Hatbrott mot samer

Hatbrott mot samer förekommer i många miljöer

Av både intervjuer och av polisanmälningar framgår att hat mot samer förekommer i olika typer av miljöer och sammanhang. Det kommer till uttryck i skolan, på arbetsplatsen, i hemmiljö, på offentliga platser och inte minst på internet. Grovheten varierar från kränkande beskrivningar av samer till grövre rasistiska tillmälen, hot och våldsbrott.

Även om vem som helst med en samisk identitet kan utsättas, framstår risken att utsättas som större för dem som bär tydliga samiska attribut i form av kläder eller namn som är identifierbart samiska. I intervjuerna lyfts att samer inom renskötarfamiljer kan vara särskilt utsatta för hatbrott.

Varierande grovhet i brotten som drabbar rennäringen

Rennäringen utsätts för varierande brottslighet. Många av brotten involverar renar och består av olika typer av händelser. Från smitning vid renpåkörning och hundar som jagat eller attackerat renar, till renar som medvetet körts över med skotrar eller skjutits. Brottsplatsen är ofta skogen eller annan avsides plats, och det saknas generellt utpekade gärningspersoner samt vittnen, varför det är svårt att fastställa eventuella hatbrottsmotiv. Personer inom rennäringen utsätts också både för hot och olika former av skadegörelse. Det handlar exempelvis om foderautomater för renar som vandaliserats eller bränts ned samt fordon eller stängsel till rengärden som förstörts.

Hatbrott som en reaktion på samiska rättigheter

I intervjuerna framkommer att vissa händelser upplevs aktivera hatbrotten. En del av hatbrotten som drabbar rennäringen tar avstamp i konflikter med markägare, skogsägare och bönder som inte vill att renar vistas på markerna. Andra konfliktsituationer handlar om jägare och skoteråkare som anser sig begränsade av renskötselrätten. Även samebyarnas geografiska placering i förhållande till andra verksamheter kan påverka graden av exponering för hatbrott.

Det finns också tecken på att hatbrotten kan öka när samiska rättigheter erkänns eller uppmärksammas. Exempelvis beskrivs att skadegörelse av skyltar med samiska ortsnamn förekom som mest när dessa först introducerades under slutet av 1990-talet. Flera upplever även ett ökat hat i samband med olika rättsprocesser som behandlar samiska rättigheter.

Brotten begås ofta i mindre samhällen

Något som särskiljer hatbrott mot samer från hatbrott mot andra grupper är att brotten många gånger begås inom mindre samhällen där ”alla känner alla”, och att gärningspersonen ofta är någon som den utsatte känner. I polisanmälningarna förekommer okända gärningspersoner framför allt i ärenden om hets mot folkgrupp, samt i de ärenden där renar skadats eller dödats (där möjligheten att identifiera en gärningsperson är liten).

Hatbrott får konsekvenser i vardagen

Hatbrott och rasism mot samer förekommer på olika platser och i olika sammanhang, och ett återkommande tema bland intervjuerna är en oro i vardagen över att inte veta om, hur och när det kan komma att ske. Flera beskriver oron som särskilt påtaglig vid bärandet av kläder som vittnar om en samisk identitet, där den samiska klädedräkten kolt är det vanligaste exemplet.

Risken att utsättas för hatbrott och andra uttryck för rasism leder också till att vissa väljer att dölja sin samiska identitet. Det kan ta sig uttryck i att undvika att bära samiska klädesplagg offentligt eller att inte berätta om sitt samiska ursprung i skolan eller på arbetsplatsen.

Flera orsaker till bristande kunskap om samers utsatthet

Det finns flera orsaker till att det i stor utsträckning saknas studier om samers utsatthet för hatbrott och andra uttryck av rasism. Ett skäl är att gruppen är antalsmässigt liten. Det innebär att inte ens en relativt stor utsatthet får genomslag i statistik som bygger på antalet inkomna anmälningar till polisen eller till andra myndigheter per år.

Anmälningsbenägenheten vid hatbrott är generellt sett låg, och vad gäller brott mot samer så finns det ytterligare faktorer som försvårar. En orsak är att brotten sker i en lokal kontext med kända gärningspersoner. Anmälningsbenägenheten kan också påverkas av den historiska relationen till staten som en följd av den politik som förts mot samer, där rättsväsendet ses som statens förlängda arm.

Åtgärder för synliggöra hatbrott och rasism mot samer

I rapporten lyfts flera åtgärder som kan öka anmälningsbenägenheten eller på andra sätt bidra till att synliggöra hatbrott och rasism mot samer:

• Fortsatta utbildningsinsatser och framtagandet av ett metodstöd om hatbrott inom polisen för att identifiera fler hatbrott.
• En särskild resurs i polisregion Nord som utgår från en regional problembild där hatbrott mot samer ingår.
• En brottsrubricering med ett straffvärde som tydliggör att renen är särskilt skyddsvärd utifrån ett kulturbärande perspektiv.
• Inkludera hatbrott mot samer i lokala och regionala kartläggningar av brottsligheten inom samiska förvaltningskommuner.
• Riktad information om hatbrott till samer som riskerar att utsättas för, eller har utsatts för, hatbrott.
• En samordnad enkätstudie med bred ansats riktad till samer som inkluderar frågor om utsatthet för olika uttryck för rasism.
• En riktad enkätstudie om brottsutsatthet till rennäringen.
• En enkätstudie avseende fördomar om och attityder till samer.