Erfarenhetsbank

Ladda ner slutrapporten

Bilaga utvärdering

Efter att ha granskat orosanmälningar i Mora och Orsa kommun upptäcktes att endast ett fåtal inkommer från kommunernas förskolor. Liten och Trygg är en handledning för förskolepersonal om brott, känslor och rättigheter som tagits fram av Brottsoffermyndigheten. Handledningen har sedan 2018 använts på förskolorna i Mora och Orsa kommun och implementeringen har utvärderats av Enkätfabriken. Resultatet av utvärderingen visar bland annat att förskolepersonalen känner sig mer säker kring anmälningssituationen, samt att kunskaperna om brott mot barn och barns signaler har ökat efter utbildningen.

Ladda ner slutrapporten

Stiftelsen Goodsport Foundation har utvärderat nattfotbollen som verktyg för att främja social integration och förhindra ungdomskriminalitet. I utvärderingen studeras nattfotboll som brottspreventiv åtgärd i relation till olika aktörers delaktighet och engagemang samt lokalområdenas fysiska och sociala kontext. Resultaten indikerar att Nattfotboll kan fungera som ett verktyg för brottsprevention genom att skapa sociala relationer och sammanväva sociala nätverk. En förutsättning för detta är tydlig struktur, organisation och ledarskap.

Ladda ner slutrapporten

MVP är ett skolbaserat utbildningsprogram med syftet att förebygga våld. Där utvalda elever i årskurs 9 får handledning för att möta alla elever i årskurs 6 och hålla i elva läropass under ett läsår. Under passen får deltagarna reflektera kring normer kopplade till våldsanvändning och hur de kan agera mot olika former av kränkande behandling i sin vardag. Målsättningarna är att nå konsensus kring att våld tar sig olika uttryck och att öka elevernas benägenhet att ingripa till förmån för utsatta. Utifrån intervjuer tycks våldsanvändningen mellan eleverna generellt har minskat sedan implementeringen. Enligt skolpersonalen har programmet bidragit med en intern samsyn kring det förebyggande arbetet och dess betydelse i förhållande till externa samverkansaktörer.

Ladda ner slutrapporten

Syftet med utvärderingen var att belysa och analysera hur projekt Stärka värdegrund och stabilitet på Råslätt bidrar till att civilsamhällets aktörer i samverkan med kommunala verksamheter utvecklar ungdomsarbete i avsikt att främja ungdomars integration och delaktighet samt förebygga brott. Utvärderingen lägger tonvikten vid projektets samverkansinriktning (planering, etablera samsyn och strategisk utveckling). Resultat visar att det i Råslätt pågår ett omfattande främjande- och förebyggande arbete kring målgruppen barn och unga. Det finns dock skäl att diskutera hur långsiktighet i ett arbete som i så hög grad vilar på människors frivilliga engagemang ska säkerställas.

Ladda ner slutrapporten

Rapportens fokus ligger på att belysa och analysera förutsättningarna för att skapa en känsla av både delaktighet och sammanhang bland barn och ungdomar. Och hur det avspeglas i Fryshusets mobila teams arbete i stadsdelen Östberga i Stockholm. Därtill tas det upp hur det mobila teamets ledare har organiserat arbetet men också hur samverkansvillkoren ser ut mellan ser ut mellan Fryshusets mobila team och övriga aktörer i området som på olika sätt också jobbar för att skapa bättre livsvillkor för barn och unga i Östberga. Rapporten kommer fram till att det mobila teamets arbete är föredömligt och att de processer som satts igång borde utvecklas vidare.

Ladda ner slutrapporten

I Trygg fotboll Göteborg samverkar polis, kommun och fotbollsklubb med syfte att minska otryggheten, brottsligheten och ordningsstörningarna med hjälp av förbättrad samverkan samt förebyggande arbete. I projektets planering låg fokus framför allt på att utveckla en bristfällig samverkan samt att ta fram nya, och mindre repressiva, metoder att hantera risksupportrar – vilket kan betecknas social prevention. Utvärderingen visar att projektet verkar ha medfört förbättrade rutiner för samverkan, men att det inte gjorts så mycket som planerat avseende social prevention, och att man istället har genomfört ett antal insatser inom situationell prevention.

Ladda ner slutrapporten

Ungdomar som varit utsatta för våld söker ofta sjukvård på grund av andra symtom och många lider av psykisk ohälsa. De har även ökad risk för reviktimisering. Som en del av ett femårigt samarbetsprojekt mellan kvinnokliniken i Kalmar och Linnéuniversitetet undersöks i denna delstudie om ungdomar blivit utsatta för våld samt om de berättar om det på ungdomsmottagningen. Detta i syfte att kunna erbjuda behovsanpassat stöd. Av 500 ungdomar i åldern 15-25 angav 43,2 % att de någon gång under livet varit utsatta för emotionellt, fysiskt och/eller sexuellt våld. Av dessa ungdomar hade 21,8 % berättat om sin våldsutsatthet under besöket på ungdomsmottagningen.

Ladda ner slutrapporten

I syfte att stärka förebygga kränkningar och kriminalitet, etablera samverkan och öka tryggheten skulle en högstadieskola i Enköpings kommun utveckla sitt trygghets- och säkerhetsarbete tillsammans med en extern aktör. Trots att projektet inte fortlöpte enligt plan skildrar rapporten både intressanta resultat av elevernas trygghet över tid såväl som ger rekommendationer för att kunna genomföra ett lyckat förändringsarbete i en skola i termer av samverkan och förankring.

Ladda ner slutrapporten

RISK är ett socialt förebyggande program som Räddningstjänsten Syd erbjuder för ungdomar med olika slags svårigheter i syfte att skapa förtroende för myndigheten, dess uppdrag och personal samt öka ungdomarnas motivation för skolan. Utvärderingen utgår från intervjuer med räddningstjänstens personal, ungdomarna och deltagande observation. I rapporten framgår att RISK är ett ambitiöst välfungerande program men framhåller också rekommendationer om hur arbetet med RISK kan utvecklas i framtiden.

Ladda ner som slutrapport

Sedan våren 2008 bedriver Samhällsskydd Mellersta Skaraborg en ungdomsverksamhet benämnt Backdraft. Med utgångspunkt i brandmansyrket vill man stötta och stärka ungdomar och motverka utanförskap. För att underöka vad Backdraft betyder för deltagarna på såväl kort som på längre sikt har projektet utvärderats på uppdrag av Falköpings kommun. Utvärderingens fokus är att identifiera framgångsfaktorer i arbetet och även se hur samverkansprocesserna fungerar. Nuvarande och tidigare deltagare har antingen fått besvara en enkät eller blivit intervjuade. Utöver dessa metoder har deltagande observationer genomförts och ledare, politiker m.fl. intervjuats i så kallade fokusgrupper.

Ladda ner slutrapporten

Huddinge kommun har med hjälp av en extern utvärderare följt upp om sommarjobb med skötsel och upprustning av den fysiska miljön kan göra lokala ungdomar mer engagerade och delaktiga i området och om det i sin tur kan inverkar på skadegörelse och upplevelsen av trygghet i området. Utvärderingen domineras av intervjuer med deltagande ungdomar som kompletterats med observationer.

Ladda ner slutrapporten

Skarpnäckslyftet är ett treårigt projekt riktat till ungdomar under 18 år samt unga vuxna i åldrarna 18-24 år i Skarpnäcks stadsdelsområde i södra Stockholm. Projekt är en del av stadsdelens handlingsplan för barn och ungdomar.

Ladda ner slutrapporten

Syftet med denna handbok är att beskriva Sociala Insatsgrupper: Risk, Behov, Mottaglighet (SIG: RBM), en arbetsmetod som har utvecklats av Socialtjänsten i Örebro och Örebro universitet.

Ladda ner slutrapporten

Projektet Social insatsgrupp (SIG) i Linköpings kommun har pågått med Socialkontoret som samordnare sedan 15 juni 2011 till och med 31 oktober 2012. Projektet var en del i en försöksverksamhet som omfattat 12 kommuner i hela landet. Projektets syfte har varit att, genom samverkan mellan berörda myndigheter, motverka kriminalitet hos barn och unga personer.

Ladda ner utvärderingen
Ladda ner slutrapporten

Social resursförvaltning i Göteborg har utvärderat samverkansformen, SSPF socialtjänst, skola, polis och fritid. SSPF har bedrivits i Göteborg i sju år och en extern utvärderare från FoU Väst har undersökt dels hur verksamheten upplevts av involverade tjänstemän och mottagande individer och familjer, dels effekten och framgångsfaktorerna i samverkansarbetet SSPF. Grundstrukturen för SSPF finns på plats i alla stadsdelar men variationerna är stora. Totalt är det 4 av 10 stadsdelar som idag arbetar med individärenden. Enligt utvärderingen skulle flera arbetsgrupper behöva fokusera på individärenden och på att begära in samtycken. Några av de stadsdelar som kommit längst är de som har tyngst problembild. Det är att samordnade insatser som sker samtidigt som ger resultat. Det kan vara att man för familjesamtal parallellt med att man kommer överens med polisen om att de ska ringa om ungdomen hittas på i ett visst område och så gedigna skolinsatser.

Ladda ner utvärderingen
Ladda ner slutrapporten

Ockelbo kommun har tillsammans med Linköpings universitet genomfört en processutvärdering av SSPF, en samverkansmodell för skola, socialtjänst, polis och fritid för individinriktad samverkan kring ungdomar i riskzon för kriminalitet. Bland annat har forskare från Linköpings universitet deltagit vid möten, genomfört intervjuer med samverkansparter i SSPF och gjort enkätundersökning med berörda funktioner. Förslag till Ockelbos fortsatta arbete med SSPF handlar om stärkt styrning och struktur för bättre förankring, enhetliga definitioner av målgrupp, arbetssätt och process - den mindre kommunens förutsättningar.

Ladda ner utvärderingen
Ladda ner slutrapporten

Hudiksvalls kommun har utvärderat metoden Framtidssamtal. Framtidssamtal har bedrivits i Hudiksvalls kommun sedan 2012 och målgruppen är ungdomar under 15 år som misstänks för brott och dennes vårdnadshavare. Syftet med samtalen är att bedöma om det finns behov av insatser, beskriva konsekvenser av brottet samt stödja föräldrarna som gränssättare för barnet. Utvärderingen, som genomförts av FoU Välfärd, Region Gävleborg, har undersökt hur interventionen fungerar. Redan i början av insatsen byggdes möjligheten in att mäta eventuella effekter av samtalen. Totalt har 16 ungdomar, 15 pojkar och 1 flicka, deltagit i framtidssamtal enligt modellen där en socialsekreterare och en polis träffar den unge samt en förälder eller båda. Enligt utvärderingen har 2 av de 16 ungdomar som tagit del av insatsen återkommit till ny brottslighet efter interventionen. Utvärderingen har inte bara ökat kunskapen kring verksamheten med framtidssamtal, utan även tillfört kunskap och erfarenhet kring implementeringsarbete.

Ladda ner slutrapporten

X-CONS Stockholm har utvärderat "Process Kedjan" med medel från Brå. Själva projektet fick medel från Allmänna Arvsfonden. Projektet innebar coachning av ungdomar till ett normalt, socialt och ekonomiskt liv. Utvärderingen genomfördes av coacherna med respektive ungdom. I metoden ingick vision, mål, indikatorer, enkäter/djupintervjuer, insamling/analys och resultatredovisning. I redovisningen finns preliminära resultat från 10 ungdomar. Utvärderingen menar att om målen uppfylls så är det en indikation på att risken för återfall sjunker. Processen är långvarig och det behövs en längre tid för att se verkliga effekterna av arbetet säger utvärderingen. Slutrapporterat juli 2015.

Ladda ner utvärderingen
Ladda ner slutrapporten

Grästorps kommun har genomfört en utvärdering "Tidigt nå barn och ungdomar med bristande impulskontroll i skolan” och erbjudit kursen RePulse för att hitta andra strategier för sitt beteende. Kommunen ville erbjuda alla elever som har svårt att hantera sin bristande impulskontroll att gå en kurs i RePulse. Skolan utbildade instruktörer bland personer som möter barn/ungdomar i riskmiljö. Utvärdering har skett löpande efter varje avslutad kurs, genom enkäter och intervjuer. En rapport har sammanställts efter ett år av aktiviteter, med utvärdering och sammanställning av data som samlats in. Elevhälsoteamet på skolan har ansvarat för styrning och utvärdering av arbetet. Utvärderingens resultat visar på svårigheter att nå ”rätt” ungdomar med ett förebyggande arbete, något som även lyfts i andra utvärderingar av liknande insatser.

Ladda ner utvärderingen
Ladda ner slutrapporten

Malmö Stad har utvärderat Konsultationsteamet för avhoppare. Arbetet bedrevs i samverkan med Socialtjänsten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Polisen. Utvärderingen avsåg området livsstilskriminella/avhoppare med fokus på samverkansfrågor och beskriver verksamhetens uppkomst, utveckling och innehåll. Som en del av utvärderingen har en workshop genomförts för att formulera syfte och mål för Konsultationsteamet, identifiera kritiska faktorer för resultat samt att skapa en åtgärdslista för att komma vidare i konkret målarbete. Utvärderingens resultat visar att de individer som Konsultationsteamet har haft kontakt med sedan verksamhetens start och fram till och med 2014 har drygt 60% inte erhållit ny påföljd samt att 56% varken förekommer i polisens påföljds- eller misstankeregister.

Ladda ner utvärderingen
Ladda ner slutrapporten

Huddinge kommun har låtit utvärdera Huddinge kommuns arbete mot organiserad brottslighet – Fokus på att förhindra och förebygga kriminalitet bland unga. Utvärderingen har mätt effekter av insatsen och den samverkan som utvecklats. Arbetet för att förebygga nyrekrytering till kriminalitet har skett genom att pröva modellen sociala insatsgrupper. För fyra av tio ungdomar har inga nya polisanmälningar eller orosanmälningar inkommit efter att insatsen påbörjats. FoU Södertörn fick uppdraget att utvärdera projektet.

Ladda ner slutrapporten

Värmdö kommun har låtit FoU Södertörn utvärdera sitt projekt Utredningscentrum för unga lagöverträdare. Verksamheten startades 2008 och bestod av ett samarbete mellan socialkontoret i Värmdö kommun, Värmdö närpolis och Åklagarkammaren i City. Syftet var att utveckla en effektiv samverkan kring ungdomar mellan 12-18 år som begått brott och var skrivna i Värmdö kommun. Genom snabb intervention och samverkan ville kommunen minska kriminaliteten bland ungdomarna. Samverkansgruppen vill ge ungdomar som begår brott och deras anhöriga stöd, skapa effektiv samverkan mellan anhöriga, skola m.fl., och öka antalet medlingsärenden. Resultatet visade att samlokaliseringen, som fanns under en tid, hade positiv betydelse för samverkan och resultat.

Ladda ner slutrapporten
Rapport 1
Rapport 2

Hallstahammar kommun har beviljats stöd till utvärdering av "Utvecklad samverkan polis-kommun för att förebygga utanförskap av unga". Det gemensamma synsättet är att tidiga insatser är viktiga medel att förebygga utanförskap och ungdomsbrottslighet. På uppdrag av Hallstahammars kommun har Mälardalens högskola genomfört utvärderingen av samverkan. Utvärderingen resulterade i två rapporter. I den första rapporten har man undersökt hur arbetet tidigare bedrivits och därefter utvecklats och i den andra har man tittat närmare på resultaten av den utvecklade samverkan. Samverkan har utvecklats positivt och en hypotes är att det också påverkat missbruk, utsatthet och återfallsrisk positivt men att det är svårt att fastställa.

Ladda ner slutrapporten
Youth At Risk i Lycksele, Omstart - uppföljning

Lycksele kommun och det förebyggande nätverket Navet har genomfört en nedskalad variant av den brottsförebyggande metoden YAR,"Youth AT Risk”, som de kallade Omstart. Genom metoden ville kommunen mobilisera närsamhället med såväl företagare som föreningar att tillsammans samverka för att hjälpa ungdomar i riskzonen. Omstart har bidragit till positiva skillnader för de ungdomar som medverkat.

Ladda ner slutrapporten

Polismyndigheten i Gävleborgs län har testat en metod för att mer effektivt förebygga att ungdomar hamnar i kriminalitet, återfaller i brott eller blir upprepat utsatta för brott. Genom försöksverksamheten förväntas polismyndigheten hitta ett mer effektivt sätt att styra och följa upp faktiska effekter. Det nya arbetssättet innebär tätare samverkan med andra aktörer. En gemensam insatsplan tas fram för den unge med alla inblandade aktörer. Resultatet av arbetet ska spridas i statsförvaltningen och bidra till en fortsatt utveckling av en mer verksamhetsanpassad styrning inom staten.

Ladda ner slutrapporten

Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet i Göteborgs Stad har följt upp projektet och tagit fram en arbetsmodell avseende hanteringen av avhopp från kriminella gäng och kriminella nätverk. Arbetet har utförts i nära samverkan med staden, statliga myndigheter, Västra Götalandsregionen och den ideella sektorn. Målgruppen för projektet var personer över 18 år som signalerar att de vill lämna sin kriminella livsstil. En riktlinje för avhopparverksamhet i Göteborg har tagits fram och i den framgår vilket gemensamt ansvar man har för att frågan ges prioritet samt vad respektive aktör åtar sig utifrån sina enskilda uppdrag.

Ladda ner slutrapporten

Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset har arbetat med projektet Passus sedan 2010 för att stödja individer som vill bryta med sina tidigare liv som gängkriminella. Passus har nu gjort en kartläggning av det klientarbete som gjorts. Ny kunskap har samlats in genom att sammanställa den dokumentation som finns och genom djupintervjuer med personal och klienter. Syftet var att få tydlig och väl underbyggd kunskap som kan vara till nytta när nya avhopparverksamheter ska startas. En processmall har tagits fram som hjälpmedel för att förstå när en insats ska användas. Resultatet av kartläggningen ska spridas till myndigheter, offentlig sektor, ideell sektor samt näringslivet.

Ladda ner slutrapporten

Hudiksvalls kommun och Polismyndigheten i Gävleborg har utvecklat integrerade insatser för barn och ungdomar under 15 år som riskerar att utveckla en kriminell bana. Projektet omfattade en rad aktiviteter såsom kompetenshöjning bland aktuella aktörer, utveckling av en evidensbaserad metod, utarbeta rutiner, spridningsseminarium och plan för upprättande av projektet i den ordinarie verksamheten.

Ladda ner slutrapporten
Kunskapsöversikt från Stockholms stad

Stockholms stads socialförvaltning har gjort en kartläggning som är inriktad på forskning och erfarenheter av arbete med gruppen livsstilskriminella unga vuxna och grupper som skapar social oro. Detta arbete har resulterat i en forsknings- och kunskapsöversikt som har spridits under 2013.

Ladda ner slutrapporter

Urban Utveckling & Samhällsplanering AB har utvärderat effekten av konst skapad av barn som lever och verkar på platsen. På ett antal platser runt om i Stockholms län har barn och ungdomar involverats i utsmyckandet av den offentliga miljön. Studien omfattar 13 stycken tunnlar som barn och unga har smyckat ut. Studien omfattar såväl kvantitativa metoder där statistik över skadegörelsefrekvens studerats, som kvalitativa metoder där medborgare intervjuats. Syftet med utvärderingen är att skapa förståelse för hur metoden kan tillämpas på andra platser i brottsförebyggande syfte. Undersökningen visar att den brottsförebyggande effekten är beroende av hur man använder konsten, i vilket sammanhang den sätts upp, hur omgivningen ser ut och hur den underhålls.

Ladda ner slutrapporten

Lessebo kommun har genomfört en kartläggning vars syfte var att ta fram en problembild, information om vilket förebyggande arbete som redan finns samt en analys av hur man kan utveckla och komplettera det arbetet med nya åtgärder. Problembilden har tagits fram med hjälp av befintliga undersökningsresultat, intervjuer med nyckelpersoner och ungdomar, diskussioner i fokusgrupper, enkäter samt statistik. Det lokala rådet har fått kunskap om vilka problemområden som behöver prioriteras och arbetas extra med.

Ladda ner slutrapporten

Vimmerby kommun har genomfört ett projekt med syfte att minska störande buskörning med bilar och epatraktorer samt den skadegörelse som följer i spåren av detta. I projektets inledningsfas har koncentrationen lagts på att nå ungdomarna och påbörja en dialog. Kontinuerliga träffar har hållits med ungdomar mellan 17-25 år. Kontakter har också tagits med lokal motorsportklubb och man har genomfört flera studiebesök mm. Aktörer såsom intresseorganisationer, föreningar, företag, polis har inbjudits vid två tillfällen. Resultatet har redovisats genom polisens trygghetsundersökning.

Ladda ner slutrapporten

Trelleborgs kommun, Socialförvaltningen har genomfört ett projekt i syfte att förhindra brott och kränkningar på nätet. Kommunen har kartlagt behovet av att "nätvandra" och undersökt var på nätet ungdomar rör sig. Man har kartlagt befintlig forskning, startat en fokusgrupp, genomfört temadagar, tagit fram informationsmaterial, medverkat vid föreläsningar och genomfört en enkät. Avsikten med projektet var att undersöka möjligheten att starta upp en typ av hjälpverksamhet för unga på nätet. Aktörer i projektet har varit ungdomsenheten, skolan, socialtjänsten och polisen.

Ladda ner slutrapporten

Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft i Stockholm har analyserat ungdomsvåldets socioekonomiska effekter på samhällsnivå. Analysen har redovisats i rapporten Gatuvåldets ekonomi — Ett kommunalt perspektiv. Förbundets förhoppning är att en sådan analys kan stärka och öka trovärdigheten i ett pågående opinionsarbete mot ungdomsvåld. Analysen kommer att användas som diskussionsunderlag vid seminarier om våldets konsekvenser som riktar sig till skolledare, lärare, myndigheter, organisationer och föreningar. Projektet "Akta huvudet" är en fyraårig satsning.

Ladda ner slutrapporten

Syftet med projektet har varit att engagera ungdomar i arbetet med att öka tryggheten i Landskrona stad genom en demokratisk process. Projektet har använt sig av den så kallade workshopmetoden "digital storytelling". Ungdomar från högstadiet och gymnasiet har skapat egna digitala berättelser i två workshops. Huvudansvarig för projektet har varit Landskrona stads utbildningsförvaltning. Ideella föreningen VäL och Rotary med flera har också deltagit i projektet.

