Bedrägerier mot privatpersoner

Kortbedrägerier vanligast, men telefonbedrägerierna oroar mest

Olika källor ger olika bilder av bedrägeribrottslighetens omfattning och struktur. Exempelvis stod kortbedrägerierna för 40 procent av alla anmälda brott under 2022, men enbart för 5 procent av den uppskattade brottsvinsten. Samma år stod de anmälda bedrägerierna genom social manipulation för 19 procent av alla anmälda brott och för 46 procent av brottsvinsterna.

Telefonbedrägerierna är den typ av bedrägeri som oroar mest enligt de flesta som Brå har intervjuat. Vanligtvis har bedragaren inför samtalet gjort en kartläggning för att välja ut lämpliga brottsoffer och för att verka trovärdig i sin kontakt. Pengarna förs i regel över till ett målvaktskonto – många gånger en ungdom – för att i slutändan hamna hos ett kriminellt nätverk.

Romansbedrägerier och investeringsbedrägerier är två typer av bedrägerier där anmälningarna är få, men brottsvinsterna är förhållandevis stora.

Stora skador vid bedrägerier – särskilt genom social manipulation

Bedrägerier genom social manipulation innebär ofta stora ekonomiska förluster för brottsoffren. Många intervjupersoner beskriver att brottsoffer ofta upplever skam och skuldkänslor och tidigare studier visar att utsattheten kan få känslomässiga skadeverkningar och leda till otrygghet. Det kan i sin tur påverka tilltron till samhällets institutioner och system. Bedrägerier genom social manipulation drabbar, enligt intervjuerna, särskilt äldre personer.

Andra typer av bedrägerier, som kortbedrägerier och annonsbedrägerier, drabbar istället främst personer i arbetsför ålder. De ekonomiska förlusterna är i de fallen förhållandevis små och de beskrivs inte vara lika förknippade med skam och skuld som bedrägerier genom social manipulation.

Sårbarheter som möjliggör bedrägerierna

Bedragarna utnyttjar såväl sårbarheter hos potentiella brottsoffer, som sårbarheter i teknik och strukturer för att lura människor på pengar och de utvecklar hela tiden sina tillvägagångssätt. I takt med att tekniken blir säkrare går bedragarna mer och mer mot individen. Några exempel på sårbarheter som Brå identifierat är:

• Digital ovana, stresskänslighet och brist på kritiskt förhållningssätt och andra egenskaper hos individer som underlättar för bedragaren. Dessa sårbarheter förknippas främst med äldre personer.

• Lättillgängliga uppgifter om bland annat namn, adress, ålder och familjesituation möjliggör för bedragare att kartlägga potentiella brottsoffer och förbereda vilseledandet.
• Möjligheter att manipulera vem som visas som avsändare vid samtal, sms och e-post gör bedragaren trovärdig i sin kontakt med brottsoffret.
• En digital bank- och betalmarknad innebär dels en otillräcklig övervakning av transaktioner, dels stora möjligheter för bedragare att snabbt göra pengarna ospårbara.

Brås rekommendationer för mer träffsäkra åtgärder mot bedrägerier

Det pågår många olika brottsförebyggande insatser, som också träffar de sårbarheter som Brå identifierat. Trots detta är det uppenbart att den brottsförebyggande verksamhet som bedrivs i dag inte är i närheten av tillräcklig för att komma till rätta med brottsproblemet bedrägerier mot privatpersoner.

Brås viktigaste rekommendationer:

• Bedrägeribrottslighetens omfattning och stora brottsvinster gör det tydligt att förebyggande åtgärder mot bedrägerier behöver prioriteras och fokuseras. I det arbetet behöver Polismyndigheten ta en ledande roll.
  
• Bankerna behöver fortsätta utvecklingen av säkrare digitala banker, genom utveckling av exempelvis frivilliga beloppsgränser eller andra begränsningar och individbaserad transaktionsövervakning,
• Informationsinsatser måste utformas på ett sätt så att de engagerar och känns relevanta för målgrupperna, bl.a. genom att innehåll och format anpassas efter mottagaren och med fler praktiska inslag som på riktigt tränar individen på att bli säker och stå emot bedrägeriförsök.
• Ett tydligare helhetsperspektiv där teknik och information används tillsammans behövs för att bättre möta bedragarnas snabba anpassningar, t.ex. genom förfinade och träffsäkra pushnotiser och varningar, liksom av puffning mot säkra alternativ, så kallad nudging.