Barn och unga i kriminella nätverk

En studie av inträde, brott, villkor och utträde

Denna studie av barn och unga i kriminella nätverk belyser hur barn och unga kommer in i nätverk, vad som motiverar nyrekryteringen, vilka brott nätverksinvolverade barn och unga typiskt sett begår och varför, hur barn och unga styrs och avancerar inom nätverken samt vilka möjligheter barn och unga har att lämna kriminella nätverk.

Brottsförebyggande arbete Organiserad brottslighet Ungdomar och barn

Pressmeddelande

Tonåringar utnyttjar barn i kriminella nätverk

Barn i 12–15-årsåldern rekryteras till kriminella nätverk av andra unga som ofta är 15–20 år. Rekryteringen kan gå snabbt, ibland på mindre än en dag. För de kriminella nätverken är nyrekryteringen ett sätt att bygga ut distributionskedjor för narkotika i närområdet. Det är svårt för ett barn att lämna ett kriminellt nätverk, men ibland uppstår tillfällen till avhopp när barnets rekryterare lämnar landet eller hamnar i fängelse och därmed inte kan övervaka barnet på samma sätt. Det visar en ny rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå.

– Vår studie visar att det framförallt är tonåringar som värvar yngre barn till de kriminella nätverken och utnyttjar dem som sin egen arbetskraft. De yngre barnen är särskilt efterfrågade när det gäller att hantera narkotika. På så vis kan de äldre tonåringarna tjäna mer pengar och göra karriär inom nätverken, säger Katharina Tollin, projektledare, Brå.

Det kan gå snabbt att rekrytera ett barn till ett kriminellt nätverk. I riskzonen finns barn som redan begår mindre allvarliga brott, är synliga utomhus i utsatta områden eller har vänner och anhöriga inom nätverken och därmed är barnen mottagliga för att uppvaktas av de äldre i området. Ibland är det barnet som söker upp nätverket, men då utan vetskap om att barnet självt förlorar sitt självbestämmande för en lång tid framöver. Det förekommer också att barn och unga tvingas eller luras in i kriminella nätverk. De nyrekryterade barnen används i första hand för att förvara, transportera och sälja narkotika. Därefter kan de också få andra uppdrag – som att transportera vapen, utföra våldsdåd och hjälpa till med bedrägerier. Yngre barn är billig arbetskraft, får ta sig an sysslor med stor risk för upptäckt och bidrar till de kriminella nätverkens tillväxt och förankring i området.

Utträden från nätverken är hårt reglerade. Därför är det särskilt viktigt att samhället agerar vid specifika tidsfönster då det kan vara möjligt motivera ett barn eller en ungdom att hoppa av. Ett sådant tidsfönster kan exempelvis vara när personer i nätverkens ledande positioner hamnar i häkte eller fängelse och därmed inte kan övervaka barnet på samma sätt som tidigare.

Kontakt

Katharina Tollin, projektledare, tfn: 08-527 58 537; e-post: katharina.tollin@bra.se
Anna Jonsson, utredare, tfn: 08-527 58 405; e-post: anna.jonsson@bra.se

Ladda ner som pdf

Den här publikationen går att beställa

Barn och unga i kriminella nätverk

ISBN:

Pris för tryckt rapport 280 SEK inkl. moms

Lägg till

Kundkorg

Summa:

Beställ/Ändra

Sammanfattning

Barn involverar andra barn i narkotikahandeln

Rapporten visar att involveringen i kriminella nätverk skiljer sig från delaktighet i kriminella ungdomsgäng. Ungdomsgängen består ofta av jämnåriga kompisar som begår brott tillsammans, medan de kriminella nätverken är hierarkiskt styrda, beroende av utvecklade kontaktnät och har tillgång till illegala varor (narkotika och vapen). Studien visar att det framförallt är barn som rekryterar andra barn till kriminella nätverk. Intervjupersonerna uppger att det typiskt sett är en pojke i övre tonåren (15–20 år) som involverar ett något yngre barn (i åldern 12–15 år). Inflödet av barn och unga drivs fram inom narkotikadistributionskedjor, där en kontinuerlig nyrekrytering är en del av affärsmodellen.

En förutsättning för att de något äldre tonåringarna ska kunna ”göra karriär” inom nätverken är att de rekryterar yngre barn som springpojkar. Genom att knyta till sig två till fem så kallade ”egna yngre” kan de få avsättning för större narkotikapartier och därmed tjäna mer pengar. Det innebär att de flesta som återfinns i nätverkens lägre skikt ägnar sig åt rekrytering.

De nyrekryterade barnen används i första hand för att förvara, transportera och sälja narkotika. Att just barn utnyttjas beror på att de är billigare än annan arbetskraft, kan utföra sysslor med störst risk för upptäckt och bidrar till nätverkets tillväxt och förankring i området.