Ladda ner slutrapporten

Pedagogiskt centrum i Göteborg har genomfört ett projekt som ska syfta till att förebygga antidemokratiska attityder och värderingar bland elever i Kungsbacka kommun, utveckla ett pedagogiskt förhållningssätt i skolorna om att bemöta och hantera diskriminering gällande etnisk bakgrund samt att utveckla förebyggande metoder och konkret arbetsmaterial. Projektet har arbetat fram en metodbox med tre olika rollspel samt genomfört pilottester på några skolor och genomfört utbildningsseminarium för pedagoger av dessa spel.

Ladda ner slutrapporten

Syftet med projektet var att förebygga uppkomsten av skolk. Tanken var att utveckla så kallade bekymringssamtal och genom samverkan med ungdomsenhet, skola, socialtjänst samt polis på bred front ha möjlighet att fånga upp ungdomar som av någon anledning inte sköter sina studier. Till bekymringssamtalen kallas den unge samt den unges vårdnadshavare tillsammans med de aktörer som kan komma att vara aktuella för stödjande insatser för den unge och dennes familj. En utbildning har genomförts av metodens grundare (Björn Övrum) för personal från fritidsverksamheterna, skolan, socialtjänsten och polisen. Arbete pågår för att implementera metoden i den ordinarie verksamheten.

Ladda ner slutrapporten

Flamman Ungdomarnas Hus i Malmö har tidigare fått projektstöd till mentorskap för ungdomar i riskzon i en stadsdel i Malmö. Nu har man också gjort ett likvärdigt projekt i en problemfylld skola. Tanken var att mentorer skulle följa ungdomar både på vissa lektioner och på raster för att stödja eleven för att minska skolk, skadegörelse, droganvändande, mobbning mm. Detta har skett till en del men samarbetet med skolan var inte så förankrat som man hoppats. Projektet har genomfört en mängd aktiviteter såsom föreläsning, gruppsamtal, studiebesök, utflykter mm. Mellan 40-50 ungdomar har deltagit i projektet och könsfördelningen har varit ca 50/50.

Ladda ner slutrapporten

KFUM Söder Fryshuset i Stockholm har genomfört en samhällsekonomisk analys av effekterna av destruktiva subkulturer (i detta fall gängkriminalitet och vit maktrörelsen). CIDES målsättning är att utveckla och sprida kunskap som kan motverka bildandet av destruktiva subkulturer, minska nyrekrytering, underlätta avhopp samt hjälpa unga människor att återvända till samhället. Syftet med analysen är att visa vad det kostar för samhället att inte arbeta förebyggande med personer som befinner sig eller är i riskzonen för att hamna i destruktiva subkulturer.

Ladda ner slutrapporten

Laholms kommun har beviljats stöd för projekt Ungdomsråd med polisen. Syftet med ungdomsrådet var att unga ska få ett forum att samtala med polisen, om frågor som berör dem. Man har genomfört flera studiebesök och så kallade ungdomsforum. Projektet har enligt slutrapporten gett en ökad dialog med ungdomarna. Medverkande var närpolisen, ungdomssamordnaren i kommunen och fritidsledare.

Ladda ner slutrapporten

Gottsunda Dans & Teater i Uppsala har genomfört ett mentorprogram för ungdomar i riskzon för kriminalitet. Målet med mentorskapet var att ge ungdomar en nära kontakt med en vuxen som de kan få förtroende för och som också kan bli en positiv förebild. Till projektet var också en mentor till mentorerna knuten som varit verksam på Maria ungdom i Stockholm.

Ladda ner slutrapporten

Syftet med projektet var att skaffa en gemensam problembild mellan myndigheter för att öka möjligheten att hjälpa elever med hög frånvaro tillbaka till en bra skolgång. En forumgrupp har bildats i samverkan mellan BUP, Socialtjänsten, lokala BRÅ, grundskolan, landstinget m.fl.

Ladda ner slutrapporten

Ungdomens Nykterhetsförbund i Göteborg har beviljats stöd till projektet Hiphopkollektivet - mentorskap genom dans och musik. Syftet med projektet var att ge barn och ungdomar i riskzon förebilder genom kreativa aktiviteter såsom streetdans, hiphop och rap. Man har utbildat mentorer och också genomfört ledarskapsutbildningar. Projektet har riktat sig till ungdomar i riskzonen i resurssvaga områden i Göteborg och ungdomarna har nåtts genom socialtjänstens fältteam. Samverkan har skett mellan en rad olika föreningar och organisationer.

Ladda ner slutrapporten

Hjo kommun, Barn- och utbildningsenheten har beviljats stöd till projekt Kasta inte ut bråkstakarna. Projektet har genomförts i samverkan mellan skola, socialtjänst, folkhälsoråd och brottsförebyggande rådet i Hjo. Syftet har varit att förebygga och förhindra utanförskap, kriminalitet och psykisk ohälsa. Åtgärderna har riktats till elever i årskurs 7-9 med riskfaktorer som hög frånvaro och utåtagerande beteendemönster. Eleverna har erbjudits en personlig mentor för att skapa förutsättningar för att elevens skolarbete ska fungera och elevens utsatthet minska. Mentorerna har regelbundet fått handledning och kompetensutveckling.

Ladda ner slutrapporten

Stockholms universitet, Juridiska institutionen beviljades stöd till en föreläsningsturné som genomfördes på gymnasieskolor i Sollentuna, Vallentuna, Uppsala och Märsta. Föreläsningarna handlade om ämnena: medverkan till brott, sexualbrott mot ungdomar, påföljdsbestämning, skadeståndsansvar och brottsutveckling. Ett antal lärarhandledningar i dessa ämnen har tagits fram.

Ladda ner slutrapporten

Studieförbundet Bilda i Sundsvall har med projektet haft syfte att fånga upp killar i riskzon och ge dem verktyg för att ändra sitt beteende. Projektet inleddes med en ledarutbildning, därefter har man erbjudit samtalsgrupper som har resulterat i flera träffar. Rekrytering har skett genom att uppsöka killar mellan 13-17 år på kommunens ungdomsgård. Gruppen 18-24 år har varit svårare att finna men kontakter togs med arbetsgivare som har lärlingsprogram genom gymnasieskolan. Projektet har även genomfört seminariekvällar vid tre tillfällen. Samarbetspartners till Studieförbundet Bilda har varit polisen, fältassistenter, Länsstyrelsen, lokala BRÅ och ungdomsgården Kåken.

Ladda ner slutrapporten

Södertörns brandförsvarsförbund i Haninge har beviljats stöd till projektet Växa. Syftet med projektet var att ge barn och ungdomar i riskzon fler vuxna förebilder genom ett mentorskapsprogram. Under ett år har ungdomar fått möjlighet att få en brandman som mentor och förebild. Mentorskapsprogrammet har erbjudit vägledning, råd och träffar. Målet har varit att stärka de ungas självkänsla så att man kommer bort från negativa beteendemönster. Projektet har skett i samverkan mellan Södertörns brandförsvarsförbund, Södertälje polismästardistrikt och Södertälje kommuns ungdomstjänst.

Ladda ner slutrapporten

Polismyndigheten i Stockholms län/Södertälje polismästardistrikt har beviljats stöd till projektet Växa. Syftet med projektet var att ge barn och ungdomar i riskzon fler vuxna förebilder genom ett mentorskapsprogram. Under ett år har ungdomar fått möjlighet att få en polis som mentor och förebild. Mentorskapsprogrammet har erbjudit vägledning, råd och träffar. Målet har varit att stärka de ungas självkänsla så att man kommer bort från negativa beteendemönster. Projektet har skett i samverkan mellan Södertälje polismästardistrikt, Södertörns brandförsvarsförbund och Södertälje kommuns ungdomstjänst.

Ladda ner slutrapporten

Trygghetsprojekt som genomfördes av i Hyresgästföreningen i Karlstad. Syftet har varit att göra riktade insatser under sommaren 2010 för att minska brottslighet såsom skadegörelse, överfall, fylleri samt stöld i stadsdelen Kronoparken i Karlstad. Ungdomar som bor i stadsdelen och tidigare varit aktiva i nattvandringsverksamhet arbetade som samhällsvärdar i projektet. De har närvarat i samband med tillställningar där ungdomar och alkohol förekommit, ledsagat boende från busshållplatser, samarbetat med myndigheter och andra aktörer i trygghetsrelaterade frågor. Den primära målgruppen var ungdomar men även övriga målgrupper omfattades av insatserna. Mätbara effekter var minskat antal brott år 2010 jämfört med år 2009 i området.

Ladda ner slutrapporten

Västerås Stad, Skolgemensamt stöd har genomfört projektet Samordning för arbetet kring normbrytande barn/ungdomar. Målet var att minimera antalet hemmasittare (fullständig frånvaro som pågått i minst en månad) och att utveckla samverkansmodell mellan kommunen och landstinget kring barn och ungdomar med normbrytande beteende. Målgruppen var barn och ungdomar åk 1-åk 9, som riskerar att hamna i kriminalitet och utanförskap. För att få en bild av hur många elever som var hemmasittare och hur samverkan fungerar så skickades en enkät till alla femtiosju grundskolor i Västerås Stad. Ett antal samverkansmöten har hållits och det har upprättats en ny överenskommelse om lokal samverkan kring ungdomar i behov av särskilt stöd. Skolor som uppgivit i enkäten att de har hemmasittande elever (16 stycken) har följts upp och erbjudits stöd.

Ladda ner slutrapporten

Projektet ville skapa bra arbetsmetoder för att engagera ungdomar att delta aktivt i trygghetsarbetet i stadsdelen. En trygghetsundersökning har genomförts bland stadsdelens högstadieskolor. Tillsammans med ungdomar har man nu tagit fram förslag på åtgärder som kan höja tryggheten i stadsdelen. Detta har gjorts genom utbildning i brottsförebyggande arbete, startat brottsförebyggande projekt, information, workshops och utbildning i presentationsteknik.

Ladda ner slutrapporten

Syftet med analysen har varit att ta fram en modell som visar på de socioekonomiska effekterna av våld mot huvudet på unga utifrån ett individperspektiv. Målgrupperna för analysen har varit offer för gatuvåld, gärningsmännen, vittnen och anhöriga/närstående. Under projektets andra och tredje år ska man även ta fram en modell för effekter på samhällsnivå samt en modell för både individ- och samhällsnivå. Projektet har avrapporterat till Brå efter första året med rapporten Gatuvåldets ekonomi — Individer och förlopp.

Ladda ner slutrapport

Syftet med projektet har varit att arbeta förebyggande mot hedersrelaterat våld och förtryck genom olika aktiviteter såsom förebyggande arbete i skolor, samhällsinformation till nyanlända och utbildning av personal inom skola, socialtjänst och Arbetsmarknadsenheten (AME). Samverkansmöten har hållits för att ta fram en handlingsplan i frågan mellan skola, socialtjänst och AME och polisen. Frågor om hedersrelaterat våld har inkluderats i kommunens handlingsplan för kvinnofridsfrågor. Projektet har pågått under två år och har utvärderats.

Ladda ner slutrapport

I projektet har femton vuxna förebilder (mentorer) hjälpt ett 50-tal ungdomar i riskzon eller redan kriminellt belastade att "komma på fötter" genom arbete, studier, bostad mm. Man har utarbetat individuella program för ungdomarna. Mentorerna har träffat ungdomarna flera gånger i veckan i olika aktiviteter såsom samtal, studiecirklar, föreläsningar, utflykter mm. En mentor har särskilt arbetat med att söka jobb och utbildning till ungdomarna. Stormöten med föräldrar har hållits ett par gånger. Samarbete har skett mellan stadsdelsförvaltningen i Hyllie, fastighetsbolag, polisen, socialtjänsten, kriminalvården och lokala föreningar.

Ladda ner slutrapporten

För att utveckla samverkansarbetet mellan socialtjänst, skola och polis samt det kommunala bostadsbolaget EBO samlades representanter till ett tvådagars internat. Målen var att gå igenom förutsättningar och lagstiftning för respektive aktör (skola, socialtjänst, polis och EBO), upprätta årsplan för 2007 samt träffas och umgås tvärsektoriellt för ökad framtida samverkan. Program och utgångspunkter.

Ladda ner slutrapporter

Projektet har varit ett samarbete mellan skola och socialtjänst i Göteborgs Stad. Målgruppen har varit ungdomar i årskurs 6-9 som skolkar och skolvägrar. Projektet har utvecklat ett riktat stöd i grupp till unga med denna problematik. Utfallet av projektet har varit följande: ett program har utarbetats, en pilotomgång har genomförts och ungdomar och föräldrar uppger att programmet varit till hjälp.

Ladda ner slutrapport

Linköpings kommun och polisen i Östergötland har gjort en överenskommelse om ett åttapunktsprogram för att minska ungdomsbrottsligheten. En av dessa punkter är att minska risken för förstagångsförbrytare att återfalla i brott. Polis och socialtjänst har utvecklat en arbetsmodell kring barn och ungdomar som första gången anmäls för brott. Projektet har erbjudit alla barn mellan 10-14 år som polisanmälts ett samtal inom 48 timmar med en polisman och en socialsekreterare i anslutning till att polisanmälan upprättats. På så sätt ges en snabb reaktion från samhället för att stävja en fortsatt negativ utveckling. Projektet har genomförts i samarbete med Linköpings universitet, som systematiskt följt upp och också utvärderat insatsen.

Ladda ner slutrapporten

Projektets syfte var att ungdomarna i och runt Ungdomens hus på Frölunda Torg skulle känna ökad trygghet. Detta skulle uppnås genom att stadsdelsförvaltningen vidareutvecklade de delar i det trygghetsfrämjande arbetet som varit särskilt värdefulla i tidigare beviljat stöd. I det nya projektet har tjugosex ungdomar utbildats till trygghetsvärdar och nio trygghetsvärdar har utbildats till mentorer. Ungdomarna har både föreläst och ordnat föreläsningar om trygghetsarbete och har blivit en naturlig grupp att vända sig till för många som vill veta ungdomarnas syn på olika frågor.

Ladda ner slutrapporten

Syftet med projektet var att implementera en Våga vittna-modell som man arbetat fram i det lokala brottsförebyggande rådet i Eskilstuna. Det skulle ske genom en kartläggning av attityder och uppfattningar för klasser i årskurs åtta på två projektskolor och två referensskolor kring brottslig verksamhet bland elever. Projektet har bland annat genomfört en studiedag för skolpersonal, temadagar med elever, föräldramöten och utbildning av unga vittnesstödjare. En enkätundersökning har genomförts vid projektets början och efter avslutat projekt för att se huruvida elevernas attityder till att ställa upp att vittna har förändrats. Målet med projektet har varit att skapa en gemensam syn bland skolpersonal, elever och föräldrar gällande ansvar att vittna och anmäla brott.

Ladda ner slutrapporten

Syftet med projektet och filmen är att tydliggöra vad som är brott för unga, förklara och motivera varför det är viktigt att vittna och anmäla, ge konkreta råd och tips, visa vilken hjälp och stöd man kan få som vittne och brottsoffer, visa hur rättssäkerheten är viktig för samhället med mera. Målgruppen är unga och vuxna som arbetar med ungdomar och målet är att nå ut till en majoritet av alla grund- och gymnasieskolor. Projektet har genomförts i samarbete med BOJ och Brottsofferjourernas Riksförbund. Filmen har visats för cirka 40 AV/Mediacentraler och även testvisats i flera gymnasieskolor.

Ladda ner slutrapporten

Syftet med projektet var att öka tryggheten runt Råsundastadion under matchdagar. Sex stycken ungdomsarrangemang har genomförts i samband med derbyn och högriskmatcher under säsongen 2009. Arrangemangen har även attraherat äldre publik vilket gjort att fler vuxna har gjort miljön tryggare. Aktiviteterna har planerats i nära samarbete med polisen och AIK fotboll. Projektet har hämtat inspiration från Brå:s rapport "Strategier mot fotbollsrelaterade ordningsstörningar" och har uppmärksammats både nationellt och internationellt.

Ladda ner slutrapporten

Inom projektet har man arbetat med ungdomar i bostadsområdet Vivalla i Örebro för att förhindra att de hamnar eller återfaller i kriminellt beteende. Metoden man använt sig av har bestått av fritidsaktiviteter, motiverande samtal, utbildning och läxhjälp i basämnen och mer yrkesinriktade ämnen. Mentorerna har haft särskilda kunskaper inom de områden de arbetat med för att hjälpa ungdomarna. Cirka 100 ungdomar har deltagit i projektet. Fyra stycken ungdomar har man arbetat särskilt nära med och samtliga har idag meningsfulla sysselsättningar.

Ladda ner slutrapporten

Projektet Convivir är en fortsatt och utökad variant av projektet Vivir där man har arbetat med ungdomar för att förhindra att de hamnar eller återfaller i kriminellt beteende. I Convivir har man arbetat extra med anhöriga och föräldrar till dessa ungdomar. Man har byggt upp nätverk kring ungdomarna. Ett nätverk kan t.ex. ha bestått av ungdomen, en anhörig, någon ansvarig i projektet, en övervakare och någon myndighetsperson.

Ladda ner slutrapporten

Projektet var en uppföljning av en undersökning från 2006 om utsatthet för brott, kränkningar och upplevd otrygghet i två skolor vardera i kommunerna Tyresö, Nacka och Värmdö. Projektet har identifierat förekomsterna av brott, kränkningar och otrygghet. Åtgärder har vidtagits och även en uppföljning har gjorts av dessa.

Ladda ner slutrapporten

Projektet syftade till att ge de ungdomar i riskzon, som tagit ställning mot droger och alkohol, individuella samtal i tiden mellan häkte och dom. Polis och Unga Kris i Stockholm har arbetat fram rutiner för att ungdomarna ska få snabb kontakt med Unga Kris efter frisläppande. Unga Kris-medlemmar har genomgått utbildning i MI (motiverade samtal), projektledning, kontaktmannaskap m.m. Workshops för myndighetspersoner har hållits och man har även tagit fram ett informationsmaterial.

Ladda ner slutrapporten

Syftet har varit att minska brottslighet och droganvändning bland somaliska ungdomar i åldrarna 16–25 år. Verksamheten har bl.a. utformats som seminarier för somaliska föräldrar och ungdomar, uppsökande verksamhet bland ungdomar och information via den somaliska tv-kanalen i Stockholm. Resultatet är t.ex. färre somaliska ungdomar runt T-centralen på kvällar och nätter.

Ladda ner slutrapporten

Projektet syftade till att påverka den totala problembilden, minska brottsligheten, öka den upplevda tryggheten och minska antalet brottsoffer under sommaren 2008 jämfört med sommaren 2007. Genom en synlig polis och ett ökat samarbete mellan brottsförebyggande aktörer minskade, enligt slutrapporten, den totala brottsligheten med 14 % under sommarmånaderna.

Ladda ner slutrapporten

En utvärdering av ett samverkansprojekt mellan Hyresgästföreningen, Familjebostäder, Majornas stadsdelsförvaltningen samt stor grupp boende i olika åldrar. Målet var både att erbjuda ungdomar aktiviteter som alternativ till missbruk och brottslighet samt att involvera allmänheten i ett trygghetsbefrämjande arbete. Uppbyggnad av allaktivitetshus, idrottsplats, sommarläger.

Ladda ner slutrapporten

En grupp unga tjejer som av olika anledningar hamnat utanför skola och fritidsverksamhet och uppvisade problem med droger, graviditeter etc. fick stöd genom olika typer av gruppaktiviteter inriktade speciellt på tjejer, förankrad på fritidsgården. Vardagsaktiviteter blandade med temakvällar. Ansträngning för att skapa en trygg miljö. Projektet ledde till att verksamheten införlivades i den ordinarie verksamheten.

Ladda ner slutrapporten

Lyftet var ett projekt för ett tiotal ungdomar som inte fick tillträde till gymnasieskolans program i Munkedal. Genom seriösa, praktiska projekt, och så småningom genom viss handledning och undervisning, fick ungdomarna en daglig sysselsättning på en individanpassad nivå. Ungdomsgymnasiet, socialtjänsten och privata arbets- och uppdragsgivare var inblandade. Projektet uppvisade mycket lyckat resultat och införlivades efter första årskullen i ordinarie verksamhet.

Ladda ner slutrapporten

Ett förebyggande projekt för högstadieelever för att förebygga brotts- och otrygghetsproblem i Ovanåker. Ett sätt att arbeta preventivt för att förhindra segregation i grupperna. Ledare från kommunen och kyrkan. Träning i hur man löser konflikter utan våld eller flykt. Lyckat projekt som permanentats.

Ladda ner slutrapporten

I Landskrona genomfördes under läsåret 06/07 säkerhetsmässor på tre skolor för elever i åk 6–9. Initiativtagare var kommunen i samarbete med polisen. Räddningstjänsten medverkade. Fokus låg på att ge ungdomarna redskap att ta sig ut i livet på ett tryggt och säkert sätt. Mässorna innehöll ett stort utbud av olika aktiviteter och handboken innehåller framför allt praktiska råd på hur man anordnar en säkerhetsmässa.

Ladda ner slutrapporten

Ett projekt för att involvera socialt utsatta ungdomar i teaterproduktion och föreställningar. Pjäsen riktade sig till skolungdomar och tidigare framtaget material fanns för efterdiskussioner. Många goda erfarenheter men också svårigheter att fånga upp ungdomar med svårare problem.

Ladda ner slutrapporten

Ett bostadsområde i Mölndal uppfattades som otryggt av barnen, som inte vågade leka utomhus. Äldre kände sig oroliga för grupper av ungdomar. Inbrott och skadegörelse har förekommit, liksom haschrökning i tvättstugan. Olika mer eller mindre lyckade försök att bygga nätverk för att öka tryggheten utmynnade i att områdets gymnasieungdomar tog ett större ansvar för områdets sociala liv. Rapporten behandlar också självkritiskt hur svårt det är att nå ut till dem man önskar nå.

Ladda ner slutrapporten

Projekt i Bergsjön i Göteborg som vände sig till barn och ungdomar t o m 16 år som befinner sig i riskzonen, har anmälts eller misstänks för ett första brott samt till föräldrar till ovanstående barn. Genom samverkan mellan socialtjänst, skola och fritidsverksamhet samt med polisen och genom funktionell familjeterapi bedriva förebyggande vård och behandling av barn och unga med destruktivt beteende utifrån bekymringssamtal, stöd vid kontakter med rättsvårdande myndigheter.

Ladda ner slutrapporten

Avsikten var att förebygga och avbryta yrkeskriminalitet hos ungdomar i riskzonen genom bl.a. hip-hop-skola i kommunens kulturhus, möjlighet att träffa personer med tidigare erfarenhet av droger och kriminalitet, drogfri ungdomsfestival, samverkan med föräldrar.

