regionens och statens utbetalningar i allmänhet eller vid införandet av nya bidrag och förmåner i synnerhet.
  • När lagar eller regelverk på lokal, regional och nationell införs, används eller utökas, vilket ökar tjänstemännens beslutande makt och handlingsutrymme att tolka komplexa system.
  • Vid införandet av strängare kommunala, regionala eller statliga regleringar av hantering av varor och tjänster, exempelvis miljökrav som kan öka risken att brott flyttar till sämre reglerade regelverk.
  • Vid införandet av möjligheter till skatte- och avgiftslättnader, exempelvis arbetsgivaravgifter.
  • Vid högre skatter av legala varor, där risken för smuggling kan öka.
  • Vid förbud eller begränsningar av legala varor och tjänster, där risken för svarta marknader ökar.
  • I samband med införandet av nya brottsbekämpande åtgärder som påverkar exempelvis straffskärpningar, förtroendet för rättsväsendets samt dess kapacitet.

Hur skiljer sig crime proofinganalysen från sedvanlig riskanalys?

I vanliga riskanalyser betraktas regelverk oftast som en av många komponenter, medan en crime proofing-analys fokuserar på både regelverk och systemen runt omkring.

Om Crime proofing och MUR-nätverket

Crime proofing-mallen har tagits fram av en arbetsgrupp inom MUR-nätverket, som består av 24 myndigheter. Nätverkets syfte är främst att genom samverkan arbeta förebyggande för att förhindra felaktiga utbetalningar.

Myndigheter som varit med och testat crime proofing-mallen:

Arbetsförmedlingen, Ekobrottsmyndigheten, Ekonomistyrningsverket, Folkhälsomyndigheten, Försäkringskassan, Migrationsverket, Polismyndigheten, Skatteverket, Skolverket, Socialstyrelsen och Åklagarmyndigheten.

Myndigheter som följt arbetet och haft möjlighet att lämna synpunkter löpande på materialet:

Arbetsmiljöverket, Bolagsverket, Centrala studiestödsnämnden, Delegationen för inrättandet av Utbetalningsmyndigheten, Domstolsverket, Kriminalvården, Kronofogden, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Pensionsmyndigheten och Tillväxtverket.

Röster om crime proofing

Välfärdsbrott

Säkrare föreningsbidrag i Linköping genom crime proofing

Crime proofing är en analysmetod för att säkerställa att lagar och regelverk skyddas mot brott, fusk och oegentligheter. Marie Jönsson, controller på Linköpings kommun, berättar om hur kommunen har använt mallen för minska risken att kommunens föreningsbidrag missbrukas. Arbetet har skett inom ramen för Brås uppdrag att stötta kommuner med utsatta områden.

Foto: Linköpings kommun/Claes Lundkvist

Läs om Linköpings kommuns arbete med crime proofing

Ladda ner analysmallen

Du kan ladda ner mallen för Crime proofing-analyser som pdf. Innan du börjar fylla i dokumentet - glöm inte att spara ner pdf:en på din dator!

Analysmallen Crime proofing Pdf, 589 kB.

Ordlista

Bidragsbrott: Den som lämnar oriktiga uppgifter och därmed orsakar risk för att en ekonomisk förmån felaktigt betalas ut, eller betalas ut med ett för högt belopp, kan begå ett brott mot bidragsbrottslagen.

Bidragsbrottslagen: Gäller bidrag, ersättningar, pensioner och lån för personligt ändamål som beslutas av Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, kommunerna och arbetslöshetskassorna.

Crime proofing: En analysmetod för att säkerställa att lagar och regelverk skyddas mot brott, fusk eller överutnyttjande.

Felaktiga utbetalningar: Ett samlat begrepp för utbetalningar som mottagaren saknar rätt till enligt gällande lagar, regler, föreskrifter och beslut.

Förarbeten: Inför en lagändring kan departement, lagråd eller regering arbeta fram förarbeten. Det handlar framför allt om propositioner, men i en crime proofing-analys kan det även handla om utredningar, betänkanden etc.

Intygsgivare: Aktörer som genom olika intyg och utlåtanden ansvarar för autentisering av exempelvis inkomstförhållanden, identitetsuppgifter, anställningsvillkor eller diagnoser.

Regelverk: Det kan vara en del av en lag, en förordning eller interna regler och styrdokument som styr exempelvis villkor för föreningsbidrag. I en kommun kan flera aktiverande eller normerande styrdokument göra sig gällande i form av exempelvis lokala riktlinjer, regler eller beslut.

Risk: Sannolikheten för en oönskad konsekvens av en händelse samt konsekvensens storlek.

Skyddsfaktorer: Åtgärder som stärker och skyddar systemets motståndskraft.

Språklig analys av regelverket: Steg 2 i crime proofinganalysen som går ut på särskild granskning av centrala begrepp, definitioner och mål i reglerna.

Utbetalningar: När stat, region eller kommun betalar för en inköpt vara eller tjänst genomförs utbetalningar till leverantören, oftast genom en leverantörsfaktura.

Välfärdsbrottslighet: Välfärdsbrott inkluderar bidragsbrott, vissa bedrägerier och sker ibland parallellt med skattebrott. Brotten riktas mot välfärdssystemets utbetalningssystem och centrala beslutsprocesser.