Nätverken bygger på hierarkiska åldersskikt

De kriminella nätverk som involverar barn och unga är löst sammansatta men samtidigt hierarkiskt styrda. Nätverken består ofta av tre eller fyra åldersskikt. Högst upp finns ”de äldsta” och de styr personer som är deras ”egna yngre”. Dessa ”yngre” har i sin tur också ”egna yngre”. Grunden för sammanhållningen är lojalitet uppåt (mot ”de äldre”) och hård styrning nedåt (mot ”de egna yngre”).

Ju längre ett nätverk varit förankrat på en plats, desto fler åldersskikt etableras. Genom den kontinuerliga nyrekryteringen uppstår hierarkiska förgreningar som bygger på sociala relationer mellan enskilda ”äldre” och ”yngre”. De barn som rekryteras som ”yngre” är således inte ”en svans” till nätverken, utan ingår i själva nätverksstrukturen. Genom inflödet av nya barn och unga växer såväl nätverken som narkotikadistributionskedjan organiskt.

Nätverksstrukturernas uppbyggnad innebär att ”äldre” i flera åldersskikt kan vara ekonomiskt beroende av att driftiga barn drar in mycket pengar till nätverket. Utträden är därför ofta hårt reglerade. Skuldsättning, hot och våld används för att förhindra att unga ska avsluta relationer med äldre. Det förekommer dock att barn och unga som inte får tillstånd att lämna nätverken kan passa på när äldre är frånvarande under en längre tid (till exempel på grund av ett fängelsestraff).

Direkt involvering i grova brott

Barn och unga, som rekryterats för att hantera narkotika, inleder ofta intensiva relationer med ”sina äldre”. De socialiseras in i nätverket genom daglig samvaro, ständiga prövningar och godtyckliga belöningar. Pojkar med starka band till de äldre förväntas ”ställa upp”, bevisa sin lojalitet och utföra uppdrag. Rapporten visar att de yngsta (utöver involveringen i narkotikahandel) även kan få förvara och transportera vapen, genomföra utpressningar, stölder och rån, vara delaktiga i bedrägerier samt utföra grova våldsdåd (däribland skjutningar). Därutöver fortsätter många att också begå brott på eget initiativ, tillsammans med jämnåriga.

Delaktigheten i grova brott sker således inte stegvis, utan inleds direkt efter inträdet i ett kriminellt nätverk. Vår sammanställning av kriminalstatistik (för åldrarna 15–17 och 18–20 år) och Åklagarmyndighetens statistik om LUL-misstankar¹ (för barn under 15 år) visar att misstankar om vapenbrott, narkotikaaöverlåtelse, utpressning och bedrägerier ökat avsevärt under senare år för barn som inte är straffmyndiga och barn under 18 år.

Äldre uppvaktar yngre

En förutsättning för att yngre barn (i åldern 12–15 år) ska involveras i kriminella nätverk är att ”de äldre” (i åldern 15–20 år) är närvarande i bostadsområdet, visar upp en eftertraktansvärd livsstil och är tillgängliga för kontaktsökande. När kontakterna väl inleds kan det både vara den yngre och den äldre som tar första steget. Även om kontakten initierats av den yngre föregås själva inträdet av uppvaktning som kan liknas vid grooming. Många barn saknar kunskap om att accepterandet av ett ”erbjudande” medför att de därefter kommer vara underställda en äldre och fråntas sitt självbestämmande under en lång tid. Det förekommer också att tvång genom skuldsättning, hot och våld används för att involvera barn och unga.

I Brås intervjuer framkommer att nätverken i första hand eftersöker och accepterar barn och unga som redan begår mindre allvarliga brott tillsammans med jämnåriga, är synliga utomhus utan tillsyn i samma område som nätverket är baserat i och/eller är närstående till nätverksaktiva. Rapporten visar att inträden i kriminella nätverk går fort och innebär ett tydligt skifte i den kriminella karriären. Det förekommer att hela ungdomsgäng inträder tillsammans i ett kriminellt nätverk.

¹). Det gäller brottsmisstankar mot barn under 15 år som utretts, med stöd av 31 § i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL).

Lyssna på podden om Barn och unga i kriminella nätverk

Snacka om brott: avsnitt 50

Rekrytering av barn och unga i kriminella nätverk

Det kan gå väldigt snabbt när barn och unga rekryteras in i ett kriminellt nätverk, ibland tar det bara en dag.