Ladda ner slutrapporten

Projektet, drivet av Alby kvinnocenter, syftade till att informera och diskutera skillnader i könsroller mellan olika kulturer och genom seminarier och studiecirklar hjälpa unga kvinnor med annan etnisk bakgrund att identifiera och stå emot olika typer av våld. Kartläggning samt uppsökande verksamhet.

Ladda ner slutrapporten

Projekt för ungdomar 12-19 år, främst killar, i Hyllie, Malmö, för att skapa respekt och tilltro mellan dem och de vuxna. Länk mellan skola och familj. Studiecirklar för föräldrar. Fritidsgård, nattvandringar, droginformation, föreningssamarbete.

Ladda ner slutrapporten

Mansmottagningen i Uppsala har utvecklat metoder för att lära och lära om unga män att inte upprepa ett våldsamt beteende. Litet men mycket lyckosamt tvåårigt projekt som har varit såväl individuellt behandlande som spridit metodspridande via seminarier och studiedagar.

Ladda ner slutrapport

Utvärdering av metoden Youth At Risk, YAR, i Borlänge där man arbetat med ungdomar av båda könen med problematiska livsstilar så som skolk, kriminalitet och missbruk och som inte visat sig mottagliga för socialtjänstens traditionella insatser.

Ladda ner slutrapport

En fritidsgård i Hammarkullen, Göteborg, som driver en långtgående social stödverksamhet för sina besökare blandat med ett traditionellt och strukturerat fritidsprogram. Vetenskapligt utvärderat via Göteborgs universitet.

Ladda ner slutrapporten

Polisens trygghetsundersökning i Västra Götalands län 2005 visade att 26 procent av invånarna i Tidaholm och 25 procent av invånarna i Hjo upplevde problem med "buskörning" med moped/mc. Ett annat problem var att många ungdomar låtit trimma sina mopeder. En trafiksäkerhetsdag anordnades för 250 elever i årskurs 8 i Hjo och Tidaholms kommuner. Den föregicks också av föräldrainformation. En utvärdering visade att eleverna var nöjda och uppfattningen är att buskörning och mopedtrimning har minskat.

Ladda ner slutrapporten

Deffad? Rippad? Rappad? av Kunskapsmedia tillsammans med Dopingjouren och Barrefeldt produktion. Ett diskussionsunderlag och grundkunskap kring anabola steroider för ungdomar o andra i riskzonen. Målgrupper är högstadie- o gymnasieelever, ledare och tränare inom idrottsrörelsen, gym i träningsinstitut, personal inom sjukvård, polis, tull och kriminalvård, anhöriga och närstående till missbrukare, beslutsfattare.

Ladda ner slutrapporten

Projektet genomfördes i Ljusdals kommun läsåret 06/07 och vände sig till högstadiet. Utgångspunkten var en trygghetsmätning bland elever i åk 8 där det framkom att eleverna känt sig otrygga, kränkta och hotade i skolan. Såväl lärare som elever och skolmåltidspersonal engagerades och lärarna utbildades i konflikthantering. Rapporten redovisar såväl en struktur för hur man kan jobba med elevinflytande som med konflikter och förtryck på skolan som ett antal uppsummerade erfarenheter. Projektet bedöms ha gett en bättre skolmiljö.

Ladda ner slutrapporten

Ett projekt som strävar efter att öka tryggheten och trivseln bland ungdomar vid Frölunda torg i Göteborg, med start januari 2006. Trots en stor ungdomssatsning i anslutning till torget avstår många ungdomar från att delta eftersom de känner sig rädda för att besöka torget. Trivselvärdarna är utvalda ungdomar som fått utbildning och diverse stöd för att klara sin uppgift att skapa en trygg och trivsam miljö. Fortsätter i utvecklad form.

Ladda ner slutrapporten

Två löst sammansatta gäng i Uppsala befann sig i konflikt med varandra. Under sommaren och hösten år 2004 trappades konflikten upp och slutade ytterst med ett mord. Projektet Första steget startade för att motverka dessa gäng-bildningar och stärka medlemmarna till att våga avstå från kriminella aktiviteter. Inom projektet arbetade ungdomarna under en tvåårsperiod tillsammans med att organisera aktiviteter och delta i utbildningar. Samarbetsprojekt mellan kommunens socialtjänst, polisen och föreningslivet och baserade sig på frivilligengagemang. Gott resultat.

Ladda ner slutrapporten

Projektet vände sig till ungdomar från 18 år i Göteborg, som har ett kriminellt beteende och missbruksproblem, för att försöka bryta deras destruktiva livsmönster och i stället arbeta för en konstruktiv förändring. Inom projektets ram fick ungdomarna hjälp med utbildning, praktikplatser, arbete, färdighetsträning samt meningsfulla fritidsaktiviteter. Verksamheten kommer att följas upp ett år efter projektslutet för att kunna utvärdera effekterna.

Ladda ner slutrapporten

Stödcentrum för unga brottsoffer bedrevs som ett projekt under perioden 2004-2008. Den vetenskapliga utvärderingen omfattar verksamhetens organisering och förändring, urvals- och hjälpprocessen samt det utåtriktade arbetet.

Ladda ner slutrapporten

Förstudie, genom intervjuer med elever och lärare, för att kartlägga behov och förutsättningar för att kunna genomföra ett pilotprojekt där jämställdhet ska integreras i all undervisning för elever i årskurs åtta. Förstudien initierades efter att ett antal våldtäkter ägt rum i Örebros parker.

Ladda ner slutrapporten

Målet med IOGT Centros projekt i stadsdelen Majorna i Göteborg var att försöka nå ungdomar (14-16 år) i riskzonen för kriminalitet och missbruk. Ungdomarna gick igenom ett påverkansprogram och erbjöds positiva fritidsaktiviteter för att försöka bryta ett destruktivt beteende.

Ladda ner slutrapporten

Vetenskaplig utvärdering av ett samverkansprojekt mellan boende, bostadsbolag, föreningar och kommunala förvaltningar i stadsdelen Majorna i Göteborg. Målen var att erbjuda ungdomar aktiviteter som alternativ till brottslighet och/eller missbruk samt att involvera allmänheten i ett trygghetsbefrämjande arbete. Under den treåriga projekttiden startades ett allaktivitetshus och en näridrottsplats.

Ladda ner slutrapporten

Projektet syftade till att förebygga supportervåld och rekrytering av minderåriga till kriminella supportergrupper. Detta har gjorts genom att aktivt arbeta uppsökande på och runt större idrottsevenemang. Ett tiotal fältgrupper från olika stadsdelar i Göteborg har deltagit under 22 matcher och haft cirka 200 stycken ungdomsträffar. Projektet var ett samverkansprojekt mellan ungdomsarbetare, klubbar, polis och föräldrar. Projektet har även haft nära samarbete med program support Stockholm.

Ladda ner slutrapporten

Trygghetsundersökningar i kommunen har visat på ett växande trafiksäkerhetsproblem när det gäller mopeder. Projektet har genomförts på två högstadieskolor och omfattat eleverna i årskurs 8. Projektet startade med en föräldrainformation av trafikpolisen och följdes sedan av temadagar för samtliga elever i åk 8 i de två skolorna. Projektet har syftat till att öka tryggheten i trafikmiljön och öka trafiksäkerheten och enligt undersökningar har mopedrelaterade olyckor minskat med närmare 50%. Projektet har drivits av det lokala brottsförebyggande rådet i kommunen tillsammans med polisen. Tanken är att även andra skolor i kommunen som efterfrågar mopedinformation ska få den.

Ladda ner slutrapporten

Nya Påvelundsskolan i stadsdelen Älvsborg startade det första trygghetsrådet på en skola. Inom projektet skulle man starta upp fler trygghetsråd på skolor i Västra Göteborg och ta fram en skrift/manual som beskriver hur man bygger upp trygghetsråd i skolan och också vad som är grundtanken med trygghetsråd i skolan. Stadsdelen Styrsö har startat ett trygghetsråd och flera andra är på gång eller har valt att arbeta med frågorna i elevrådet istället.

Ladda ner slutrapporten

Örebro Competencia Utbildning har genomfört en kartläggning av nätmobbning i Örebro kommun. En enkätundersökning har gått ut till nior på högstadiet och tvåor på gymnasiet. Syftet har varit att kartlägga ungdomars internetvanor, ungdomars utsatthet på internet och vilka faktorer som påverkar ungdomars utsatthet på nätet. Resultaten ska sedan ligga till grund för att utarbeta en metod för att förebygga nätmobbning.

Ladda ner slutrapporten

Stadsdelar i Göteborg har genomfört träffar med 15-tal ungdomar i åldern 13-16 år för att pröva nya angreppssätt mot nedskräpning, skadegörelse och klotter. Ungdomarna har lagt fram idéer och förslag på hur man kan minska dessa problem. Vid en av träffarna inbjöds politiker, verksamhetschefer, förvaltningar, polisen, lokala brottsförebyggande råd m.fl. Även en broschyr togs fram.

Ladda ner slutrapporten

Kommunerna Vallentuna, Täby, Danderyd, Österåker, Vaxholm och Norrtälje har tillsammans med polisen genomfört konferensen "Våldet och dess konsekvenser bland barn och ungdomar". Syftet med konferenser var att utbyta erfarenheter och kunskaper med varandra för att på bästa sätt arbeta fram hur man motverkar en destruktiv utveckling bland ungdomar i Roslagen.

Ladda ner slutrapporten

Kartläggning gjord av Västerviks kommun i syfte att få en bild av vad som leder in barn på en kriminell bana. Vad får en tjej eller kille i en mellanstor kommun att börja snatta, misshandla eller ägna sig åt skadegörelse? Vilka faktorer inverkar och hur mycket? Intervjuer, enkätundersökning, förslag till åtgärder.

Ladda ner slutrapporten

I syfte att stärka förebygga kränkningar och kriminalitet, etablera samverkan och öka tryggheten skulle en högstadieskola i Enköpings kommun utveckla sitt trygghets- och säkerhetsarbete tillsammans med en extern aktör. Trots att projektet inte fortlöpte enligt plan skildrar rapporten både intressanta resultat av elevernas trygghet över tid såväl som ger rekommendationer för att kunna genomföra ett lyckat förändringsarbete i en skola i termer av samverkan och förankring.

Ladda ner utvärderingen
Ladda ner slutrapporten

Grästorps kommun har genomfört en utvärdering "Tidigt nå barn och ungdomar med bristande impulskontroll i skolan” och erbjudit kursen RePulse för att hitta andra strategier för sitt beteende. Kommunen ville erbjuda alla elever som har svårt att hantera sin bristande impulskontroll att gå en kurs i RePulse. Skolan utbildade instruktörer bland personer som möter barn/ungdomar i riskmiljö. Utvärdering har skett löpande efter varje avslutad kurs, genom enkäter och intervjuer. En rapport har sammanställts efter ett år av aktiviteter, med utvärdering och sammanställning av data som samlats in. Elevhälsoteamet på skolan har ansvarat för styrning och utvärdering av arbetet. Utvärderingens resultat visar på svårigheter att nå ”rätt” ungdomar med ett förebyggande arbete, något som även lyfts i andra utvärderingar av liknande insatser.

Ladda ner slutrapporten

Värmdö kommun har låtit FoU Södertörn utvärdera sitt projekt Utredningscentrum för unga lagöverträdare. Verksamheten startades 2008 och bestod av ett samarbete mellan socialkontoret i Värmdö kommun, Värmdö närpolis och Åklagarkammaren i City. Syftet var att utveckla en effektiv samverkan kring ungdomar mellan 12-18 år som begått brott och var skrivna i Värmdö kommun. Genom snabb intervention och samverkan ville kommunen minska kriminaliteten bland ungdomarna. Samverkansgruppen vill ge ungdomar som begår brott och deras anhöriga stöd, skapa effektiv samverkan mellan anhöriga, skola m.fl., och öka antalet medlingsärenden. Resultatet visade att samlokaliseringen, som fanns under en tid, hade positiv betydelse för samverkan och resultat.

Ladda ner slutrapporten

Syftet med projektet var att skaffa en gemensam problembild mellan myndigheter för att öka möjligheten att hjälpa elever med hög frånvaro tillbaka till en bra skolgång. En forumgrupp har bildats i samverkan mellan BUP, Socialtjänsten, lokala BRÅ, grundskolan, landstinget m.fl.

Ladda ner slutrapporten

Hjo kommun, Barn- och utbildningsenheten har beviljats stöd till projekt Kasta inte ut bråkstakarna. Projektet har genomförts i samverkan mellan skola, socialtjänst, folkhälsoråd och brottsförebyggande rådet i Hjo. Syftet har varit att förebygga och förhindra utanförskap, kriminalitet och psykisk ohälsa. Åtgärderna har riktats till elever i årskurs 7-9 med riskfaktorer som hög frånvaro och utåtagerande beteendemönster. Eleverna har erbjudits en personlig mentor för att skapa förutsättningar för att elevens skolarbete ska fungera och elevens utsatthet minska. Mentorerna har regelbundet fått handledning och kompetensutveckling.

Ladda ner slutrapporten

Syftet med projektet var att förebygga uppkomsten av skolk. Tanken var att utveckla så kallade bekymringssamtal och genom samverkan med ungdomsenhet, skola, socialtjänst samt polis på bred front ha möjlighet att fånga upp ungdomar som av någon anledning inte sköter sina studier. Till bekymringssamtalen kallas den unge samt den unges vårdnadshavare tillsammans med de aktörer som kan komma att vara aktuella för stödjande insatser för den unge och dennes familj. En utbildning har genomförts av metodens grundare (Björn Övrum) för personal från fritidsverksamheterna, skolan, socialtjänsten och polisen. Arbete pågår för att implementera metoden i den ordinarie verksamheten.

Ladda ner slutrapporten

Kungsbacka kommun har beviljats utvecklingsstöd för en uppföljande nätverksträff. Tidigare har kommunen fått stöd till en nätverksträff som syftade till att förbättra samarbetet mellan dessa yrkesgrupper samt att öka kunskapen och förståelsen för varandras roller när brott begås i skolan. Då kontaktpoliser införts på samtliga skolor i kommunen har en uppföljande nätverksträff genomförts för att ytterligare förbättra samarbetet. Träffarna är en del av projektet Våga vittna.

Ladda ner slutrapporten

Pedagogiskt centrum i Göteborg har genomfört ett projekt som ska syfta till att förebygga antidemokratiska attityder och värderingar bland elever i Kungsbacka kommun, utveckla ett pedagogiskt förhållningssätt i skolorna om att bemöta och hantera diskriminering gällande etnisk bakgrund samt att utveckla förebyggande metoder och konkret arbetsmaterial. Projektet har arbetat fram en metodbox med tre olika rollspel samt genomfört pilottester på några skolor och genomfört utbildningsseminarium för pedagoger av dessa spel.

Ladda ner slutrapporten

Flamman Ungdomarnas Hus i Malmö har tidigare fått projektstöd till mentorskap för ungdomar i riskzon i en stadsdel i Malmö. Nu har man också gjort ett likvärdigt projekt i en problemfylld skola. Tanken var att mentorer skulle följa ungdomar både på vissa lektioner och på raster för att stödja eleven för att minska skolk, skadegörelse, droganvändande, mobbning mm. Detta har skett till en del men samarbetet med skolan var inte så förankrat som man hoppats. Projektet har genomfört en mängd aktiviteter såsom föreläsning, gruppsamtal, studiebesök, utflykter mm. Mellan 40-50 ungdomar har deltagit i projektet och könsfördelningen har varit ca 50/50.

Ladda ner slutrapporten

Ale kommun, Vård och omsorgsförvaltningen har med projektet haft syfte att finna en kommunövergripande strategi för samtliga högstadieskolor i Ale kommun när det gäller ogiltig frånvaro i skolan. Man har genomfört utbildningar för föräldrar och skolpersonal, idéseminarium, föräldranätverk och mentorskap. Vidare har man använt sig av 1, 2, 3 - modellen för att angripa skolfrånvaro. Syftet är att genom tidiga insatser i samverkan mellan hem, skola och socialtjänst fånga upp ogiltig frånvaro hos barn och ungdomar på ett mycket tidigt stadium. En utvärdering har gjorts av Ale kommun och Pedagogiskt centrum Utbildning.

Ladda ner slutrapporten

Västerås Stad, Skolgemensamt stöd har genomfört projektet Samordning för arbetet kring normbrytande barn/ungdomar. Målet var att minimera antalet hemmasittare (fullständig frånvaro som pågått i minst en månad) och att utveckla samverkansmodell mellan kommunen och landstinget kring barn och ungdomar med normbrytande beteende. Målgruppen var barn och ungdomar åk 1-åk 9, som riskerar att hamna i kriminalitet och utanförskap. För att få en bild av hur många elever som var hemmasittare och hur samverkan fungerar så skickades en enkät till alla femtiosju grundskolor i Västerås Stad. Ett antal samverkansmöten har hållits och det har upprättats en ny överenskommelse om lokal samverkan kring ungdomar i behov av särskilt stöd. Skolor som uppgivit i enkäten att de har hemmasittande elever (16 stycken) har följts upp och erbjudits stöd.

Ladda ner slutrapport

Syftet med projektet har varit att arbeta förebyggande mot hedersrelaterat våld och förtryck genom olika aktiviteter såsom förebyggande arbete i skolor, samhällsinformation till nyanlända och utbildning av personal inom skola, socialtjänst och Arbetsmarknadsenheten (AME). Samverkansmöten har hållits för att ta fram en handlingsplan i frågan mellan skola, socialtjänst och AME och polisen. Frågor om hedersrelaterat våld har inkluderats i kommunens handlingsplan för kvinnofridsfrågor. Projektet har pågått under två år och har utvärderats.

Ladda ner slutrapporter

Projektet har varit ett samarbete mellan skola och socialtjänst i Göteborgs Stad. Målgruppen har varit ungdomar i årskurs 6-9 som skolkar och skolvägrar. Projektet har utvecklat ett riktat stöd i grupp till unga med denna problematik. Utfallet av projektet har varit följande: ett program har utarbetats, en pilotomgång har genomförts och ungdomar och föräldrar uppger att programmet varit till hjälp.

Ladda ner slutrapporten

Syftet med projektet var att implementera en Våga vittna-modell som man arbetat fram i det lokala brottsförebyggande rådet i Eskilstuna. Det skulle ske genom en kartläggning av attityder och uppfattningar för klasser i årskurs åtta på två projektskolor och två referensskolor kring brottslig verksamhet bland elever. Projektet har bland annat genomfört en studiedag för skolpersonal, temadagar med elever, föräldramöten och utbildning av unga vittnesstödjare. En enkätundersökning har genomförts vid projektets början och efter avslutat projekt för att se huruvida elevernas attityder till att ställa upp att vittna har förändrats. Målet med projektet har varit att skapa en gemensam syn bland skolpersonal, elever och föräldrar gällande ansvar att vittna och anmäla brott.

Ladda ner slutrapporten

I Klockaretorpet bedrivs ett bostadsområdesarbete, Agenda Klockaretorpet, och stadsdelen ingår i det så kallade storstadsarbetet. En strategisk stadsdelsplan och en samverkansöverenskommelse om urbant utvecklingsarbete togs fram år 2009. Det utvecklingsarbetet behövde kompletteras med brottsförebyggande och trygghetsfrämjande arbete. Projektet införde metoder för trygghetsskapande arbete i skolorna med bland annat utbildning om lag och rätt och uppmuntring av "rastpolarna" som arbetar mobbningsförebyggande. Projektet har även genomfört föreläsningar, nattvandrat, startat en trygghetslinje och påbörjat arbetet med grannsamverkan i flerfamiljshus. Uppföljningen visade att trenden att välja bort skolorna i Klockaretorpet har vänt, elevernas genomsnittliga betyg har ökat, antalet anmälda brott har gått ner och skadegörelsen har sjunkit på skolorna.

Ladda ner slutrapporten

Projektet var en uppföljning av en undersökning från 2006 om utsatthet för brott, kränkningar och upplevd otrygghet i två skolor vardera i kommunerna Tyresö, Nacka och Värmdö. Projektet har identifierat förekomsterna av brott, kränkningar och otrygghet. Åtgärder har vidtagits och även en uppföljning har gjorts av dessa.

Ladda ner slutrapporten

Samarbetsprojekt mellan Brå och Umeås lokala brottsförebyggande råd, tillsammans med fyra skolor i Umeå. Ambitionen var att stötta skolorna i arbetet med brottsförebyggande och värde-grundande frågor och bygga upp samarbete mellan skola och närsamhälle. Arbetet utgick från Brå:s material Du & jag, Rätt & fel. Slutrapporten från november 2005 innehåller självreflekterande slutsatser.

Ladda ner slutrapporten

Norrevångsskolan i Eslöv, med knappt tusen elever och en integrerad särskola, har fördjupat sitt arbete med värdegrundsfrågor och brottsprevention för att komma tillrätta med skadegörelse, osämja och mobbing, svordomar, könsord, sofistikerad uteslutning och gängtryck och istället försöka förbättra elevernas skolresultat. Slutrapporterat mars 2007.

Ladda ner slutrapporten

Nedsliten och nedklottrad högstadieskola. Projektet syftade till att skapa en positiv trend för att minska skadegörelse och otrivsel. Eleverna förutsattes vara delaktiga. Självkritisk utvärdering.

Ladda ner slutrapporten

Ett klotterförebyggande projekt som vände sig till mellanstadieelever och genomfördes av stiftelsen Håll Sverige Rent i Rotebro, Sollentuna. Projektet innehöll temaarbeten och informationsträffar och bl.a. en klotterbarometer.

Ladda ner slutrapporten

CA-Pisci-metoden används i skolan för barn med de allra sämsta förutsättningarna och för att bryta otrygghetstrenden på Rosengårdsskolan i Malmö. Socialpedagoger i skolan. Efter tre år införlivat i verksamheten. Vetenskapligt utvärderat.

Ladda ner slutrapporten

Deffad? Rippad? Rappad? av Kunskapsmedia tillsammans med Dopingjouren och Barrefeldt produktion. Ett diskussionsunderlag och grundkunskap kring anabola steroider för ungdomar o andra i riskzonen. Målgrupper är högstadie- o gymnasieelever, ledare och tränare inom idrottsrörelsen, gym i träningsinstitut, personal inom sjukvård, polis, tull och kriminalvård, anhöriga och närstående till missbrukare, beslutsfattare.

Ladda ner slutrapporten

För att utveckla samverkansarbetet mellan socialtjänst, skola och polis samt det kommunala bostadsbolaget EBO samlades representanter till ett tvådagars internat. Målen var att gå igenom förutsättningar och lagstiftning för respektive aktör (skola, socialtjänst, polis och EBO), upprätta årsplan för 2007 samt träffas och umgås tvärsektoriellt för ökad framtida samverkan. Program och utgångspunkter.