I det här poddavsnittet pratar vi bland annat om hur det kan gå till när barn och unga rekryteras till kriminella nätverk, vad som motiverar rekryteringen och på vilket sätt barnen utnyttjas. Vi pratar också om vilken roll narkotikahanteringen har och hur situationen är för flickor och kvinnor i de här nätverken. Och hur kan det gå till för den som vill lämna ett kriminellt nätverk? Vilket stöd behöver de och vilket stöd finns att få? Samtalet utgår från en Brå-rapport som publicerades i november 2023.
Medverkande: Katharina Tollin, projektledare, Brå; Lennart Karlsson, kommissarie, Polismyndigheten Region Stockholm; Charles, samordnare för unga i riskzon, Nacka kommun samt Linda Lindgren, teamledare för fältande socialsekreterare, Västerås stad.

Samtalsledare: Monica Landergård, pressekreterare, Brå.

Publicerad: 11 december 2023

Ladda ner avsnitt 50

Transkribering av avsnitt 50 Pdf, 160 kB.

Brås bedömning

Rapporten visar både att barns och ungas delaktighet i kriminella nätverk är en utmaning för rättsväsendets arbete mot organiserad brottslighet, och att barns utsatthet inom de kriminella nätverken är ett betydande samhällsproblem. Det innebär att frågan berör många olika aktörer och ansvarsområden på nationell, regional och lokal nivå. Brås överväganden har avgränsats till bedömningar av hur redan befintliga arbetssätt i gränslandet mellan kriminalpolitik och socialtjänstpolitik kan utvecklas med stöd av den kunskap som presenteras i den här rapporten. De förslag som övervägs gäller kommuners och myndigheters möjligheter att:

reducera kriminella nätverks kapacitet, och
minska barns utsatthet.

Minska de kriminella nätverkens kapacitet

Brå anser att befogenheter, lagstiftning och insatser behöver ses över för att vara träffsäkra i förhållande till nätverkens utnyttjande av barn. Att göra det mindre attraktivt att exploatera barn inom brottsliga verksamheter bör i sin tur minska de kriminella nätverkens kapacitet.

Det kan till exempel finnas anledning att överväga utökade befogenheter i brottsutredningar, där vissa åtgärder inte får användas eller är begränsade när det gäller barn under 15 år. Ökade möjligheter att använda sig av tvångsmedel (exempelvis husrannsakan) och hemliga tvångsmedel (till exempel hemlig avlyssning) mot barn som inte är straffmyndiga kan vara en förutsättning för att kunna lagföra de äldre anstiftarna.

Rapporten visar att det är vanligt att nätverksinvolverade barn och ungas kontaktnät byggs ut, och att exploateringen fortsätter, i samband med att barn och unga inkapaciteras eller placeras. Brå anser att begränsningar av tillgång till mobiler och annan kommunikationsteknik på SiS ungdomshem kan vara en förutsättning för att motverka att kriminaliteten fördjupas, och för att utträden från nätverk ska bli ett möjligt alternativ.

Minska barns utsatthet

Brås studie visar att utsattheten för barn och unga inom kriminella nätverk är omfattande. Även anhöriga riskerar att utsättas för hot, våld och manipulation. Brå bedömer att myndigheternas och kommunernas arbete med att förebygga och motverka barns nätverksinvolvering i högre utsträckning behöver: a) utvärderas, b) målgruppsanpassas, c) bygga på informationsdelning mellan myndigheter och d) inriktas mot specifika tidsfönster för att vara träffsäkra.

Brå anser att det kan finnas anledning att utvärdera några av de insatser som idag rekommenderas för målgruppen. Det kan till exempel handla om metoderna FFT (funktionell familjeterapi för unga i åldern 11-18 år, med utåtagerande beteende och kriminalitet) och MST (multisystematisk terapi för barn i åldern 12-17 år, som begår brott). Dessa insatser kan anpassas för gänginvolverade barn och unga, bland annat genom tillämpningarna FFT-G (tillägget G står för gangs). I och med att de anpassade insatserna ännu inte har använts brett i Sverige kan det finnas skäl att undersöka om metoderna uppvisar god effekt och kan tillgängliggöras för målgruppen – nätverksinvolverade barn och unga.

Brå bedömer att avhopparinsatser för barn och unga bör erbjudas i högre utsträckning än idag. Rapporten har visat att perioder då äldre är frånvarande kan föranleda generationsskiften och konflikter, men också möjliggöra utträden. När äldre häktas, avlider, lagförs, placeras eller flyttar till ett annat land kan möjligheten att kontrollera de yngre försvagas. Det kan därför finnas skäl för aktörer på lokal nivå att, i högre utsträckning än i dag, utveckla en beredskap för dessa tillfällen.

Om rapporten

Rapporten Barn och unga i kriminella nätverk (2023:13) är ett regeringsuppdrag. Rapporten baseras i huvudsak på intervjuer med 28 personer som själva varit delaktiga i kriminella nätverk i Sverige. Brå har också analyserat kvalitativa och kvantitativa underrättelsedata samt bearbetat kriminalstatistik och data från förundersökningar respektive utredningar enligt lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare under 15 år, så kallade LUL-utredningar.