Ladda ner slutrapporten

Projektet genomfördes i Ljusdals kommun läsåret 06/07 och vände sig till högstadiet. Utgångspunkten var en trygghetsmätning bland elever i åk 8 där det framkom att eleverna känt sig otrygga, kränkta och hotade i skolan. Såväl lärare som elever och skolmåltidspersonal engagerades och lärarna utbildades i konflikthantering. Rapporten redovisar såväl en struktur för hur man kan jobba med elevinflytande som med konflikter och förtryck på skolan som ett antal uppsummerade erfarenheter. Projektet bedöms ha gett en bättre skolmiljö.

Ladda ner slutrapporten

Skolbaserat projekt för åttonde klass som handlar om att ungdomar och deras familjer ska få kunskaper som gör att de känner tillit till det svenska rättssystemet istället för att ställa sig utanför det. Enkät, studiebesök, diskussioner och studiedag för lärarna och konfliktlösning på olika nivåer. Representanter från Brottsoffermyndigheten, Åklagarmyndigheten, tingsrätten, polisen, socialtjänsten och medlingsverksamheten har deltagit.

Ladda ner slutrapporten

Projekt i Bergsjön i Göteborg som vände sig till barn och ungdomar t o m 16 år som befinner sig i riskzonen, har anmälts eller misstänks för ett första brott samt till föräldrar till ovanstående barn. Genom samverkan mellan socialtjänst, skola och fritidsverksamhet samt med polisen och genom funktionell familjeterapi bedriva förebyggande vård och behandling av barn och unga med destruktivt beteende utifrån bekymringssamtal, stöd vid kontakter med rättsvårdande myndigheter.

Ladda ner slutrapporten

Lyftet var ett projekt för ett tiotal ungdomar som inte fick tillträde till gymnasieskolans program i Munkedal. Genom seriösa, praktiska projekt, och så småningom genom viss handledning och undervisning, fick ungdomarna en daglig sysselsättning på en individanpassad nivå. Ungdomsgymnasiet, socialtjänsten och privata arbets- och uppdragsgivare var inblandade. Projektet uppvisade mycket lyckat resultat och införlivades efter första årskullen i ordinarie verksamhet.

Ladda ner slutrapporten

Ett förebyggande projekt för högstadieelever för att förebygga brotts- och otrygghetsproblem i Ovanåker. Ett sätt att arbeta preventivt för att förhindra segregation i grupperna. Ledare från kommunen och kyrkan. Träning i hur man löser konflikter utan våld eller flykt. Lyckat projekt som permanentats.

Ladda ner slutrapport

Dals-Eds kommun ville förebygga klotter, skadegörelse och nedskräpning med ett projekt som vände sig till eleverna i grundskolan och gymnasiet. Rapporten beskriver kommunens åtgärder såsom föreläsningar, städdagar och belöningar där eleverna fick ta del av pengar som inte gick åt till att reparera skadegörelse.

Ladda ner slutrapporten

Förstudie, genom intervjuer med elever och lärare, för att kartlägga behov och förutsättningar för att kunna genomföra ett pilotprojekt där jämställdhet ska integreras i all undervisning för elever i årskurs åtta. Förstudien initierades efter att ett antal våldtäkter ägt rum i Örebros parker.

Ladda ner slutrapporten

Bakgrunden till projektet är en tidigare genomförd kunskapsöversikt om digital mobbning. Projektet syftade till att prova ett experimenterande angreppssätt genom en lokalt avgränsad community för elever, lärare och föräldrar i klass 3 och 4 i Johannishusskolan i Ronneby kommun. Avsikten var att öka både ungas och vuxnas kunskap kring digital kommunikation samt studera hur de sociala relationerna i pilotstudiens klasser påverkades genom deltagande i nätgemenskapen.

Ladda ner slutrapporten

Projekt i Älvkarleby med målet att personalen skulle kunna identifiera riskbeteenden hos elever på ett tidigt stadium genom att träna dem i att hantera situationer på ett icke aggressivt sätt. RePULSE har ART som utgångspunkt och är en träningsmetod för barn som behöver träna impulskontroll, sociala färdigheter samt moralutveckling. Utbildningen var anpassad till att arbeta med enskilda elever. Inom projektet utbildades 24 lärare till ART/rePULSE-instruktörer. Även en storföreläsning hölls för pedagogisk personal i kommunen. 33 elever hade genomfört rePULSE och fått diplom vid slutredovisningstillfället men flera håller på och målet är att minst 48 stycken elever får gå i rePULSE-kurs inom projektet.

Ladda ner slutrapporten

Trygghetsundersökningar i kommunen har visat på ett växande trafiksäkerhetsproblem när det gäller mopeder. Projektet har genomförts på två högstadieskolor och omfattat eleverna i årskurs 8. Projektet startade med en föräldrainformation av trafikpolisen och följdes sedan av temadagar för samtliga elever i åk 8 i de två skolorna. Projektet har syftat till att öka tryggheten i trafikmiljön och öka trafiksäkerheten och enligt undersökningar har mopedrelaterade olyckor minskat med närmare 50%. Projektet har drivits av det lokala brottsförebyggande rådet i kommunen tillsammans med polisen. Tanken är att även andra skolor i kommunen som efterfrågar mopedinformation ska få den.

Ladda ner slutrapporten

Nya Påvelundsskolan i stadsdelen Älvsborg startade det första trygghetsrådet på en skola. Inom projektet skulle man starta upp fler trygghetsråd på skolor i Västra Göteborg och ta fram en skrift/manual som beskriver hur man bygger upp trygghetsråd i skolan och också vad som är grundtanken med trygghetsråd i skolan. Stadsdelen Styrsö har startat ett trygghetsråd och flera andra är på gång eller har valt att arbeta med frågorna i elevrådet istället.

Ladda ner slutrapporten

Örebro Competencia Utbildning har genomfört en kartläggning av nätmobbning i Örebro kommun. En enkätundersökning har gått ut till nior på högstadiet och tvåor på gymnasiet. Syftet har varit att kartlägga ungdomars internetvanor, ungdomars utsatthet på internet och vilka faktorer som påverkar ungdomars utsatthet på nätet. Resultaten ska sedan ligga till grund för att utarbeta en metod för att förebygga nätmobbning.

Ladda ner slutrapporten

Ladda ner utvärderingen

Hudiksvalls kommun har utvärderat metoden Framtidssamtal. Framtidssamtal har bedrivits i Hudiksvalls kommun sedan 2012 och målgruppen är ungdomar under 15 år som misstänks för brott och dennes vårdnadshavare. Syftet med samtalen är att bedöma om det finns behov av insatser, beskriva konsekvenser av brottet samt stödja föräldrarna som gränssättare för barnet. Utvärderingen, som genomförts av FoU Välfärd, Region Gävleborg, har undersökt hur interventionen fungerar. Redan i början av insatsen byggdes möjligheten in att mäta eventuella effekter av samtalen. Totalt har 16 ungdomar, 15 pojkar och 1 flicka, deltagit i framtidssamtal enligt modellen där en socialsekreterare och en polis träffar den unge samt en förälder eller båda. Enligt utvärderingen har 2 av de 16 ungdomar som tagit del av insatsen återkommit till ny brottslighet efter interventionen. Utvärderingen har inte bara ökat kunskapen kring verksamheten med framtidssamtal, utan även tillfört kunskap och erfarenhet kring implementeringsarbete.

Ladda ner slutrapporten

Projekt i Munkfors kommun. Forskning visar på att ju tidigare man debuterar i normbrytande beteende desto större risk är det för fortsatt normbrytande beteende och kriminalitet. Målet med projektet var att tidigare upptäcka barn med normbrytande beteende. Detta har gjorts genom än råd åtgärder såsom utbildning kring risk- och skyddsfaktorer, utbildning om tidigt normbrytande beteende och utbildning i screening- och bedömningsinstrumentet Ester. Projektet har skett i samverkan med flera förvaltningar på kommunen och landstinget.

Ladda ner slutrapporten

Syftet med projektet har varit att arbeta förebyggande mot hedersrelaterat våld och förtryck genom olika aktiviteter såsom förebyggande arbete i skolor, samhällsinformation till nyanlända och utbildning av personal inom skola, socialtjänst och Arbetsmarknadsenheten (AME). Samverkansmöten har hållits för att ta fram en handlingsplan i frågan mellan skola, socialtjänst och AME och polisen. Frågor om hedersrelaterat våld har inkluderats i kommunens handlingsplan för kvinnofridsfrågor. Projektet har pågått under två år och har utvärderats.

Ladda ner slutrapporten

Linköpings kommun och polisen i Östergötland har gjort en överenskommelse om ett åttapunktsprogram för att minska ungdomsbrottsligheten. En av dessa punkter är att minska risken för förstagångsförbrytare att återfalla i brott. Polis och socialtjänst har utvecklat en arbetsmodell kring barn och ungdomar som första gången anmäls för brott. Projektet har erbjudit alla barn mellan 10-14 år som polisanmälts ett samtal inom 48 timmar med en polisman och en socialsekreterare i anslutning till att polisanmälan upprättats. På så sätt ges en snabb reaktion från samhället för att stävja en fortsatt negativ utveckling. Projektet har genomförts i samarbete med Linköpings universitet, som systematiskt följt upp och också utvärderat insatsen.

Ladda ner slutrapporten

Projektet handlade om att ge föräldrar som sitter i fängelse möjlighet att läsa godnattsagor på cd till sina barn. Syftet var att stärka relationen mellan barn och förälder och minska de negativa effekter som kan uppstå i och med fängelsetiden. En studiecirkel har genomförts i flera omgångar där ca 40 interner (pappor) har deltagit. På grund av många förfrågningar från andra anstalter och bibliotek, hur man ska gå tillväga för att starta, har en dokumentärfilm och metodhandbok börjat tas fram och förväntas vara färdiga i maj 2010. Ett liknande projekt har bedrivits i England där det rönt stort intresse och vunnit ett flertal priser.

Ladda ner slutrapporten

Projektet "IFU — Intensiv föräldrautbildning" i Västerås syftade till att stödja utsatta barn och familjer genom föräldrastödjande verksamhet. Detta stöd var en utvärdering av projektet. En doktorsavhandling har genomförts av Ulf Axberg knuten till Göteborgs universitet.

Ladda ner slutrapporten

Projekt i Bergsjön i Göteborg som vände sig till barn och ungdomar t o m 16 år som befinner sig i riskzonen, har anmälts eller misstänks för ett första brott samt till föräldrar till ovanstående barn. Genom samverkan mellan socialtjänst, skola och fritidsverksamhet samt med polisen och genom funktionell familjeterapi bedriva förebyggande vård och behandling av barn och unga med destruktivt beteende utifrån bekymringssamtal, stöd vid kontakter med rättsvårdande myndigheter.

Ladda ner slutrapporten

Hypotesen var att det fanns samband mellan utrikes födda som uppbär försörjningsstöd och gruppen unga utrikes födda och brottslighet för att därefter arbeta fram metoder i utredningsförfarandet för att förebygga brottslighet. Kartläggningens siffror visade att hypotesen stämde.

Ladda ner slutrapporten

Ett projekt i Västerås som syftar till att stödja svårt utsatta barn och familjer genom föräldrastödjande verksamhet. Det består dels av föräldragrupper och dels av individuellt anpassad fritidsverksamhet för barn i åldern 2-10 år. Avsikten är att förebygga beteendeproblem hos barn och reducera riskerna för kriminalitet och missbruk.

Ladda ner slutrapporten

Ungdomar som varit utsatta för våld söker ofta sjukvård på grund av andra symtom och många lider av psykisk ohälsa. De har även ökad risk för reviktimisering. Som en del av ett femårigt samarbetsprojekt mellan kvinnokliniken i Kalmar och Linnéuniversitetet undersöks i denna delstudie om ungdomar blivit utsatta för våld samt om de berättar om det på ungdomsmottagningen. Detta i syfte att kunna erbjuda behovsanpassat stöd. Av 500 ungdomar i åldern 15-25 angav 43,2 % att de någon gång under livet varit utsatta för emotionellt, fysiskt och/eller sexuellt våld. Av dessa ungdomar hade 21,8 % berättat om sin våldsutsatthet under besöket på ungdomsmottagningen.

Ladda ner slutrapporten

Arriva AB har utvärderat ett projekt med kroppsburna kameror på tågvärdar. Projektet har genomförts i områdena Järva och Pågatågen i Skåne, och utvärderingen har utförts i samarbete med Malmö högskola. Syftet med utvärderingen var att sammanställa kunskaperna om vad kroppsburna kameror på Arrivas personal innebär för hot/våld och trygghet i kollektivtrafiken. Utvärderingen visar att kroppskamera på tågvärdar har en förebyggande effekt på hot- och våldssituationer och ökar personalens upplevda trygghet. Samtliga av de som deltog i pilotprojektet uppger också att de enbart fått positiva reaktioner och kommentarer från resenärer när de burit kameran.

Ladda ner slutrapporten

Under våren 2016 påbörjade polisregion Stockholm ett pilotprojekt mot våld i nära relationer i Nacka lokalpolisområde vilket omfattar kommunerna Nacka, Tyresö och Värmdö. Pilotprojektet innebar att införa en skriftlig policy, Huskurage, i flerbostadshus med målet att fler grannar ska våga anmäla vid misstanke om att någon utsätts för våld i hemmet och öka kunskaperna om våld i nära relation. Brås ekonomiska stöd har använts till en utvärdering för att mäta huruvida införandet av policyn haft några mätbara effekter på målgruppens civilkurage.

Ladda ner slutrapporten

Samordning mellan socialtjänst och polis i ärenden med våld i nära relationer (SamO) är en insats i samverkan mellan Kriscentrum mellersta Skåne och familjevåldsenheten vid polismyndigheten i Lund. Insatsens syfte är att komma i kontakt med personer som utövat våld i nära relation och motivera till samtalskontakt och behandling, År 2014 beviljade Brå ett ekonomiskt stöd i syfte att modellen som vuxit fram skulle dokumentaras och effekterna utvärderade.

Ladda ner utvärderingen

Ladda ner slutrapporten

Luleå kommun har låtit utvärdera ”Ansvarsfull alkoholservering i Luleå”. Luleå kommun har sedan hösten 2007 arbetat med metoden Ansvarsfull alkoholservering (AAS). Syftet med arbetet har bland annat varit att minska våldbrottsligheten utomhus. Bedömningen utifrån brottstatistik och trygghetsundersökningar är att arbetet gett positiva resultat och det ska nu bli en del i kommunens och polisens ordinarie verksamhet. Inför övergången från att varit en del i samverkansöverenskommelsen mellan kommun och polis till ordinarie verksamhet har Luleå kommun med hjälp av Luleå tekniska högskola gjort en processutvärdering.  Utvärderingen visar att det finns en samvariation med införandet av AAS och en minskning av antalet våldsbrott.

Ladda ner slutrapport

Syftet med projektet har varit att arbeta förebyggande mot hedersrelaterat våld och förtryck genom olika aktiviteter såsom förebyggande arbete i skolor, samhällsinformation till nyanlända och utbildning av personal inom skola, socialtjänst och Arbetsmarknadsenheten (AME). Samverkansmöten har hållits för att ta fram en handlingsplan i frågan mellan skola, socialtjänst och AME och polisen. Frågor om hedersrelaterat våld har inkluderats i kommunens handlingsplan för kvinnofridsfrågor. Projektet har pågått under två år och har utvärderats.

Ladda ner slutrapporten

Syftet med analysen har varit att ta fram en modell som visar på de socioekonomiska effekterna av våld mot huvudet på unga utifrån ett individperspektiv. Målgrupperna för analysen har varit offer för gatuvåld, gärningsmännen, vittnen och anhöriga/närstående. Under projektets andra och tredje år ska man även ta fram en modell för effekter på samhällsnivå samt en modell för både individ- och samhällsnivå. Projektet har avrapporterat till Brå efter första året med rapporten Gatuvåldets ekonomi — Individer och förlopp.

Ladda ner slutrapporten

Fastighetsskötare och störningsjour är exempel på yrkesgrupper som traditionellt inte beaktas vid diskussioner om att förebygga våld i nära relationer. Projektet "Våga fråga" i Lundby utgick från idén att det är viktigt att också dessa yrkesgrupper ska ha klara rutiner när de får indikationer på att det förekommer våld i hemmet. Fastighetsskötare och Störningsjouren har därför genomgått utbildning om våld i nära relationer och ett utbildningsmaterial har tagits fram som också kan spridas till andra aktörer. Även en checklista och ett plånbokskort har tagits fram som ett verktyg till yrkesgruppen för vad som ska göras när man misstänker att någon blir utsatt för våld i hemmet. En annan del av projektet har bestått av nätverkstillfällen med bland andra polis, socialtjänst och andra aktörer som arbetar med frågan på lokal nivå.

Ladda ner slutrapporten

Projektet syftade till att förebygga supportervåld och rekrytering av minderåriga till kriminella supportergrupper. Detta har gjorts genom att aktivt arbeta uppsökande på och runt större idrottsevenemang. Ett tiotal fältgrupper från olika stadsdelar i Göteborg har deltagit under 22 matcher och haft cirka 200 stycken ungdomsträffar. Projektet var ett samverkansprojekt mellan ungdomsarbetare, klubbar, polis och föräldrar. Projektet har även haft nära samarbete med program support Stockholm.

Ladda ner slutrapporten

En kartläggning har gjorts av (D)järva kvinnor i Kista, Stockholm, om hur samordningen mellan myndigheter ser ut när det gäller hedersrelaterat våld. Sammanställningen ligger till grund för förslag till förebyggande arbete och samordningslösningar.

Ladda ner slutrapporten

Projekt riktat till kvinnor som har drabbats av mäns våld i en nära relation. Syftet med projektet var att finna rutiner och samverkansformer mellan kyrkan och övriga aktörer, (olika myndigheter och ideella organisationer) så att de drabbade kvinnorna ska kunna få ett kontinuerligt och långsiktigt stöd.

Ladda ner slutrapporten

Ingående kartläggning av problem och arbetsmetoder kring arbetet med våld i nära relationer i en ort med Gällivares befolkningsmässiga och geografiska struktur. Familjevårdsbyrån har inventerat förekommande arbetsmetoder och litteratur och resonerar också kring hur man kan arbeta förebyggande och i samarbete med skolor och arbetsplatser samt hur man arbetar när det inte finns möjlighet till ett omhändertagande av kvinnor och barn i närområdet.

Ladda ner slutrapporten

Studie, baserad på sex intervjuer med personer dömda till fängelse för familjerelaterat våld.

Ladda ner slutrapporten

Mansmottagningen i Uppsala har utvecklat metoder för att lära och lära om unga män att inte upprepa ett våldsamt beteende. Litet men mycket lyckosamt tvåårigt projekt som har varit såväl individuellt behandlande som spridit metodspridande via seminarier och studiedagar.

Ladda ner slutrapporten

Jämförande utvärdering av tre olika projekt (Karlstad, Norrköping och Skövde) kring arbetet med män som dömts till vård till följd av att de brukat våld mot sin partner och ibland gentemot andra familjemedlemmar. Slutrapporterat oktober 2006, Lars Bergström och Annika Rudqvist, Karlstads universitet.

Ladda ner slutrapporten

Projektet, drivet av Alby kvinnocenter, syftade till att informera och diskutera skillnader i könsroller mellan olika kulturer och genom seminarier och studiecirklar hjälpa unga kvinnor med annan etnisk bakgrund att identifiera och stå emot olika typer av våld. Kartläggning samt uppsökande verksamhet.

Ladda ner slutrapporten

Under våren 2016 påbörjade polisregion Stockholm ett pilotprojekt mot våld i nära relationer i Nacka lokalpolisområde vilket omfattar kommunerna Nacka, Tyresö och Värmdö. Pilotprojektet innebar att införa en skriftlig policy, Huskurage, i flerbostadshus med målet att fler grannar ska våga anmäla vid misstanke om att någon utsätts för våld i hemmet och öka kunskaperna om våld i nära relation. Brås ekonomiska stöd har använts till en utvärdering för att mäta huruvida införandet av policyn haft några mätbara effekter på målgruppens civilkurage.

Ladda ner slutrapporten

Samordning mellan socialtjänst och polis i ärenden med våld i nära relationer (SamO) är en insats i samverkan mellan Kriscentrum mellersta Skåne och familjevåldsenheten vid polismyndigheten i Lund. Insatsens syfte är att komma i kontakt med personer som utövat våld i nära relation och motivera till samtalskontakt och behandling, År 2014 beviljade Brå ett ekonomiskt stöd i syfte att modellen som vuxit fram skulle dokumentaras och effekterna utvärderade.

Ladda ner slutrapporten

Ingående kartläggning av problem och arbetsmetoder kring arbetet med våld i nära relationer i en ort med Gällivares befolkningsmässiga och geografiska struktur. Familjevårdsbyrån har inventerat förekommande arbetsmetoder och litteratur och resonerar också kring hur man kan arbeta förebyggande och i samarbete med skolor och arbetsplatser samt hur man arbetar när det inte finns möjlighet till ett omhändertagande av kvinnor och barn i närområdet.

Ladda ner slutrapporten

Jämförande utvärdering av tre olika projekt (Karlstad, Norrköping och Skövde) kring arbetet med män som dömts till vård till följd av att de brukat våld mot sin partner och ibland gentemot andra familjemedlemmar. Slutrapporterat oktober 2006, Lars Bergström och Annika Rudqvist, Karlstads universitet.

Ladda ner slutrapporten

Projektet, drivet av Alby kvinnocenter, syftade till att informera och diskutera skillnader i könsroller mellan olika kulturer och genom seminarier och studiecirklar hjälpa unga kvinnor med annan etnisk bakgrund att identifiera och stå emot olika typer av våld. Kartläggning samt uppsökande verksamhet.

Ladda ner slutrapporten

Mansmottagningen i Uppsala har utvecklat metoder för att lära och lära om unga män att inte upprepa ett våldsamt beteende. Litet men mycket lyckosamt tvåårigt projekt som har varit såväl individuellt behandlande som spridit metodspridande via seminarier och studiedagar.

Ladda ner slutrapporten

Projekt riktat till kvinnor som har drabbats av mäns våld i en nära relation. Syftet med projektet var att finna rutiner och samverkansformer mellan kyrkan och övriga aktörer, (olika myndigheter och ideella organisationer) så att de drabbade kvinnorna ska kunna få ett kontinuerligt och långsiktigt stöd.

Ladda ner slutrapporten

Studie, baserad på sex intervjuer med personer dömda till fängelse för familjerelaterat våld.

Ladda ner slutrapporten

Fastighetsskötare och störningsjour är exempel på yrkesgrupper som traditionellt inte beaktas vid diskussioner om att förebygga våld i nära relationer. Projektet "Våga fråga" i Lundby utgick från idén att det är viktigt att också dessa yrkesgrupper ska ha klara rutiner när de får indikationer på att det förekommer våld i hemmet. Fastighetsskötare och Störningsjouren har därför genomgått utbildning om våld i nära relationer och ett utbildningsmaterial har tagits fram som också kan spridas till andra aktörer. Även en checklista och ett plånbokskort har tagits fram som ett verktyg till yrkesgruppen för vad som ska göras när man misstänker att någon blir utsatt för våld i hemmet. En annan del av projektet har bestått av nätverkstillfällen med bland andra polis, socialtjänst och andra aktörer som arbetar med frågan på lokal nivå.

Ladda ner slutrapporten

En kartläggning har gjorts av (D)järva kvinnor i Kista, Stockholm, om hur samordningen mellan myndigheter ser ut när det gäller hedersrelaterat våld. Sammanställningen ligger till grund för förslag till förebyggande arbete och samordningslösningar.

Ladda ner slutrapporten

I syfte att utveckla det brottsförebyggande arbetet tecknade Länsstyrelsen Skåne, Polismyndigheten region Syd, Region Skåne, Kriminalvården Syd, Tullverket, Kommunförbundet Skåne och Sydsvenska Industri- och handelskammaren våren 2018 en gemensam programförklaring med tillhörande handlingsprogram – Skåne tillsammans mot brott. Malmö universitet har utvärderat och gjort en analys av handlingsprogrammets målsättningar, verkställighetsform och genomförandeprocess. Resultatet visar att samverkan har bidragit till en utveckling av det regionala arbetet. Vidare visar utvärderingen på ett antal lärdomar och utvecklingsområden, bland annat precisering i fråga om gruppdeltagarnas ansvarsfördelning och tidsåtgång i projektet jämte deras ordinarie arbetsuppgifter.

Ladda ner slutrapporten

Fastighetsägare i Järva arbetar med områdesutveckling i Järvas stadsdelsområden genom brottsförebyggande förvaltning och trygghetsåtgärder. Ett sådant exempel är trygghetsbesiktning av fastigheter, som resulterar i konkreta förslag på fysisk områdesutveckling och förvaltningsrutiner för att förebygga brott. Urban utveckling har utvärderat effekten av de trygghetsbesiktningar i bostadsfastigheter som genomförs av Fastighetsägare i Järva. Vidare analyseras åtgärder som vidtagits samt hur brottsstatistik och upplevd trygghet utvecklats över tid för berörda fastigheter. Utvärderingen visar att fullbordade bostadsinbrott har minskat kraftigt under mätperioden och trygghetsmätningar indikerar att tryggheten har ökat i flera kategorier.

Ladda ner slutrapporten

Bjuvs kommun har under sommarmånaderna 2018 och 2019 arbetat systematiskt med anordnandet av en väktarbil för att motverka skadegörelse och annan brottslighet på kommunens skolfastigheter och fritidsområden. Urban Utveckling och Samhällsplanering AB har utvärderat insatsen. Resultatet visar överlag på positiva erfarenheter av väktarbilarna, men också att det är svårt att belägga ett entydigt resultat.

Ladda ner slutrapporten

Bilaga utvärdering

Efter att ha granskat orosanmälningar i Mora och Orsa kommun upptäcktes att endast ett fåtal inkommer från kommunernas förskolor. Liten och Trygg är en handledning för förskolepersonal om brott, känslor och rättigheter som tagits fram av Brottsoffermyndigheten. Handledningen har sedan 2018 använts på förskolorna i Mora och Orsa kommun och implementeringen har utvärderats av Enkätfabriken. Resultatet av utvärderingen visar bland annat att förskolepersonalen känner sig mer säker kring anmälningssituationen, samt att kunskaperna om brott mot barn och barns signaler har ökat efter utbildningen.

Ladda ner slutrapporten

Umeå har sett tendenser till social oro och erhållit medel för att utvärdera om deras arbete har effekt - Umeå växer, tryggt och säkert (UVTS). I den här rapporten redovisas UVTS, hur satsningen är tänkt att fungera och utsikterna att satsningen ska kunna nå önskade effekter samt hur den kan utvecklas.

Ladda ner slutrapporten

Syftet med utvärderingen var att belysa och analysera hur projekt Stärka värdegrund och stabilitet på Råslätt bidrar till att civilsamhällets aktörer i samverkan med kommunala verksamheter utvecklar ungdomsarbete i avsikt att främja ungdomars integration och delaktighet samt förebygga brott. Utvärderingen lägger tonvikten vid projektets samverkansinriktning (planering, etablera samsyn och strategisk utveckling). Resultat visar att det i Råslätt pågår ett omfattande främjande- och förebyggande arbete kring målgruppen barn och unga. Det finns dock skäl att diskutera hur långsiktighet i ett arbete som i så hög grad vilar på människors frivilliga engagemang ska säkerställas.

Ladda ner slutrapporten

Stöldskyddsföreningen har gjort en utvärdering av Grannsamverkan med ekonomiskt stöd av Brå. Resultatet är överlag positivt och tydligast effekt ser man framför allt i flerfamiljshus. Rapporten redogör också för hur Grannsamverkan bedöms påverka även annan brottslighet än inbrott.

Ladda ner slutrapporten

I Trygg fotboll Göteborg samverkar polis, kommun och fotbollsklubb med syfte att minska otryggheten, brottsligheten och ordningsstörningarna med hjälp av förbättrad samverkan samt förebyggande arbete. I projektets planering låg fokus framför allt på att utveckla en bristfällig samverkan samt att ta fram nya, och mindre repressiva, metoder att hantera risksupportrar – vilket kan betecknas social prevention. Utvärderingen visar att projektet verkar ha medfört förbättrade rutiner för samverkan, men att det inte gjorts så mycket som planerat avseende social prevention, och att man istället har genomfört ett antal insatser inom situationell prevention.

Ladda ner slutrapporten

RISK är ett socialt förebyggande program som Räddningstjänsten Syd erbjuder för ungdomar med olika slags svårigheter i syfte att skapa förtroende för myndigheten, dess uppdrag och personal samt öka ungdomarnas motivation för skolan. Utvärderingen utgår från intervjuer med räddningstjänstens personal, ungdomarna och deltagande observation. I rapporten framgår att RISK är ett ambitiöst välfungerande program men framhåller också rekommendationer om hur arbetet med RISK kan utvecklas i framtiden.

Ladda ner slutrapporten

Modellen ”Samhällssamverkan” syftar till att förebygga brott genom att förbättra kommunikation och samverkan mellan boende, företagare och lokala trygghetsorganisationer med hjälp av digital teknik. Brås ekonomiska stöd har använts till en utvärdering av den digitala kommunikationsplattformen. Målet med utvärderingen var att mäta huruvida trygghetsappen Tryggve bidrar till att påverka den upplevda tryggheten. Utvärderingen har genomförts i tre kommuner med skilda trygghetsutmaningar. Prioriterade utmaningar för ”Samhällssamverkan” har varit stöldbrott i offentliga miljöer samt inom handeln, bostadsinbrott och ungdomsrelaterad brottslighet.

Ladda ner slutrapporten

I stadsdelarna Tensta och Rinkeby i Stockholm har polisen och socialtjänst sedan fyra år tillbaka drivit en avhoppar- och återfallsförebyggandeverksamhet genom så kallade Sociala insatsgrupper (SIG) för personer i åldrarna 20-29 år. Brås ekonomiska stöd har varit en del i en stor utvärdering som Kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet genomfört på uppdrag av Stockholms stad. Universitetet har följt arbetet sedan start och undersökt om verksamheten påverkat brottslighetens utveckling och struktur samt de boendes trygghetsupplevelser. Utvärderingen omfattar också en granskning av hur verksamheten implementerats och kostnader för berörda myndigheter jämfört med närliggande myndigheter.

Ladda ner slutrapporten

Socialförvaltningen i Lund startade 2016 ett projekt i syfte att utveckla metoden Krogar mot Knark. Syftet med utvecklingsarbetet var att ta fram en mer lokalt anpassad modell för arbetet som även skulle förebygga annan brottslighet som sexuellt ofredande och organiserad brottslighet med koppling till nöjeslivet. Brås ekonomiska stöd har använts för en utvärderare som följt och gett processtöd till utvecklingsarbetet av den nya modellen som kallas för Trygg Krog. Utvecklingsarbetet har genomförts av socialförvaltningen, restaurangbranschen, studentorganisationerna samt polisen och har bland annat omfattat dialogmöten, policyarbete och utbildningssatsningar.

Ladda ner slutrapporten

Under 2016 har Staffanstorps kommun utvärderat arbetet med så kallade Staffanstorpsmodellen. Det är ett samverkansprojekt mellan kommunen, polismyndigheten och Svenska stöldskyddsföreningen i syfte att förebygga bostadsinbrott. Modellen bygger på att stöldbegärliga ägodelar märks med en form av spårbart stöldskyddsmärkning, märkDNA. Parallellt genomfördes planerade kommunikationsinsatser och uppsökande verksamhet för att informera och projektet och öka säkerhetsmedvetenheten. Utvärderingen är både en implementeringsstudie och en effektutvärdering.

Ladda ner slutrapporten

Det lokala förebyggande rådet i Skellefteå, FRIS utvärderades under 2015 och 2016. Syftet med utvärderingen var att förstå och förklara hur stabila lokala nätverk skapas, blir bestående och kan utvecklas. Utvärderingen av FRIS bidrar till viktiga erfarenheter att sprida till andra lokala brottsförebyggande råd i landet. Även om organiseringen kan skilja sig från olika kommuner så utgör utvärderingens resultat viktiga lärdomar kring samverkansprocessen och dess struktur för att få hållbart resultat.

Ladda ner slutrapporten

Polismyndigheten i Gävleborgs län har testat en metod för att mer effektivt förebygga att ungdomar hamnar i kriminalitet, återfaller i brott eller blir upprepat utsatta för brott. Genom försöksverksamheten förväntas polismyndigheten hitta ett mer effektivt sätt att styra och följa upp faktiska effekter. Det nya arbetssättet innebär tätare samverkan med andra aktörer. En gemensam insatsplan tas fram för den unge med alla inblandade aktörer. Resultatet av arbetet ska spridas i statsförvaltningen och bidra till en fortsatt utveckling av en mer verksamhetsanpassad styrning inom staten.

Ladda ner slutrapporten

Projektets syfte var att vetenskapligt utvärdera grannsamverkan mot brott i två bostadsområden med flerfamiljshus och dokumenterad problematik (Sörse i Varberg och Andersberg i Halmstad). Utvärderingsarbetet som har pågått i två år har gjorts i samverkan med polismyndigheten, bostadsbolagen, Länsförsäkringar samt Högskolan i Halmstad. Den brottslighet som undersökts är brott mot egendom (främst inbrottsstöld), brott mot person (misshandel och hot) samt skadegörelse. Förutom gruppens gemensamma informationsinsamling och diskussioner har också antal anmälda brott använts för utvärderingen. Därutöver har en surveyundersökning med 503 respondenter genomförts och man har också gjort 48 intervjuer. Enligt utvärderingen har brottsligheten minskat, mest i Sörse, men också i Andersberg finns det en positiv utveckling. Rapporten beskriver också arbetsprocessen i de bägge områdena och analyserar även problem och framgångsfaktorer.

Ladda ner slutrapporten

Representanter från grundskolan, fritidsgård, närpolis, socialförvaltning, flyktingintroduktion, kyrkan, hyresgästförening och bostadsbolag har bildat ett lokalt brottförebyggande råd och tagit fram en åtgärdsplan för att minska kriminalitet och missbruk samt underlätta integration i Mellanstaden.

Ladda ner slutrapporten

Fastighetsägare i Järva arbetar med områdesutveckling i Järvas stadsdelsområden genom brottsförebyggande förvaltning och trygghetsåtgärder. Ett sådant exempel är trygghetsbesiktning av fastigheter, som resulterar i konkreta förslag på fysisk områdesutveckling och förvaltningsrutiner för att förebygga brott. Urban utveckling har utvärderat effekten av de trygghetsbesiktningar i bostadsfastigheter som genomförs av Fastighetsägare i Järva. Vidare analyseras åtgärder som vidtagits samt hur brottsstatistik och upplevd trygghet utvecklats över tid för berörda fastigheter. Utvärderingen visar att fullbordade bostadsinbrott har minskat kraftigt under mätperioden och trygghetsmätningar indikerar att tryggheten har ökat i flera kategorier.

Ladda ner slutrapporten

Bjuvs kommun har under sommarmånaderna 2018 och 2019 arbetat systematiskt med anordnandet av en väktarbil för att motverka skadegörelse och annan brottslighet på kommunens skolfastigheter och fritidsområden. Urban Utveckling och Samhällsplanering AB har utvärderat insatsen. Resultatet visar överlag på positiva erfarenheter av väktarbilarna, men också att det är svårt att belägga ett entydigt resultat.

Ladda ner slutrapporten

Bilagor

Bilaga 1. Enkät

Bilaga 2. Mätperiod

Bilaga 3. Insatser

Utvärderingen syftar till att undersöka om de lokala brottsförebyggande insatser som genomförts i Rinkeby under hösten 2018 och våren 2019 nått avsedda mål. Ett ytterligare syfte med utvärderingen är att vid behov undersöka hur de lokala insatserna i området kan utvecklas.

Ladda ner slutrapporten

Umeå har sett tendenser till social oro och erhållit medel för att utvärdera om deras arbete har effekt - Umeå växer, tryggt och säkert (UVTS). I den här rapporten redovisas UVTS, hur satsningen är tänkt att fungera och utsikterna att satsningen ska kunna nå önskade effekter samt hur den kan utvecklas.

Ladda ner slutrapporten

Studiens syfte är att undersöka vad det innebär för ett område när det får ett ökat tillskott av ordningsvakter enligt LOV §3. En av studiens centrala frågor handlar om tryggheten påverkas, varav en fråga i denna kontext berör om det finns skillnader mellan kvinnors och mäns upplevelse. Vidare fokuseras i vilken utsträckning LOV §3 leder till en s.k. displacement, med innebörden att problemen endast flyttar.

Ladda ner slutrapporten

Bagarmossen startup syftar till att öka trygghet och trivsel i stadsdelen, skapa social hållbarhet och att insatserna ska leva vidare genom lokalt engagemang efter projektets slut. Utvärderingen undersöker om projektet har stärkt den kollektiva förmågan, samt om insatserna har haft en påverkan på trygghet och brottslighet. Resultatet visar på en positiv utveckling både vad gäller otrygghet, samt upplevd kollektiv förmåga.

Ladda ner slutrapporten

Helsingborgs stad har utvärderat om tekniska hjälpmedel på otrygga platser kan kombineras med traditionella insatser för att stärka tryggheten och förebygga brott. Utvärderingen fokuserar på om Internet-of-things (IoT) teknik och sensorer gör det möjligt att detektera skadegörelse i form av klotter. Resultatet visar bland annat på en signifikant minskning av antal klotter under mätperioden. Vidare visar studien svårigheter med att automatiskt detektera beteenden som klotter. Utvärderingen är genomförd av Lunds tekniska högskola.

Ladda ner slutrapporten

Urban utveckling & samhällsplanering AB har utvärderat hur akustisk design och musik kan användas som brottsförebyggande åtgärd. Fastighetsägare har använt sig av akustisk design och musik i bostads- och centrumgarage samt skolfastigheter i Sverige. Detta för att motverka bland annat skadegörelse orsakat av ungdomsgäng.

De akustiska metoderna som har utvärderats är högfrekvenslarm, s.k. mosquito, som utgör en signal som inte ska uppfattas av personer över 25 år och högtalare som spelar klassisk eller annan instrumentell musik för att överrösta människoröster och skapa en trivsam och trygg miljö. Resultaten av ljudinstallationerna har varierat beroende på bland annat typ av fall och område. I vissa fall har det också införts andra typer av situationella brottsförebyggande insatser som exempelvis kameraövervakning och skalskydd. Vidare visar utvärderingen att brottsutvecklingen sannolikt påverkas av andra faktorer än miljöns ljudbild, men att akustisk design och musik kan bidra till minskad brottslighet och öka upplevelsen av trygghet under vissa omständigheter.

Ladda ner slutrapporten

Syftet med utvärderingen var att belysa och analysera hur projekt Stärka värdegrund och stabilitet på Råslätt bidrar till att civilsamhällets aktörer i samverkan med kommunala verksamheter utvecklar ungdomsarbete i avsikt att främja ungdomars integration och delaktighet samt förebygga brott. Utvärderingen lägger tonvikten vid projektets samverkansinriktning (planering, etablera samsyn och strategisk utveckling). Resultat visar att det i Råslätt pågår ett omfattande främjande- och förebyggande arbete kring målgruppen barn och unga. Det finns dock skäl att diskutera hur långsiktighet i ett arbete som i så hög grad vilar på människors frivilliga engagemang ska säkerställas.

Ladda ner slutrapporten

I mars 2018 påbörjade Järfälla kommun och lokalpolisområde Järfälla en försöksverksamhet med ett så kallat LOV3-förordnande kring stationsområdet i kommundelen Jakobsberg, där det finns problem med narkotikaförsäljning samt oro kopplat till krog/nattliv. Utvärderingen av detta visar att den organisatoriska styrningen mot målbilden om att minska brottsligheten och öka tryggheten försvårades av en bristande kontinuitet i bemanningen av ordningsvakter. På grund av detta har det saknats förutsättningar för att utveckla strategiska relationer mellan berörda parter. Trots detta ger rapporten kunskaper om ordningsvakters funktion och implementering av LOV3-förordnande.

Ladda ner slutrapporten

Utifrån trygghetsbesiktningar av tågstationerna i Hässleholm och Lund 2016 rekommenderades en rad brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder. Åtgärderna gällde bland annat områdena information och social kontroll. Arbetet har nu utvärderats för att se om insatserna haft någon effekt på brott och otrygghet. Därutöver har man tittat på om de åtgärder som rekommenderades har genomförts. Resultaten visar att det varierar mellan orterna, där man i Lund genomfört dem i större utsträckning än i Hässleholm. Någon större brottsförebyggande effekt kan inte utläsas även om Lund har förbättrat sitt så kallade trygghetsindex 2018 jämfört med 2016.

Ladda ner slutrapporten

Stöldskyddsföreningen har gjort en utvärdering av Grannsamverkan med ekonomiskt stöd av Brå. Resultatet är överlag positivt och tydligast effekt ser man framför allt i flerfamiljshus. Rapporten redogör också för hur Grannsamverkan bedöms påverka även annan brottslighet än inbrott.

Ladda ner slutrapporten

Rapportens fokus ligger på att belysa och analysera förutsättningarna för att skapa en känsla av både delaktighet och sammanhang bland barn och ungdomar. Och hur det avspeglas i Fryshusets mobila teams arbete i stadsdelen Östberga i Stockholm. Därtill tas det upp hur det mobila teamets ledare har organiserat arbetet men också hur samverkansvillkoren ser ut mellan ser ut mellan Fryshusets mobila team och övriga aktörer i området som på olika sätt också jobbar för att skapa bättre livsvillkor för barn och unga i Östberga. Rapporten kommer fram till att det mobila teamets arbete är föredömligt och att de processer som satts igång borde utvecklas vidare.

Ladda ner slutrapporten

I denna rapport följer vi utvecklingen i Seved/Södra Sofielund som särskilt utsatt område efter att kameraövervakning satts in. Utvärderingen fokuserar på dess effekter på anmälda brott samt hur kameraövervakningen används och upplevs av poliser i operativt arbete. Även tryggheten bland boende och näringsidkare berörs. Resultatet visar att kameraövervakningen har haft en störande effekt på den öppna hanteringen och försäljningen av narkotika i området och att metoden blivit ett viktigt verktyg för polisen både vid ingripandeverksamheten, utredning och lagföring. Studiens resultat ställs även i relation till tidigare forskning i ämnet.

Ladda ner slutrapporten

I denna studie kartläggs åtta svenska kommuners klotterförebyggande arbete. Utvärderingen berör olika metoder och förhållningssätt såsom snabb sanering, öppna graffitiväggar och nolltolerans. Underlag till studien har bl.a. hämtats via enkäter med klotter/graffitimålare och tjänstemän på kommunerna. Det klotterförebyggande arbetet i kommunerna visar sig vara relativt lika och samtliga efterfrågar mer samverkan mellan olika aktörer.

Ladda ner slutrapporten

Urban utveckling & samhällsplanering AB har utvärderat den fysiska utformningens betydelse för trygghet och brottslighet i förortscentrum i Stockholm. De förortscentrum som har utvärderats är Liljeholmen, Skärholmen, Sätra, Högdalen, Huddinge, Farsta, Fruängen, Bredäng, Tensta och Tumba. Utvärderingen fokuserar både på hur inomhus- och utomhuscentrum samt andra faktorer i den fysiska miljön i förortscentrum påverkar trygghet och brottsförebyggande.

Utvärderingen visar att förortscentrum som är av inkluderande karaktär tar mer hänsyn till trygghetsfrämjande egenskaper än brottspreventiva, och att centrum av exkluderande karaktär tar mer hänsyn till brottsprevention än trygghet. Vidare visar studien att inkludering och exkludering inte bara påverkas av huruvida centrumet är beläget inomhus eller utomhus utan att många andra faktorer också har betydelse för om miljön upplevs som exkluderande eller inkluderande.

Ladda ner slutrapporten

Arriva AB har utvärderat ett projekt med kroppsburna kameror på tågvärdar. Projektet har genomförts i områdena Järva och Pågatågen i Skåne, och utvärderingen har utförts i samarbete med Malmö högskola. Syftet med utvärderingen var att sammanställa kunskaperna om vad kroppsburna kameror på Arrivas personal innebär för hot/våld och trygghet i kollektivtrafiken. Utvärderingen visar att kroppskamera på tågvärdar har en förebyggande effekt på hot- och våldssituationer och ökar personalens upplevda trygghet. Samtliga av de som deltog i pilotprojektet uppger också att de enbart fått positiva reaktioner och kommentarer från resenärer när de burit kameran.

Ladda ner slutrapporten

Modellen ”Samhällssamverkan” syftar till att förebygga brott genom att förbättra kommunikation och samverkan mellan boende, företagare och lokala trygghetsorganisationer med hjälp av digital teknik. Brås ekonomiska stöd har använts till en utvärdering av den digitala kommunikationsplattformen. Målet med utvärderingen var att mäta huruvida trygghetsappen Tryggve bidrar till att påverka den upplevda tryggheten. Utvärderingen har genomförts i tre kommuner med skilda trygghetsutmaningar. Prioriterade utmaningar för ”Samhällssamverkan” har varit stöldbrott i offentliga miljöer samt inom handeln, bostadsinbrott och ungdomsrelaterad brottslighet.

Ladda ner slutrapporten

Under 2015 gjordes ett stort antal anmälningar om sexuella ofredanden på allmän plats i Kalmar. Som en del i det förebyggande arbetet anställde kommunen två extra ordningsvakter som skulle vistas i Kalmars centrala delar på helgkvällar enligt 3§ ordningsvaktslagen. Närvaron av ordningsvakter skulle öka tryggheten, framförallt hos flickor. Kalmar beviljades ekonomiskt stöd för en utvärdering som rättssociologiska institutionen vid Lunds universitet genomfört på uppdrag av kommunen. Syftet med utvärderingen var främst att undersöka om insatsen påverkat den upplevda tryggheten i Kalmars centrala delar, men också att undersöka om brottsligheten minskat. Utvärderingen undersökte också om insatsen haft andra effekter än de avsedda och i sådana fall vilka.

Ladda ner slutrapporten

Huddinge kommun har följt upp om känslan av otrygghet kan påverkas genom att ungdomar bidrar med utsmyckning av den fysiska miljön. I kommundelarna Skogås och Trångsund fanns gång- och cykeltunnlar som upplevdes som otrygga. En orsak till detta kunde vara att platserna också var utsatta för klotter och skadegörelse. För att minska skadegörelsen och på så sätt öka tryggheten engagerades ungdomar för att dekorera tunnlarna. Brås ekonomiska stöd användes för att följa upp om insatsen påverkat trygghetsupplevelsen bland de som brukar tunnlarna samt att granska de egna arbetsprocesserna.

Ladda ner slutrapporten

Huddinge kommun har med hjälp av en extern utvärderare följt upp om sommarjobb med skötsel och upprustning av den fysiska miljön kan göra lokala ungdomar mer engagerade och delaktiga i området och om det i sin tur kan inverkar på skadegörelse och upplevelsen av trygghet i området. Utvärderingen domineras av intervjuer med deltagande ungdomar som kompletterats med observationer.

Ladda ner slutrapporten

Ladda ner kortversion

Malmö högskola har utvärderat effekterna av ett så kallat BID arbete (Business Improvement District) som lokala fastighetsägare driver i Sofielund, Malmö. Fokus för utvärderingen ligger på BID-arbetets ambitioner gällande tryggt och säkert, samt rent och snyggt. Utvärderingen studerar upplevd otrygghet och brottslighet, lokal problemnivå, kollektiv styrka och förtroende för och kontakt med lokala myndigheter.

Studien är ett viktigt bidrag till kunskaperna om möjliga resultat av BID-arbete i Sverige. Den ger en fördjupad förståelse för vilka faktorer som kan påverka resultatet, samt värdefulla teoretiska beskrivningar som visar hur kopplingen mellan vissa insatser, vars primära syfte inte är brottsbekämpning, ända kan vara relevanta för det brottsförebyggande arbetet.

Ladda ner slutrapporten

Syftet med denna rapport är att följa upp ett antal utvecklingsindikatorer för stadsdelen Gamlestaden sedan Fastighetsägare i Gamlestaden inledde sitt arbete år 2001. Den mest omfattande undersökningen som ligger till grund för rapporten är en boendeenkät genomförd i maj-juni 2015. 

Ladda ner slutrapporten

Många kommuner i Sverige har som en förlängning av Samverkan mot brott/Grannsamverkan satsat på patrullerande grannstödsbilar som bemannas med volontärer. Järfälla kommun har bedrivit denna form av brottsförebyggande verksamhet sedan december 2007 med syfte att stärka arbetet med grannsamverkan i bostadsområden. 

Ladda ner slutrapporten

Många kommuner i Sverige har som en förlängning av Samverkan mot brott/Grannsamverkan satsat på patrullerande grannstödsbilar som bemannas med volontärer. Järfälla kommun har bedrivit denna form av brottsförebyggande verksamhet sedan december 2007 med syfte att stärka arbetet med grannsamverkan i bostadsområden. 

Ladda ner utvärderingen

Ladda ner slutrapporten

Luleå kommun har låtit utvärdera ”Ansvarsfull alkoholservering i Luleå”. Luleå kommun har sedan hösten 2007 arbetat med metoden Ansvarsfull alkoholservering (AAS). Syftet med arbetet har bland annat varit att minska våldbrottsligheten utomhus. Bedömningen utifrån brottstatistik och trygghetsundersökningar är att arbetet gett positiva resultat och det ska nu bli en del i kommunens och polisens ordinarie verksamhet. Inför övergången från att varit en del i samverkansöverenskommelsen mellan kommun och polis till ordinarie verksamhet har Luleå kommun med hjälp av Luleå tekniska högskola gjort en processutvärdering.  Utvärderingen visar att det finns en samvariation med införandet av AAS och en minskning av antalet våldsbrott.

Ladda ner utvärderingen

Ladda ner slutrapporten

Malmö Stad har utvärderat Konsultationsteamet för avhoppare. Arbetet bedrevs i samverkan med Socialtjänsten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Polisen. Utvärderingen avsåg området livsstilskriminella/avhoppare med fokus på samverkansfrågor och beskriver verksamhetens uppkomst, utveckling och innehåll. Som en del av utvärderingen har en workshop genomförts för att formulera syfte och mål för Konsultationsteamet, identifiera kritiska faktorer för resultat samt att skapa en åtgärdslista för att komma vidare i konkret målarbete. Utvärderingens resultat visar att de individer som Konsultationsteamet har haft kontakt med sedan verksamhetens start och fram till och med 2014 har drygt 60% inte erhållit ny påföljd samt att 56% varken förekommer i polisens påföljds- eller misstankeregister.

Ladda ner utvärderingen

Ladda ner slutrapporten

Huddinge kommun har låtit utvärdera Huddinge kommuns arbete mot organiserad brottslighet – Fokus på att förhindra och förebygga kriminalitet bland unga. Utvärderingen har mätt effekter av insatsen och den samverkan som utvecklats. Arbetet för att förebygga nyrekrytering till kriminalitet har skett genom att pröva modellen sociala insatsgrupper. För fyra av tio ungdomar har inga nya polisanmälningar eller orosanmälningar inkommit efter att insatsen påbörjats. FoU Södertörn fick uppdraget att utvärdera projektet.

Ladda ner slutrapporten

Ladda ner handboken

Polismyndigheten i Örebro län har beviljats stöd till dokumentation och uppföljning av "ÖDT-modellen - Örebro län för en drogfri trafik". Metoden som utvecklats och praktiserats av Örebropolisen sedan 2006 syftar till att minska brottslighet och droganvändning, öka tryggheten för allmänheten och förbättra trafiksäkerheten. Utgångspunkten för metoden är att upptäcka personer som kan misstänkas för rattfylleri, drograttfylleri eller ringa narkotikabrott. Metoden bygger på fem steg, från upptäckt av polisen till samtal på landstingets Beroendecentrum. Aktiviteten har resulterat i en handbok om SMADIT (Samverkan mot Alkohol och Droger i Trafiken) som kommer att användas i utbildningssammanhang i Örebro och kan efter vissa modifieringar användas i hela landet.

Ladda ner slutrapporten

Motala kommun har fått stöd att arbeta enligt Brås bok ”Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete” i fyra kommundelar. Syftet med aktiviteten var att utveckla samverkansprocessen i det brottsförebyggande arbetet.  Fokus var på dokumentationen i processen. Detta är ett viktigt verktyg för ansvars- och arbetsfördelning när det gäller både brottsförebyggande aktiviteter såväl som för uppföljning och utvärdering. Arbetssättet visade sig inte fungera i samtliga kommundelar. Resultatet av projektet blev att kommunen valde att skapa en ny organisation för det brottsförebyggande arbetet och i högre grad än tidigare samordna det med ANDT-förebyggande arbetet.

Ladda ner slutrapporten

Ladda ner kunskapsöversikten

Stockholms stads socialförvaltning har gjort en kartläggning som är inriktad på forskning och erfarenheter av arbete med gruppen livsstilskriminella unga vuxna och grupper som skapar social oro. Detta arbete har resulterat i en forsknings- och kunskapsöversikt som har spridits under 2013.

Ladda ner slutrapporten

Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet i Göteborgs Stad har följt upp projektet och tagit fram en arbetsmodell avseende hanteringen av avhopp från kriminella gäng och kriminella nätverk. Arbetet har utförts i nära samverkan med staden, statliga myndigheter, Västra Götalandsregionen och den ideella sektorn. Målgruppen för projektet var personer över 18 år som signalerar att de vill lämna sin kriminella livsstil. En riktlinje för avhopparverksamhet i Göteborg har tagits fram och i den framgår vilket gemensamt ansvar man har för att frågan ges prioritet samt vad respektive aktör åtar sig utifrån sina enskilda uppdrag.

Ladda ner slutrapporten

Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset har arbetat med projektet Passus sedan 2010 för att stödja individer som vill bryta med sina tidigare liv som gängkriminella. Passus har nu gjort en kartläggning av det klientarbete som gjorts. Ny kunskap har samlats in genom att sammanställa den dokumentation som finns och genom djupintervjuer med personal och klienter. Syftet var att få tydlig och väl underbyggd kunskap som kan vara till nytta när nya avhopparverksamheter ska startas. En processmall har tagits fram som hjälpmedel för att förstå när en insats ska användas. Resultatet av kartläggningen ska spridas till myndigheter, offentlig sektor, ideell sektor samt näringslivet.

Ladda ner slutrapporten

Sundsvalls kommun, Kultur & Fritid har arbetat för att utveckla arbetssätt utifrån ett främjande/förebyggande perspektiv i förhållande till alla åldersgrupper i samhället. Trygghetsdagar har genomförts för att bygga kunskap och ge inspiration till de nybildade trygghetsgrupperna och det nybildade Trygghetsrådet (TRÅ).  Från kommunen har barn och utbildning, kultur och fritid, Socialtjänst och Räddningstjänst deltagit. Andra aktörer är Polisen, Landstinget, Svenska kyrkan, bostadsföretag, näringsliv och föreningar.

Ladda ner slutrapporten

Flens kommun, Socialförvaltningen har genomfört ett projekt med syfte att få ett tryggare centrum i Flen samt att fler personer med beroendeproblematik ska bli motiverade att förändra sina liv. Projektet har skapat en mötesplats för drogberoende personer, där det erbjudits samtalsstöd och aktiviteter. Planeringen framöver är att utöka aktiviteter och öka motivationen för personerna att gå i behandling på Nova öppenvård. Projektets aktörer har varit Samordnare mot missbruk, Brottsförebyggare, Arbetsmarknads- och utbildningsenheten samt IOGT-NTO.

Ladda ner slutrapporten

Vimmerby kommun har genomfört ett projekt med syfte att minska störande buskörning med bilar och epatraktorer samt den skadegörelse som följer i spåren av detta. I projektets inledningsfas har koncentrationen lagts på att nå ungdomarna och påbörja en dialog. Kontinuerliga träffar har hållits med ungdomar mellan 17-25 år. Kontakter har också tagits med lokal motorsportklubb och man har genomfört flera studiebesök mm. Aktörer såsom intresseorganisationer, föreningar, företag, polis har inbjudits vid två tillfällen. Resultatet har redovisats genom polisens trygghetsundersökning.

Ladda ner slutrapporten

Trelleborgs kommun, Socialförvaltningen har genomfört ett projekt i syfte att förhindra brott och kränkningar på nätet. Kommunen har kartlagt behovet av att "nätvandra" och undersökt var på nätet ungdomar rör sig. Man har kartlagt befintlig forskning, startat en fokusgrupp, genomfört temadagar, tagit fram informationsmaterial, medverkat vid föreläsningar och genomfört en enkät. Avsikten med projektet var att undersöka möjligheten att starta upp en typ av hjälpverksamhet för unga på nätet. Aktörer i projektet har varit ungdomsenheten, skolan, socialtjänsten och polisen.

Ladda ner slutrapporten

Syftet med projektet har varit att engagera ungdomar i arbetet med att öka tryggheten i Landskrona stad genom en demokratisk process. Projektet har använt sig av den så kallade workshopmetoden "digital storytelling". Ungdomar från högstadiet och gymnasiet har skapat egna digitala berättelser i två workshops. Huvudansvarig för projektet har varit Landskrona stads utbildningsförvaltning. Ideella föreningen VäL och Rotary med flera har också deltagit i projektet.

Ladda ner slutrapporten

Södertälje kommun har beviljats stöd till förstudien, "Databas för gemensam lägesbild". Förstudien har syftat till att ta fram en modell för en effektiviserad insamling, bearbetning och analys av data som berör brottslighet och trygghet i Södertälje. Aktörer som deltagit i förstudien är Södertälje kommun, polismyndigheten i Södertälje, Södertörns brandförsvarsförbund, privata och kommunala fastighetsägare samt väktarbolag.

Ladda ner slutrapporten

Projektet skulle leda till en minskad kontanthantering vilket skulle bidra till minskat antal person- och butiksrån. Information har getts till pensionärsorganisationer, invandrarorganisationer, butiksägare och butikspersonal. En del av projektets resultat har mätts kvantitativt, exempelvis hur stor andel av alla köp görs med kort.

Ladda ner slutrapporten

Helsingborgs Stad, Stadsbyggnadsförvaltningen, har genomfört projektet i syfte att skapa en tryggare miljö i centrala Helsingborg. Målet var att arbeta både preventivt och operativt mot brottsligheten genom åtgärder som övervakningskameror, nödbelysning, extra poliser och allmän upprustning. Projektet har genomförts i samverkan med lokala BRÅ, fastighetsägare, krögare, polisen och Cityföreningen.

Ladda ner slutrapporten

Projektets syfte var att vetenskapligt utvärdera grannsamverkan mot brott i två bostadsområden med flerfamiljshus och dokumenterad problematik (Sörse i Varberg och Andersberg i Halmstad). Utvärderingsarbetet som har pågått i två år har gjorts i samverkan med polismyndigheten, bostadsbolagen, Länsförsäkringar samt Högskolan i Halmstad. Den brottslighet som undersökts är brott mot egendom (främst inbrottsstöld), brott mot person (misshandel och hot) samt skadegörelse. Förutom gruppens gemensamma informationsinsamling och diskussioner har också antal anmälda brott använts för utvärderingen. Därutöver har en surveyundersökning med 503 respondenter genomförts och man har också gjort 48 intervjuer. Enligt utvärderingen har brottsligheten minskat, mest i Sörse, men också i Andersberg finns det en positiv utveckling. Rapporten beskriver också arbetsprocessen i de bägge områdena och analyserar även problem och framgångsfaktorer. 

Ladda ner slutrapporten

Syftet med projektet var att skapa en uppdaterad inventarieförteckning över kyrkornas lösöre i en gemensam databas. I projektet har man begränsat sig till Örebro län. Genom denna åtgärd finns möjlighet att skydda församlingar som potentiella offer och härleda stöldgods till eventuella gärningsmän. Aktörer som deltagit är Sensus, lokala brottsförebyggande rådet , Rikspolisstyrelsen, Svenska Kyrkan och Arbetsförmedlingen. En utvärderingsblankett har skickats till församlingarna som deltagit för att få vetskap om vad man tyckt om samarbetet och om man är nöjd med resultatet.

Ladda ner slutrapporten

Syftet med projektet var att minska bilinbrott, klotter, skadegörelse i allmänhet, misshandel, nerskräpning och därmed få ett tryggare bostadsområde. Informationsträffar för de boende har skett i samarbete med Hyresgästföreningen och polisen. Man har kontinuerligt följt brottsutvecklingen i bostadsområden i Hofors såväl i allmännyttan som i områden med bostadsrätter.

Ladda ner slutrapporten

Projektets syfte har varit att stärka närheten mellan de boende och öka förståelse för kulturella skillnader. Detta ville man åstadkomma genom grannsamverkan och trygghetsvandringar. För att få igång grannsamverkan har man genomfört enkäter och arrangerat informationsmöten. Trygghetsvandringar har planerats till hösten 2010. Samarbetspartners till Vimmerby kommun har varit fastighetsbolaget Vimarhem, Hyresgästföreningen och polisen.

Ladda ner slutrapporten

Målet med projektet var att halvera snatteri och skadegörelse i Skara centrum. Utbildning och trygghetsvandringar är de metoder som använts för att nå uppsatta mål. Utvärderingen som bygger på anmälda snatteri- och skadegörelsebrott, medborgarundersökning samt rapporter från näringsidkare har visat på nedgång av brott från tidigare år.

Ladda ner slutrapporten

Trygghetsprojekt som genomfördes av i Hyresgästföreningen i Karlstad. Syftet har varit att göra riktade insatser under sommaren 2010 för att minska brottslighet såsom skadegörelse, överfall, fylleri samt stöld i stadsdelen Kronoparken i Karlstad. Ungdomar som bor i stadsdelen och tidigare varit aktiva i nattvandringsverksamhet arbetade som samhällsvärdar i projektet. De har närvarat i samband med tillställningar där ungdomar och alkohol förekommit, ledsagat boende från busshållplatser, samarbetat med myndigheter och andra aktörer i trygghetsrelaterade frågor. Den primära målgruppen var ungdomar men även övriga målgrupper omfattades av insatserna. Mätbara effekter var minskat antal brott år 2010 jämfört med år 2009 i området.

Ladda ner slutrapporten

Projektet ville skapa bra arbetsmetoder för att engagera ungdomar att delta aktivt i trygghetsarbetet i stadsdelen. En trygghetsundersökning har genomförts bland stadsdelens högstadieskolor. Tillsammans med ungdomar har man nu tagit fram förslag på åtgärder som kan höja tryggheten i stadsdelen. Detta har gjorts genom utbildning i brottsförebyggande arbete, startat brottsförebyggande projekt, information, workshops och utbildning i presentationsteknik.

Ladda ner slutrapporten

Syftet med insatsen var att minska brottsligheten och öka tryggheten i Skellefteå kommun. Målet var att starta upp verksamheten inom tre olika former av boende – villaområde, flerfamiljshus och fritidsområde bland annat genom föreläsningsdagar med utbildning och studiebesök i en jämförbar kommun. Läs mer i slutrapporten om hur det gått i de olika områdena.

Ladda ner slutrapporten

Syftet med analysen har varit att ta fram en modell som visar på de socioekonomiska effekterna av våld mot huvudet på unga utifrån ett individperspektiv. Målgrupperna för analysen har varit offer för gatuvåld, gärningsmännen, vittnen och anhöriga/närstående. Under projektets andra och tredje år ska man även ta fram en modell för effekter på samhällsnivå samt en modell för både individ- och samhällsnivå. Projektet har avrapporterat till Brå efter första året med rapporten Gatuvåldets ekonomi — Individer och förlopp.

Ladda ner slutrapporten

En utvärdering av ett samverkansprojekt mellan Hyresgästföreningen, Familjebostäder, Majornas stadsdelsförvaltningen samt stor grupp boende i olika åldrar. Målet var både att erbjuda ungdomar aktiviteter som alternativ till missbruk och brottslighet samt att involvera allmänheten i ett trygghetsbefrämjande arbete. Uppbyggnad av allaktivitetshus, idrottsplats, sommarläger.

Ladda ner slutrapporten

Projektet i Hallstahammars kommun har utvecklat en informationskanal mellan i första hand polisen och kontaktombud för att på så sätt säkra och utveckla metoden grannsamverkan både när det gäller villaområden och flerfamiljshus. Detta har man åstadkommit genom att man uppdaterat kontaktpersonlistor, nyrekryterat kontaktpersoner, använt ny teknik (SMS, e-mail, webbportal (under uppbyggnad)). I förlängningen vill man också registrera kontaktombud på en webbaserad karta. Samarbetspartners har varit närpolisen, villa- och hyresgästföreningar samt bostadsbolag.

Ladda ner slutrapporten

Bostadsområdena Tensta och Hjulsta i Stockholm har under flera års tid haft problem med lägenhetsinbrott. För att få ned antalet inbrott har stadsdelsförvaltningen tillsammans med andra aktörer arbetat med grannsamverkan och grannstödsbil.

Ladda ner slutrapporten

Hyresgästföreningen har drivit ett projekt för att stärka banden mellan de boende, öka de boendes engagemang och känsla av samhörighet för att på så sätt öka tryggheten i området. Detta har skett genom trapphusträffar med sammanlagt över 2000 hyresgäster i miljonprogramområdet Kungsmarken i Karlskrona. Kontaktpersoner har utsetts för varje trapphus och de har utbildats om grannsamverkan av försäkringsbolag, närpolis, Svenska stöldskyddsföreningen och det lokala brottsförebyggande rådet. Trygghetsvandring och nattvandring har ingått i projektet. Projektet utökades senare att även innefatta områdena Marieberg och Kronotorp i Karlskrona.

Ladda ner slutrapporten

Projektets syfte var att ungdomarna i och runt Ungdomens hus på Frölunda Torg skulle känna ökad trygghet. Detta skulle uppnås genom att stadsdelsförvaltningen vidareutvecklade de delar i det trygghetsfrämjande arbetet som varit särskilt värdefulla i tidigare beviljat stöd. I det nya projektet har tjugosex ungdomar utbildats till trygghetsvärdar och nio trygghetsvärdar har utbildats till mentorer. Ungdomarna har både föreläst och ordnat föreläsningar om trygghetsarbete och har blivit en naturlig grupp att vända sig till för många som vill veta ungdomarnas syn på olika frågor.

Ladda ner slutrapporten

Syftet med projektet var att hyresgästerna i bostadsområdet Gränby skulle känna ökad trygghet och trivsel i sitt boende genom grannsamverkan. Det har skett genom utbildning i grannsamverkan enligt polisens material och riktlinjer. Projektet har genomfört informationsmöten och cirka tjugo personer har gått ut i området och informerat sina grannar om grannsamverkan. Utvärderingen har skett med hjälp av en kundenkät som gjorts före och efter införd grannsamverkan. Där information om grannsamverkan gjorts har den personliga tryggheten ökat från 47 procent till 73 procent och där man inte bedrivit grannsamverkan alls, ökade den personliga tryggheten från 53 procent till 54,5 procent. Bostadsföretaget har samarbetat med hyresgästföreningen, polisen, skolan, kommunen, svenska kyrkan och föreningar.

Ladda ner slutrapporten

I Klockaretorpet bedrivs ett bostadsområdesarbete, Agenda Klockaretorpet, och stadsdelen ingår i det så kallade storstadsarbetet. En strategisk stadsdelsplan och en samverkansöverenskommelse om urbant utvecklingsarbete togs fram år 2009. Det utvecklingsarbetet behövde kompletteras med brottsförebyggande och trygghetsfrämjande arbete. Projektet införde metoder för trygghetsskapande arbete i skolorna med bland annat utbildning om lag och rätt och uppmuntring av "rastpolarna" som arbetar mobbningsförebyggande. Projektet har även genomfört föreläsningar, nattvandrat, startat en trygghetslinje och påbörjat arbetet med grannsamverkan i flerfamiljshus. Uppföljningen visade att trenden att välja bort skolorna i Klockaretorpet har vänt, elevernas genomsnittliga betyg har ökat, antalet anmälda brott har gått ner och skadegörelsen har sjunkit på skolorna.

Ladda ner slutrapporten

Resurscentrum för Brottsprevention och Brottsbekämpning (RBB) på Linköpings universitet avsåg att utveckla ett arbetssätt för att skapa enighet och struktur i samverkan mellan privata och offentliga aktörer. En handlingsplan för säkerhets- och trygghetsfrågor inom nöjeslivet i Linköping har utformats och enligt slutrapporten har misshandelsfallen minskat i området kring nöjesgatan Ågatan.

Ladda ner slutrapporten

År 2001 bildade kommunala bostadsbolag, privata fastighetsägare och bostadsrättsföreningar i tre stadsdelar i Göteborg lokala partnerskap. Det gemensamma intresset att stärka stadsdelarnas attraktivitet motiverade samarbetet som inriktades mot att öka tryggheten och minska brottsligheten i bostadsområdena. De beviljade medlen avsåg en utvärdering av detta samarbete. Utvärderingen har bland annat visat minskad bostadsrelaterad brottslighet och positiv utveckling av den upplevda tryggheten.

Ladda ner slutrapporten

De senaste trygghetsmätningarna som gjordes i Kalmar visar på en ökning i andelen invånare som avstod från att åka buss på grund av rädsla för att utsättas för brott.  Projektet Request stop var en försöksverksamhet som syftade till att pröva möjligheterna att öka tryggheten för ensamåkare och bussförare på vissa kvällsturer. Det innebar att ensamma resenärer på bussar fick möjlighet att stiga av mellan två hållplatser via de främre dörrarna medan de bakre hölls stängda. Inom projektet har bussförare och ledningspersonal fått utbildning i att hantera och tolka olika situationer. Verksamheten ska permanentas då erfarenheterna av försöket enligt slutrapporten har varit mycket positiva.

Ladda ner slutrapporten

Syftet med projektet var att säkerhetscertifiera butikerna i Söderort i Stockholm enligt 13-punktsprogrammet.  I projektet har en kartläggning och analys av butiksrån i stadsdelarna i Söderort genomförts. Vidare har vissa utbildningar genomförts men fokus har legat på att utveckla ett samarbete med butiksägare och säkerhetsansvariga för butikskedjorna.

Ladda ner slutrapporten

Projektet var en uppföljning av en undersökning från 2006 om utsatthet för brott, kränkningar och upplevd otrygghet i två skolor vardera i kommunerna Tyresö, Nacka och Värmdö. Projektet har identifierat förekomsterna av brott, kränkningar och otrygghet. Åtgärder har vidtagits och även en uppföljning har gjorts av dessa.

Ladda ner slutrapporten

Projektet syftade till att påverka den totala problembilden, minska brottsligheten, öka den upplevda tryggheten och minska antalet brottsoffer under sommaren 2008 jämfört med sommaren 2007. Genom en synlig polis och ett ökat samarbete mellan brottsförebyggande aktörer minskade, enligt slutrapporten, den totala brottsligheten med 14 % under sommarmånaderna.

Ladda ner slutrapporten

Projekt i Skövde som syftade till att genom seminarier kring olika teman utbilda fastighetsskötare och fastighetsförvaltare i hur man förebygger brott. Föreläsare kom från polisen, försäkringsbolag, belysningstillverkare, lås- och larmföretag, Brottsförebyggande rådet i Skövde och Fastighetsägarna. En rad goda exempel på utförda åtgärder förevisades och flera workshops kring praktiska frågor anordnades.

Ladda ner slutrapporten

Projektet bestod av en kartläggning av invånarnas upplevelse av trygghet tillsammans med statistik över inbrott, stölder och snatterier. Projektet vände sig såväl till företagare som till enskilda och satsade bl a på nätverk för näringslivet, butiker och företag. SMS-nätverk för snabb information mellan olika parter.

Ladda ner slutrapporten

Se även en c-uppsats som beskriver projektet (från Linköpings universitet)

Redovisning av trygghetsmätningar i Motala samt vidtagna åtgärder däremellan. Detta för att komma tillrätta med skadegörelse och busliv i centrum. följande redogörelsen.

Ladda ner slutrapporten

Se även handlingsplanen från Katarina-Sofia std

Södermalm i Stockholm upplevdes som en mötesplats för klottrare och därför startade Stockholms stad ett projekt i syfte att minska nyrekryteringen av klottrare i stadsdelen. Avsikten var att ta fram en strukturerad handlingsplan för att tydliggöra ansvar och behandlingsvägar.

Ladda ner slutrapporten

Projekt bedrivet av Spånga Tensta stadsdelsförvaltning, Stockholm, i avsikt att återskapa informell kontroll i en park som dominerats av olika typer av kriminell verksamhet. Projektet innebar att stimulera torghandel, starta café, tillhandahålla brädspel och på andra sätt skapa en fysisk och social miljö som invånarna vill vistas i. Utvärderat och anses som framgångsrikt.

Ladda ner slutrapporten

Projekt i Vetlanda kommun som syftade till att minska bilbrottsligheten i kommunen. Genom att öka kunskapen hos de nattarbetande, exempelvis hemtjänstpersonal, lättare ska uppmärksamma och anmäla misstänkta situationer och personer. Projektet hade också till avsikt att öka kunskapen hos bilägare om hur man bäst minskar risken för bilstöld.

Ladda ner slutrapporten

Polisens trygghetsundersökning i Västra Götalands län 2005 visade att 26 procent av invånarna i Tidaholm och 25 procent av invånarna i Hjo upplevde problem med "buskörning" med moped/mc. Ett annat problem var att många ungdomar låtit trimma sina mopeder. En trafiksäkerhetsdag anordnades för 250 elever i årskurs 8 i Hjo och Tidaholms kommuner. Den föregicks också av föräldrainformation. En utvärdering visade att eleverna var nöjda och uppfattningen är att buskörning och mopedtrimning har minskat.

Ladda ner slutrapporten

Kartläggning, information och åtgärder med fokus på äldre.

Ladda ner slutrapporten

Se även utvärderingen från Karlstads kommun

Utvärdering av uppbyggnaden av ett lokalmässigt samlat trygghetscenter i centrum. Ett samarbete mellan kommunens förvaltningar, polisen, brottsofferjouren och lokaltrafiken.

Ladda ner slutrapporten

En vetenskaplig utvärdering av resultatet av ett antal samordnade insatser i Landskrona centrum för att minska gatubråk och kriminalitet och öka invånarnas känsla av trygghet. Polis och kommun i samverkan. Resultatet visar på färre gatubråk men kanske inte någon ökad känsla av trygghet.

Ladda ner slutrapporten

En studie av ett års kameraövervakning på Kasernplan i Landskrona. Samarbete mellan kommun och polis. Vetenskaplig utvärdering som visar på visst positivt resultat av kameraövervakning.

Ladda ner slutrapporten

Samarbetsprojekt för att motverka skadegörelse, stölder och hot. För att utveckla samverkansarbetet mellan socialtjänst, skola och polis samt det kommunala bostadsbolaget EBO samlades representanter till ett tvådagars internat. Målen var att gå igenom förutsättningar och lagstiftning för respektive aktör (skola, socialtjänst, polis och EBO), upprätta årsplan för 2007 samt träffas och umgås tvärsektoriellt för ökad framtida samverkan.

Ladda ner slutrapporten

Kommunerna i norra Örebro län har gemensamt bedrivit kunskapsuppbyggnad med målet att lära sig hur trygghet, säkerhet, brottsförebyggande arbete och hälsa kan omsättas i den fysiska planeringen så att man bibehåller och ökar trygghetskänslan samt minskar brottsligheten. Slutrapporten behandlar nätverksträffar med trygghetsvandringar, som en del av projektet.

Ladda ner slutrapporten

Kartläggning inom kommunen i syfte att få till stånd en medborgardialog kring brott och trygghet i centrum och i olika tätorter, bedömningar av trygghetsfrågor m.m.

Ladda ner slutrapporten

Mansmottagningen i Uppsala har utvecklat metoder för att lära och lära om unga män att inte upprepa ett våldsamt beteende. Litet men mycket lyckosamt tvåårigt projekt som har varit såväl individuellt behandlande som spridit metodspridande via seminarier och studiedagar.

Ladda ner slutrapporten

Samverkansprojekt i Skövde mellan polis, ordningsvakter, det lokala brottsförebyggande rådet, krognäringen och kommunens drogförebyggare. Projektet syftade till att minska den krogrelaterade brottsligheten på eller i nära anslutning till krogar i centrala Skövde under kvälls- och nattetid samt motverka användning och spridning av narkotika genom samverkan, utbildningsinsatser och ökad polisbevakning.

Ladda ner slutrapporten

Projektet syftade till att försöka engagera kommuninvånarna i Leksand i vad de själva kan göra för att förebygga brott resp. olyckor och i vid bemärkelse skapa trygghet. Rapporten beskriver vilka metoder, (t.ex. en skriftlig trygghetsguide, nattpatrullering med bil, informationsmöten om grannsamverkan) som använts för att informera och försöka involvera allmänheten i trygghetsarbetet.

Ladda ner slutrapporten

Kartläggning av trygghetsproblem genom enkäter till skolor, pensionärsorganisationer, restauranter, affärsinnehavare samt kommunala förvaltningar och bolag. Resultatet av trygghetstundersökningarna kommer att ge det lokala brottsförebyggande rådet underlag för handlingsplaner och prioritering av åtgärder.

Ladda ner slutrapporten

Komparativ studie av de boendes upplevelser av trygghet i två områden i Kävlinge kommun. Redovisningen baseras på enkätsvar där sva-ren från 2006 års enkätundersökning jämförs med svaren i uppföljningen 2008. Kommunen, bostadsbolaget och polisen har under den aktuella tidsperioden vidtagit olika brottsförebyggande åtgärder och den upplevda trygghetsnivån har ökat.

Ladda ner slutrapporten

Projektets målsättning var att minska antalet brott mot knivlagen med 75 procent under tre år i Värmland. För att försöka uppnå syftet har ord-ningsvakter, poliser, väktare, fritidsledare, lärare, elevstödjare, föräldrar, fackliga organisatio-ner och restaurantpersonal fått information/utbildning om moderna vapen och gällande lagstiftning.

Ladda ner slutrapporten

Projektet vände sig till ungdomar från 18 år i Göteborg, som har ett kriminellt beteende och missbruksproblem, för att försöka bryta deras destruktiva livsmönster och i stället arbeta för en konstruktiv förändring. Inom projektets ram fick ungdomarna hjälp med utbildning, praktikplatser, arbete, färdighetsträning samt meningsfulla fritidsaktiviteter. Verksamheten kommer att följas upp ett år efter projektslutet för att kunna utvärdera effekterna.

Ladda ner slutrapporten

Representanter från grundskolan, fritidsgård, närpolis, socialförvaltning, flyktingintroduktion, kyrkan, hyresgästförening och bostadsbolag har bildat ett lokalt brottförebyggande råd och tagit fram en åtgärdsplan för att minska kriminalitet och missbruk samt underlätta integration i Mellanstaden.

Finns inte digitalt

Kartläggningen i Markaryds kommun har bestått av trygghetsmätning, trygghetsvandring och dialogmöten med kommuninvånarna. Resultaten har legat till grund för revidering av kommunens handlingsplan och åtgärder för att i vid bemärkelse öka tryggheten.

Ladda ner slutrapporten

Stöldskyddsföreningen har gjort en utvärdering av Grannsamverkan med ekonomiskt stöd av Brå. Resultatet är överlag positivt och tydligast effekt ser man framför allt i flerfamiljshus. Rapporten redogör också för hur Grannsamverkan bedöms påverka även annan brottslighet än inbrott.

Ladda ner slutrapporten

Under 2016 har Staffanstorps kommun utvärderat arbetet med så kallade Staffanstorpsmodellen. Det är ett samverkansprojekt mellan kommunen, polismyndigheten och Svenska stöldskyddsföreningen i syfte att förebygga bostadsinbrott. Modellen bygger på att stöldbegärliga ägodelar märks med en form av spårbart stöldskyddsmärkning, märkDNA. Parallellt genomfördes planerade kommunikationsinsatser och uppsökande verksamhet för att informera och projektet och öka säkerhetsmedvetenheten. Utvärderingen är både en implementeringsstudie och en effektutvärdering.

Ladda ner slutrapporten

Projektets syfte var att vetenskapligt utvärdera grannsamverkan mot brott i två bostadsområden med flerfamiljshus och dokumenterad problematik (Sörse i Varberg och Andersberg i Halmstad). Utvärderingsarbetet som har pågått i två år har gjorts i samverkan med polismyndigheten, bostadsbolagen, Länsförsäkringar samt Högskolan i Halmstad. Den brottslighet som undersökts är brott mot egendom (främst inbrottsstöld), brott mot person (misshandel och hot) samt skadegörelse. Förutom gruppens gemensamma informationsinsamling och diskussioner har också antal anmälda brott använts för utvärderingen. Därutöver har en surveyundersökning med 503 respondenter genomförts och man har också gjort 48 intervjuer. Enligt utvärderingen har brottsligheten minskat, mest i Sörse, men också i Andersberg finns det en positiv utveckling. Rapporten beskriver också arbetsprocessen i de bägge områdena och analyserar även problem och framgångsfaktorer.

Ladda ner slutrapporten

Helsingborgs stad har utvärderat om tekniska hjälpmedel på otrygga platser kan kombineras med traditionella insatser för att stärka tryggheten och förebygga brott. Utvärderingen fokuserar på om Internet-of-things (IoT) teknik och sensorer gör det möjligt att detektera skadegörelse i form av klotter. Resultatet visar bland annat på en signifikant minskning av antal klotter under mätperioden. Vidare visar studien svårigheter med att automatiskt detektera beteenden som klotter. Utvärderingen är genomförd av Lunds tekniska högskola.

Ladda ner slutrapporten

Urban utveckling & samhällsplanering AB har utvärderat hur akustisk design och musik kan användas som brottsförebyggande åtgärd. Fastighetsägare har använt sig av akustisk design och musik i bostads- och centrumgarage samt skolfastigheter i Sverige. Detta för att motverka bland annat skadegörelse orsakat av ungdomsgäng.

De akustiska metoderna som har utvärderats är högfrekvenslarm, s.k. mosquito, som utgör en signal som inte ska uppfattas av personer över 25 år och högtalare som spelar klassisk eller annan instrumentell musik för att överrösta människoröster och skapa en trivsam och trygg miljö. Resultaten av ljudinstallationerna har varierat beroende på bland annat typ av fall och område. I vissa fall har det också införts andra typer av situationella brottsförebyggande insatser som exempelvis kameraövervakning och skalskydd. Vidare visar utvärderingen att brottsutvecklingen sannolikt påverkas av andra faktorer än miljöns ljudbild, men att akustisk design och musik kan bidra till minskad brottslighet och öka upplevelsen av trygghet under vissa omständigheter.

Ladda ner slutrapporten

Utifrån trygghetsbesiktningar av tågstationerna i Hässleholm och Lund 2016 rekommenderades en rad brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder. Åtgärderna gällde bland annat områdena information och social kontroll. Arbetet har nu utvärderats för att se om insatserna haft någon effekt på brott och otrygghet. Därutöver har man tittat på om de åtgärder som rekommenderades har genomförts. Resultaten visar att det varierar mellan orterna, där man i Lund genomfört dem i större utsträckning än i Hässleholm. Någon större brottsförebyggande effekt kan inte utläsas även om Lund har förbättrat sitt så kallade trygghetsindex 2018 jämfört med 2016.

Ladda ner slutrapporten

I denna studie kartläggs åtta svenska kommuners klotterförebyggande arbete. Utvärderingen berör olika metoder och förhållningssätt såsom snabb sanering, öppna graffitiväggar och nolltolerans. Underlag till studien har bl.a. hämtats via enkäter med klotter/graffitimålare och tjänstemän på kommunerna. Det klotterförebyggande arbetet i kommunerna visar sig vara relativt lika och samtliga efterfrågar mer samverkan mellan olika aktörer.

Ladda ner slutrapporten

Huddinge kommun har följt upp om känslan av otrygghet kan påverkas genom att ungdomar bidrar med utsmyckning av den fysiska miljön. I kommundelarna Skogås och Trångsund fanns gång- och cykeltunnlar som upplevdes som otrygga. En orsak till detta kunde vara att platserna också var utsatta för klotter och skadegörelse. För att minska skadegörelsen och på så sätt öka tryggheten engagerades ungdomar för att dekorera tunnlarna. Brås ekonomiska stöd användes för att följa upp om insatsen påverkat trygghetsupplevelsen bland de som brukar tunnlarna samt att granska de egna arbetsprocesserna.

Ladda ner slutrapporten

Den brottsförebyggande effekten av lagliga möjligheter för utövande av graffiti och gatukonst har studerats genom fallstudier i Sigtuna, Botkyrka, Norrköping och Göteborg. I den utsträckning tillgång på statistik över anmälda klotterbrott funnits tillgänglig för respektive fallstudieobjekt har denna samlats in och analyserats. Sammanlagt 279 respondenter har på olika sätt bidragit med sin kunskap. Utredningen har initierats och genomförts av Urban Utveckling.

Ladda ner slutrapporten

Urban Utveckling & Samhällsplanering AB har utvärderat effekten av konst skapad av barn som lever och verkar på platsen. På ett antal platser runt om i Stockholms län har barn och ungdomar involverats i utsmyckandet av den offentliga miljön. Studien omfattar 13 stycken tunnlar som barn och unga har smyckat ut. Studien omfattar såväl kvantitativa metoder där statistik över skadegörelsefrekvens studerats, som kvalitativa metoder där medborgare intervjuats. Syftet med utvärderingen är att skapa förståelse för hur metoden kan tillämpas på andra platser i brottsförebyggande syfte. Undersökningen visar att den brottsförebyggande effekten är beroende av hur man använder konsten, i vilket sammanhang den sätts upp, hur omgivningen ser ut och hur den underhålls.

Ladda ner slutrapporten

Polisens statistik över anmält klotter i Luleå visade på en kraftig ökning under det senaste året. Denna ökning bedömdes inte kunna förklaras av en ökad anmälningsbenägenhet utan var en faktisk ökning. Luleås lokala brottsförebyggande råd tog därför fram ett förslag till handlingsplan som bygger på en bred samverkan mellan många olika aktörer och som innehåller flera parallella angreppssätt för att förebygga klotter. Handlingsplanen bygger på delområden som att påverka, beivra, sanera/försvåra klotter, möjliggöra graffiti och samordna/följa upp. Detta har man i projektet arbetat med på olika sätt bland annat genom värdegrundsarbete i skolan, information från polisen om klotter, sanering av klotter, uppsättning av flera lagliga väggar och planering av en graffitikurs.

Ladda ner slutrapporten

Långsiktigt projekt med många aktörer i syfte att förändra ungdomars attityd till klotter och skadegörelse. Dokumentation av klotter, 24-timmars sanering, kampanj till färgförsäljare, skolaktiviteter med Brås material. Legal graffitivägg.. Informationskampanj. Positiva resultat.

Ladda ner slutrapporten

Näringslivet i Eskilstuna initierade ett projekt mot klotter och skadegörelse och lyckades entusiasmera en rad lokala krafter för att anställa en projektledare och satsade på att kanalisera klottrarnas energi i lagliga aktiviteter. Kampanj för att anmäla skadegörelse och klotter.

Ladda ner slutrapporten

Ett klotterförebyggande projekt som vände sig till mellanstadieelever och genomfördes av stiftelsen Håll Sverige Rent i Rotebro, Sollentuna. Projektet innehöll bl.a. temaarbeten, informationsträffar och en klotterbarometer.

Ladda ner slutrapporten

Nedsliten och nedklottrad högstadieskola. Projektet syftade till att skapa en positiv trend för att minska skadegörelse och otrivsel. Eleverna förutsattes vara delaktiga. Självkritisk utvärdering.

Ladda ner slutrapporten

I Viskafors kommundel i Borås upplevde polisen att såväl klotter som skadegörelse ökat. Kommunen, näringslivet, byalaget, kyrkan och olika föreningar samverkade för att fånga upp ungdomarna i meningsfulla aktiviteter.

Ladda ner slutrapporten

Håbo kommun inrättade en samverkansgrupp mot klotter och skadegörelse i avsikt att skapa nolltolerans mot klotter bland kommuninvånarna samt enas om ett gemensamt förhållningssätt mot klotter och skadegörelse. Arbetet byggde på information till ungdomar, föräldrar, skolpersonal och lokala företag.

Ladda ner slutrapporten

Klotterprojekt i Nacka med Boo Folket Hus som initiativtagare. Initierades utifrån såväl problem med klotter som påtagliga ungdomsproblem med missbruk och skadegörelse, främst bland unga tonåringar. Försök med laglig klottervägg, graffitiutbildning och föräldrakontakter. Grundligt utvärderat. Medföljande ekonomisk analys.

Ladda ner slutrapporten

Se även handlingsplanen från Katarina-Sofia std

Södermalm i Stockholm upplevdes som en mötesplats för klottrare och därför startade Stockholms stad ett projekt i syfte att minska nyrekryteringen av klottrare i stadsdelen. Avsikten var att ta fram en strukturerad handlingsplan för att tydliggöra ansvar och behandlingsvägar.

Ladda ner slutrapporten

Klotterförebyggande projekt som blandade fysiska och sociala aktiviteter, t.ex. klottervägg, tipstelefon, informationsinsatser och dialog med ungdomarna.

Ladda ner slutrapporten

Kartläggning av klottersituationen år 2002 i syfte att under en tvåårsperiod bedriva projektet Tag'a ner för att dels minska nyrekrytering och dels stödja aktiva klottrare att upphöra med sin verksamhet. I första hand ett informationsprojekt.

Ladda ner slutrapporten

Projektets fokus var graffitikulturen i Malmö och museerna hade både ambitionen att dokumentera kulturen som sådan och generera ny graffiti. Graffitimålarnas kompetens har efterfrågats. Kontakter och samtal med sex graffitimålare gav bland annat effekten att de avtog eller slutade klottra olagligt.

Ladda ner slutrapporten

Dals-Eds kommun ville förebygga klotter, skadegörelse och nedskräpning med ett projekt som vände sig till eleverna i grundskolan och gymnasiet. Rapporten beskriver kommunens åtgärder såsom föreläsningar, städdagar och belöningar där eleverna fick ta del av pengar som inte gick åt till att reparera skadegörelse.

Ladda ner slutrapporten

I Timrå kommuns projekt ingick kartläggning och kontinuerlig uppföljning av klotter.  För att förebygga och minska klottret har ungdomar som målat graffiti fått möjlighet att utsmycka kommunens gångtunnlar i stället för att bli polisanmälda. Projektet kommer att permanentas för att förebygga och minska klotter och skadegörelse.

Ladda ner slutrapporten

Projektet var en fortsättning av en tidigare verksamhet kring en laglig graffiti- eller klottervägg. Grundtanken i projektet var att introducera alternativa tekniker och material som lämpar sig för inomhusmåleri för att på så sätt öka klottrande ungdomars intresse för konstnärligt arbete i laglig form och samtidigt minska deras intresse för olagligt klotter. I projektet har 43 ungdomar deltagit, varav 7 flickor. Som en del i ett attitydförändringsarbete mot graffitin har projektet välkomnat beställningar från myndigheter och privatpersoner. Man har fått 9 uppdrag under projekttiden. Dessa beställningar har givit ungdomarna möjlighet att måla lagliga väggmålningar samtidigt som beställningarna kan ha bidragit till att göra graffitimålningen mer accepterad.  Klottret har minskat i kommunen under projekttiden.

Ladda ner slutrapporten

Stadsdelar i Göteborg har genomfört träffar med 15-tal ungdomar i åldern 13–16 år för att pröva nya angreppssätt mot nedskräpning, skadegörelse och klotter. Ungdomarna har lagt fram idéer och förslag på hur man kan minska dessa problem. Vid en av träffarna inbjöds politiker, verksamhetschefer, förvaltningar, polisen, lokala brottsförebyggande råd m.fl. Även en broschyr togs fram.

Ladda ner slutrapporten
Youth At Risk i Lycksele, Omstart - uppföljning

Lycksele kommun och det förebyggande nätverket Navet har genomfört en nedskalad variant av den brottsförebyggande metoden YAR,"Youth AT Risk”, som de kallade Omstart. Genom metoden ville kommunen mobilisera närsamhället med såväl företagare som föreningar att tillsammans samverka för att hjälpa ungdomar i riskzonen. Omstart har bidragit till positiva skillnader för de ungdomar som medverkat.

Ladda ner slutrapporten

Projektet skulle leda till en minskad kontanthantering vilket skulle bidra till minskat antal person- och butiksrån. Information har getts till pensionärsorganisationer, invandrarorganisationer, butiksägare och butikspersonal. En del av projektets resultat har mätts kvantitativt, exempelvis hur stor andel av alla köp görs med kort.

Ladda ner slutrapporten

Nacka kommun beviljades stöd till en utvärdering av Nackaprojektet. Projektet innebar att en modell för upphandling av bygg- och anläggningsentreprenader togs fram för att förebygga svartarbete.  Med utvärderingen ville man undersöka om projektet stoppat bolag som inte skött sina skyldigheter och se på vilket sätt projektet påverkat byggprocessen i Nacka kommun. Utvärderingen genomfördes med hjälp av enkätintervjuer och jämförelser mellan upphandlingar som gjordes före och efter projektet. Utvärderingen visar att både beställare och entreprenörer är positiva till arbetssättet samt att oseriösa företag upptäcks snabbt.

Ladda ner slutrapporten

Helsingborgs Stad, Stadsbyggnadsförvaltningen, har genomfört projektet i syfte att skapa en tryggare miljö i centrala Helsingborg. Målet var att arbeta både preventivt och operativt mot brottsligheten genom åtgärder som övervakningskameror, nödbelysning, extra poliser och allmän upprustning. Projektet har genomförts i samverkan med lokala BRÅ, fastighetsägare, krögare, polisen och Cityföreningen.

Ladda ner slutrapporten

Projektets syfte var att vetenskapligt utvärdera grannsamverkan mot brott i två bostadsområden med flerfamiljshus och dokumenterad problematik (Sörse i Varberg och Andersberg i Halmstad). Utvärderingsarbetet som har pågått i två år har gjorts i samverkan med polismyndigheten, bostadsbolagen, Länsförsäkringar samt Högskolan i Halmstad. Den brottslighet som undersökts är brott mot egendom (främst inbrottsstöld), brott mot person (misshandel och hot) samt skadegörelse. Förutom gruppens gemensamma informationsinsamling och diskussioner har också antal anmälda brott använts för utvärderingen. Därutöver har en surveyundersökning med 503 respondenter genomförts och man har också gjort 48 intervjuer. Enligt utvärderingen har brottsligheten minskat, mest i Sörse, men också i Andersberg finns det en positiv utveckling. Rapporten beskriver också arbetsprocessen i de bägge områdena och analyserar även problem och framgångsfaktorer. 

Ladda ner slutrapporten

Resurscentrum för Brottsprevention och Brottsbekämpning (RBB) på Linköpings universitet avsåg att utveckla ett arbetssätt för att skapa enighet och struktur i samverkan mellan privata och offentliga aktörer. En handlingsplan för säkerhets- och trygghetsfrågor inom nöjeslivet i Linköping har utformats och enligt slutrapporten har misshandelsfallen minskat i området kring nöjesgatan Ågatan.

Ladda ner slutrapporten

År 2001 bildade kommunala bostadsbolag, privata fastighetsägare och bostadsrättsföreningar i tre stadsdelar i Göteborg lokala partnerskap. Det gemensamma intresset att stärka stadsdelarnas attraktivitet motiverade samarbetet som inriktades mot att öka tryggheten och minska brottsligheten i bostadsområdena. De beviljade medlen avsåg en utvärdering av detta samarbete. Utvärderingen har bland annat visat minskad bostadsrelaterad brottslighet och positiv utveckling av den upplevda tryggheten.

Ladda ner slutrapporten

Syftet med projektet var att säkerhetscertifiera butikerna i Söderort i Stockholm enligt 13-punktsprogrammet. I projektet har en kartläggning och analys av butiksrån i stadsdelarna i Söderort genomförts. Vidare har vissa utbildningar genomförts men fokus har legat på att utveckla ett samarbete med butiksägare och säkerhetsansvariga för butikskedjorna.

Ladda ner slutrapporten

Ett samverkansprojekt med Svensk Handel där 300 personer genomgått utbildning i trettonpunktsprogrammet för godkännande av säkerhetscertifiering av butik. Polisen har deltagit genom certifiering. Arbetet har ökat kunskaperna om säkerhetsfrågor samt rån- och andra brottsförebyggande åtgärder i enlighet med 13-punktsprogrammet hos såväl företagare som anställda. Det har även medfört att ett stort antal företag inom handeln i Malmö City vidtagit aktiva åtgärder för att minska risken för rån och andra brott mot person eller egendom.

Ladda ner slutrapporten

Näringslivet i Eskilstuna initierade ett projekt mot klotter och skadegörelse och lyckades entusiasmera en rad lokala krafter för att anställa en projektledare och satsade på att kanalisera klottrarnas energi i lagliga aktiviteter. Kampanj för att anmäla skadegörelse och klotter.

Ladda ner slutrapporten

Syftet med projektet var att få ett säkrare Mörby centrum med färre butiksrån. Genom utbildning av ordningsvakter i programmet Säker i butik, som sedan i sin tur utbildar all personal i Mörby centrum, skapas ett stöd för butikerna i deras fortsatt trygghetsskapande arbete. Efter utbildningen, ser butikerna själva till att de tretton punkterna i programmet uppfylls och ordningsvakten sköter sedan, i samverkan med närpolisen, certifieringen av butikerna. Projektet har spridits till andra köpcentrum i närområdet.

Ladda ner slutrapporten

Avhopparverksamheten Passus riktar sig till gängassocierade personer med egen vilja att lämna sådana sammanhang. Programmet innefattar ett helhetsstöd inkluderade olika former av stöd: praktiskt med bostad och sysselsättning, socialt genom att medverka till nya livssammanhang och reparera de som fungerat positivt tidigare samt psykologiskt där deltagarna genomgår terapeutisk bearbetning av tidigare erfarenheter – så kallade kriminella tankemönster och andra behov. Utvärderingen visar bland annat att verksamheten verkar fungera på det sätt som den avses göra och att den lyckas med föresatsen att stödja vägen ut från gängen. Utvärderingen har genomförts av Linnéuniversitetet.

Ladda ner slutrapporten

Umeå har sett tendenser till social oro och erhållit medel för att utvärdera om deras arbete har effekt - Umeå växer, tryggt och säkert (UVTS). I den här rapporten redovisas UVTS, hur satsningen är tänkt att fungera och utsikterna att satsningen ska kunna nå önskade effekter samt hur den kan utvecklas.

Ladda ner slutrapporten

Utifrån trygghetsbesiktningar av tågstationerna i Hässleholm och Lund 2016 rekommenderades en rad brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder. Åtgärderna gällde bland annat områdena information och social kontroll. Arbetet har nu utvärderats för att se om insatserna haft någon effekt på brott och otrygghet. Därutöver har man tittat på om de åtgärder som rekommenderades har genomförts. Resultaten visar att det varierar mellan orterna, där man i Lund genomfört dem i större utsträckning än i Hässleholm. Någon större brottsförebyggande effekt kan inte utläsas även om Lund har förbättrat sitt så kallade trygghetsindex 2018 jämfört med 2016.

Ladda ner slutrapporten

Syftet med utvärderingen var att belysa och analysera hur projekt Stärka värdegrund och stabilitet på Råslätt bidrar till att civilsamhällets aktörer i samverkan med kommunala verksamheter utvecklar ungdomsarbete i avsikt att främja ungdomars integration och delaktighet samt förebygga brott. Utvärderingen lägger tonvikten vid projektets samverkansinriktning (planering, etablera samsyn och strategisk utveckling). Resultat visar att det i Råslätt pågår ett omfattande främjande- och förebyggande arbete kring målgruppen barn och unga. Det finns dock skäl att diskutera hur långsiktighet i ett arbete som i så hög grad vilar på människors frivilliga engagemang ska säkerställas.

Ladda ner slutrapporten

I mars 2018 påbörjade Järfälla kommun och lokalpolisområde Järfälla en försöksverksamhet med ett så kallat LOV3-förordnande kring stationsområdet i kommundelen Jakobsberg, där det finns problem med narkotikaförsäljning samt oro kopplat till krog/nattliv. Utvärderingen av detta visar att den organisatoriska styrningen mot målbilden om att minska brottsligheten och öka tryggheten försvårades av en bristande kontinuitet i bemanningen av ordningsvakter. På grund av detta har det saknats förutsättningar för att utveckla strategiska relationer mellan berörda parter. Trots detta ger rapporten kunskaper om ordningsvakters funktion och implementering av LOV3-förordnande.

Ladda ner slutrapporten

Det lokala förebyggande rådet i Skellefteå, FRIS utvärderades under 2015 och 2016. Syftet med utvärderingen var att förstå och förklara hur stabila lokala nätverk skapas, blir bestående och kan utvecklas. Utvärderingen av FRIS bidrar till viktiga erfarenheter att sprida till andra lokala brottsförebyggande råd i landet. Även om organiseringen kan skilja sig från olika kommuner så utgör utvärderingens resultat viktiga lärdomar kring samverkansprocessen och dess struktur för att få hållbart resultat.

Ladda ner slutrapporten

Under två dagar i oktober 2006 genomfördes Framtidsverkstaden med hela det lokala brottsförebyggande rådet på annan ort, under ledning av en extern ledare. Under ordnade former diskuterades tidigare råds historia, fördelar och tillkortakommanden, det aktuella läget och förutsättningar för rådet i den nya formen, samt inte minst framtidsvisioner.

Ladda ner slutrapporten

Avhopparverksamheten Passus riktar sig till gängassocierade personer med egen vilja att lämna sådana sammanhang. Programmet innefattar ett helhetsstöd inkluderade olika former av stöd: praktiskt med bostad och sysselsättning, socialt genom att medverka till nya livssammanhang och reparera de som fungerat positivt tidigare samt psykologiskt där deltagarna genomgår terapeutisk bearbetning av tidigare erfarenheter – så kallade kriminella tankemönster och andra behov. Utvärderingen visar bland annat att verksamheten verkar fungera på det sätt som den avses göra och att den lyckas med föresatsen att stödja vägen ut från gängen. Utvärderingen har genomförts av Linnéuniversitetet.

Ladda ner slutrapporten

Utifrån trygghetsbesiktningar av tågstationerna i Hässleholm och Lund 2016 rekommenderades en rad brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder. Åtgärderna gällde bland annat områdena information och social kontroll. Arbetet har nu utvärderats för att se om insatserna haft någon effekt på brott och otrygghet. Därutöver har man tittat på om de åtgärder som rekommenderades har genomförts. Resultaten visar att det varierar mellan orterna, där man i Lund genomfört dem i större utsträckning än i Hässleholm. Någon större brottsförebyggande effekt kan inte utläsas även om Lund har förbättrat sitt så kallade trygghetsindex 2018 jämfört med 2016.

Ladda ner slutrapporten

Ladda ner handboken

Polismyndigheten i Örebro län har beviljats stöd till dokumentation och uppföljning av "ÖDT-modellen - Örebro län för en drogfri trafik". Metoden som utvecklats och praktiserats av Örebropolisen sedan 2006 syftar till att minska brottslighet och droganvändning, öka tryggheten för allmänheten och förbättra trafiksäkerheten. Utgångspunkten för metoden är att upptäcka personer som kan misstänkas för rattfylleri, drograttfylleri eller ringa narkotikabrott. Metoden bygger på fem steg, från upptäckt av polisen till samtal på landstingets Beroendecentrum. Aktiviteten har resulterat i en handbok om SMADIT (Samverkan mot Alkohol och Droger i Trafiken) som kommer att användas i utbildningssammanhang i Örebro och kan efter vissa modifieringar användas i hela landet.

Ladda ner slutrapporten

Ale kommun, Vård och omsorgsförvaltningen har med projektet haft syfte att finna en kommunövergripande strategi för samtliga högstadieskolor i Ale kommun när det gäller ogiltig frånvaro i skolan. Man har genomfört utbildningar för föräldrar och skolpersonal, idéseminarium, föräldranätverk och mentorskap. Vidare har man använt sig av 1, 2, 3 - modellen för att angripa skolfrånvaro. Syftet är att genom tidiga insatser i samverkan mellan hem, skola och socialtjänst fånga upp ogiltig frånvaro hos barn och ungdomar på ett mycket tidigt stadium. En utvärdering har gjorts av Ale kommun och Pedagogiskt centrum Utbildning.

Ladda ner slutrapporten

Stockholms universitet, Juridiska institutionen beviljades stöd till en föreläsningsturné som genomfördes på gymnasieskolor i Sollentuna, Vallentuna, Uppsala och Märsta. Föreläsningarna handlade om ämnena: medverkan till brott, sexualbrott mot ungdomar, påföljdsbestämning, skadeståndsansvar och brottsutveckling. Ett antal lärarhandledningar i dessa ämnen har tagits fram.

Ladda ner slutrapporten

Syftet med projektet och filmen är att tydliggöra vad som är brott för unga, förklara och motivera varför det är viktigt att vittna och anmäla, ge konkreta råd och tips, visa vilken hjälp och stöd man kan få som vittne och brottsoffer, visa hur rättssäkerheten är viktig för samhället med mera. Målgruppen är unga och vuxna som arbetar med ungdomar och målet är att nå ut till en majoritet av alla grund- och gymnasieskolor. Projektet har genomförts i samarbete med BOJ och Brottsofferjourernas Riksförbund. Filmen har visats för cirka 40 AV/Mediacentraler och även testvisats i flera gymnasieskolor.

Ladda ner slutrapporten

Inom projektet har man arbetat med ungdomar i bostadsområdet Vivalla i Örebro för att förhindra att de hamnar eller återfaller i kriminellt beteende. Metoden man använt sig av har bestått av fritidsaktiviteter, motiverande samtal, utbildning och läxhjälp i basämnen och mer yrkesinriktade ämnen. Mentorerna har haft särskilda kunskaper inom de områden de arbetat med för att hjälpa ungdomarna. Cirka 100 ungdomar har deltagit i projektet. Fyra stycken ungdomar har man arbetat särskilt nära med och samtliga har idag meningsfulla sysselsättningar.

Ladda ner slutrapporten

Projektet Convivir är en fortsatt och utökad variant av projektet Vivir där man har arbetat med ungdomar för att förhindra att de hamnar eller återfaller i kriminellt beteende. I Convivir har man arbetat extra med anhöriga och föräldrar till dessa ungdomar. Man har byggt upp nätverk kring ungdomarna. Ett nätverk kan t.ex. ha bestått av ungdomen, en anhörig, någon ansvarig i projektet, en övervakare och någon myndighetsperson.

Film som informerar om RiksKris  projekt UT-vägen. Filmen riktar sig till kriminella och till ungdomar och beskriver konsekvenser av brott samt berättar om öppenvårdsverksamheter och några olika vårdanstalter. Producent är Älgfilm, 2005.

Ladda ner slutrapporten

Projektet Convivir är en fortsatt och utökad variant av projektet Vivir där man har arbetat med ungdomar för att förhindra att de hamnar eller återfaller i kriminellt beteende. I Convivir har man arbetat extra med anhöriga och föräldrar till dessa ungdomar. Man har byggt upp nätverk kring ungdomarna. Ett nätverk kan t.ex. ha bestått av ungdomen, en anhörig, någon ansvarig i projektet, en övervakare och någon myndighetsperson.

Ladda ner slutrapporten

Samarbetsprojekt mellan Brå och Umeås lokala brottsförebyggande råd, tillsammans med fyra skolor i Umeå. Ambitionen var att stötta skolorna i arbetet med brottsförebyggande och värde-grundande frågor och bygga upp samarbete mellan skola och närsamhälle. Arbetet utgick från Brå:s material Du & jag, Rätt & fel. Slutrapporten från november 2005 innehåller självreflekterande slutsatser.

Ladda ner slutrapporten

Projektet, drivet av Alby kvinnocenter, syftade till att informera och diskutera skillnader i könsroller mellan olika kulturer och genom seminarier och studiecirklar hjälpa unga kvinnor med annan etnisk bakgrund att identifiera och stå emot olika typer av våld. Kartläggning samt uppsökande verksamhet.

Ladda ner slutrapporten

Projektet, drivet av Alby kvinnocenter, syftade till att informera och diskutera skillnader i könsroller mellan olika kulturer och genom seminarier och studiecirklar hjälpa unga kvinnor med annan etnisk bakgrund att identifiera och stå emot olika typer av våld. Kartläggning samt uppsökande verksamhet.

Ladda ner slutrapporten

Kartläggning, information och åtgärder med fokus på äldre.

Ladda ner slutrapporten

Utifrån trygghetsbesiktningar av tågstationerna i Hässleholm och Lund 2016 rekommenderades en rad brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder. Åtgärderna gällde bland annat områdena information och social kontroll. Arbetet har nu utvärderats för att se om insatserna haft någon effekt på brott och otrygghet. Därutöver har man tittat på om de åtgärder som rekommenderades har genomförts. Resultaten visar att det varierar mellan orterna, där man i Lund genomfört dem i större utsträckning än i Hässleholm. Någon större brottsförebyggande effekt kan inte utläsas även om Lund har förbättrat sitt så kallade trygghetsindex 2018 jämfört med 2016.

Ladda ner slutrapporten

Läs slutrapport från Kunskapsmedia

Deffad? Rippad? Rappad? av Kunskapsmedia tillsammans med Dopingjouren och Barrefeldt produktion. Ett diskussionsunderlag och grundkunskap kring anabola steroider för ungdomar o andra i riskzonen. Målgrupper är högstadie- o gymnasieelever, ledare och tränare inom idrottsrörelsen, gym i träningsinstitut, personal inom sjukvård, polis, tull och kriminalvård, anhöriga och närstående till missbrukare, beslutsfattare.

Ladda ner slutrapporten

I Landskrona genomfördes under läsåret 06/07 säkerhetsmässor på tre skolor för elever i åk 6–9. Initiativtagare var kommunen i samarbete med polisen. Räddningstjänsten medverkade. Fokus låg på att ge ungdomarna redskap att ta sig ut i livet på ett tryggt och säkert sätt. Mässorna innehöll ett stort utbud av olika aktiviteter och handboken innehåller framför allt praktiska råd på hur man anordnar en säkerhetsmässa.

Ladda ner slutrapporten

Projektet syftade till att stärka demokratiska värderingar och motverka rasism och främlingsfientlighet i de fem länen i Bergslagen genom information och utbildning till nyckelpersoner i respektive län.

Ladda ner slutrapporten

Fastighetsskötare och störningsjour är exempel på yrkesgrupper som traditionellt inte beaktas vid diskussioner om att förebygga våld i nära relationer. Projektet "Våga fråga" utgick från idén att det är viktigt att också dessa yrkesgrupper ska ha klara rutiner när de får indikationer på att det förekommer våld i hemmet. Fastighetsskötare och Störningsjouren har därför genomgått utbildning om våld i nära relationer och ett utbildningsmaterial har tagits fram som också kan spridas till andra aktörer. Även en checklista och ett plånbokskort har tagits fram som ett verktyg till yrkesgruppen för vad som ska göras när man misstänker att någon blir utsatt för våld i hemmet. En annan del av projektet har bestått av nätverkstillfällen med bland andra polis, socialtjänst och andra aktörer som arbetar med frågan på lokal nivå.

Ladda ner slutrapporten

Trygghetsundersökningar i kommunen har visat på ett växande trafiksäkerhetsproblem när det gäller mopeder. Projektet har genomförts på två högstadieskolor och omfattat eleverna i årskurs 8. Projektet startade med en föräldrainformation av trafikpolisen och följdes sedan av temadagar för samtliga elever i åk 8 i de två skolorna. Projektet har syftat till att öka tryggheten i trafikmiljön och öka trafiksäkerheten och enligt undersökningar har mopedrelaterade olyckor minskat med närmare 50%. Projektet har drivits av det lokala brottsförebyggande rådet i kommunen tillsammans med polisen. Tanken är att även andra skolor i kommunen som efterfrågar mopedinformation ska få den.

Ladda ner slutrapporten

Kommunerna Vallentuna, Täby, Danderyd, Österåker, Vaxholm och Norrtälje har tillsammans med polisen genomfört konferensen "Våldet och dess konsekvenser bland barn och ungdomar". Syftet med konferenser var att utbyta erfarenheter och kunskaper med varandra för att på bästa sätt arbeta fram hur man motverkar en destruktiv utveckling bland ungdomar i Roslagen.