Polisarbete

En polis i samtal med ungdomar.
Brå:s uppföljning och utvärdering av polisen kan vara till praktisk användning, både i styrningen av polisen och i arbetet med att förebygga och utreda brott.

I och med tillkomsten av den nya Polismyndigheten föddes ett nytt begrepp inom svensk polis – kommunpolis. Begreppet är nytt men tankegångarna om lokalt polisarbete känns igen. Filmat på konferensen Råd för framtiden i april 2016.

Polisen ska komma närmare medborgarna och medborgarlöften är en metod för att uppnå detta. Men vad krävs för att få en bra dialog med medborgarna? Filmat på konferensen Råd för framtiden i april 2016.

Polisiära metoder som är effektiva är en ständigt aktuell fråga. Det finns inte så många svenska utvärderingar av polisära metoder men Brå arbetar med att utöka forskningen kring detta.

En polisiär metod som Brå har utvärderat och som har visat på positiva resultat är den så kallade Kronobergsmodellen. Modellen har fått stor spridning i landet och är en arbetsmetod som syftar till att begränsa ungdomars alkoholdrickande i offentlig miljö för att i förlängningen minska den alkoholrelaterade våldsbrottsligheten bland unga (Brå-rapport 2009:5).

En annan metod som håller på att utvärderas av Brå är platsbaserat polisarbete eller s.k. Hot spots. Med det menas att det kan finnas platser som har högre koncentration av vissa brottstyper och att det därför kan finnas vinster med att arbeta specifikt med sådana brott på just dessa platser. Brås studier visar att det finns flera platser i landet där polisen har goda förutsättningar för att arbeta platsbaserat (Brå-rapport 2011:17). Under 2012 kommer Brå att göra tre studier av platsbaserat polisarbete. Polisen i Eskilstuna kommer att arbeta platsbaserat med våld i offentlig miljö, polisen i Stockholm kommer att arbeta med personrån och polisen i Göteborg kommer att arbeta med bostadsinbrott. Arbetet kommer att utvärderas av Brå och resultaten presenteras i rapporter under år 2014.

Bra utredningar kan förbättra personuppklaringen

Under senare år har Brå gjort flera studier av polisens brottsutredande arbete. Ett exempel är Brås studie av polisens utredningar av misshandel utomhus. Studien visade att man borde kunna öka personuppklaringen med omkring 10-20 procentenheter genom att satsa ytterligare på det polisiära utredningsarbetet.  I en annan studie från Brå analyserades utredningar av våld i nära relationer och även i denna studie framkom att personuppklaringen skulle kunna öka genom ett förbättrat utredningsarbete.

En allt större del av det polisiära brottsförebyggande arbetet sker i samverkan med lokala aktörer och myndigheter. Under den andra hälften av 2000-talet har polisen i större utsträckning formaliserat sin samverkan med bland annat kommunerna genom så kallade samverkansöverenskommelser. I överenskommelserna bör allt från planering, kartläggning, planer för genomförande och utvärdering eller uppföljning finnas med. Brå har publicerat en handbok i hur samverkan mellan polis och kommun kan byggas upp och upprätthållas. Handboken riktar sig till anställda inom polis och kommun som arbetar med det brottsförebyggande arbetet och ska fungera som ett konkret stöd och inspiration i arbetet. Under år 2012 kommer Brå att publicera ytterligare studier som belyser samverkan mellan polis och kommun.

Satsningen på fler poliser

Sedan regeringens satsning på 20 000 poliser som inleddes år 2006 har både brottsligheten och tryggheten utvecklats positivt. Brottsligheten har minskat och tryggheten ökat. I en serie rapporter utvärderar Brå satsningens effekter. I den första rapporten Satsningen på fler poliser är huvudfrågan hur mycket mer arbetskraft satsningen i praktiken har lett till. Rapporten diskuterar också om resurserna som tillkommit utnyttjats på rätt sätt för att uppnå resultatförbättringar.

Något som inte har förbättrats är andelen personuppklarade mängdbrott. I studien Polisers syn på utredning av mängdbrott har 656 poliser i fyra län svarat på en enkät om vad de ser som problem och möjligheter när det gäller att öka personuppklaringen. I serien har vi även publicerat en rapport om polisens brottsförebyggande arbete. Även denna studie har fokus på vad poliser själva uppfattar som problem och möjligheter.

Rapporter från Brå om polisarbete

  • Metodstöd för NTU Lokal 2017 2017
    Detta metodstöd hjälper dig att göra en korrekt tolkning av NTU Lokals resultat även om du inte är van vid att läsa statistik.
  • Klassificering av brott 2017
    I Klassificering av brott finns anvisningar och regler för hur brott ska kodas av de myndigheter inom rättsväsendet som registrerar brott. Den vänder sig alltså i första hand till polis, åklagare, tull, ekobrottsutredare, kustbevakare med flera, men kan också användas av dem som vill analysera statistiken som de registrerade uppgifterna bygger på.
  • It-inslag i brottsligheten
    och rättsväsendets förmåga
    att hantera dem (kortversion)
    2017
    Den snabba tekniska utvecklingen och det ökande användandet av internet, datorer och mobilteknologi har dramatiskt förändrat vårt moderna samhälle. Digitaliseringen underlättar på många sätt människors vardag, men den innebär också att it-inslagen
    i brottsligheten ökar, vilket medför nya utmaningar för rättsväsendet.

  • Den framtida verksamhetsvolymen
    i rättskedjan (2017-2020)
    2017
    I rapporten redovisas prognoser för verksamhetsvolymerna hos Polisen, Åklagarmyndigheten, Sveriges Domstolar och Kriminalvården.
  • Insats Fenix 2016
    Under våren 2014 inledde polisen i Järvaområdet i Stockholms kommun en särskild satsning under namnet Fenix. Brå har i samarbete med polisen utvärderat satsningen.
  • Insatser mot brott och otrygghet i socialt utsatta områden 2016
    Brottsligheten i socialt utsatta områden har kommit alltmer i fokus. Regeringen har därför bett Brå att sammanställa kunskap från forskning och erfarenhet om vilka åtgärder som kan vara verksamma för att komma till rätta med dessa problem.
  • Rättsväsendets förutsättningar att personuppklara brott 2016
    I denna rapport görs en samlad bedömning av hur olika faktorer kan ha påverkat personuppklaringen, på grundval av de tre delstudierna inom regeringsuppdraget Resultatutvecklingen avseende utredning och lagföring, liksom statistik och polisiär kunskap.
  • Förändrade krav på bevisning? 2016
    Varför har andelen personuppklarade brott minskat sedan 2011? Har polisen eller åklagarna förändrat sitt arbete när det gäller insamling eller bedömning av bevis i utredningarna? Det är den centrala frågan i denna rapport.
  • Har bedrägerier och misshandel blivit svårare att personuppklara? 2016
    Varför har andelen personuppklarade brott minskat sedan 2011? Kan det bero på att brottslighetens karaktär förändrats? Det är den centrala frågan i denna rapport.
  • Målsägandes medverkan i rättsprocessen 2016
    Målsägandes medverkan i rättsprocessen är viktig för att brott ska kunna utredas. I ärenden där målsäganden inte vill medverka kan
    utredningsarbetet försvåras på olika sätt och leder ofta till att
    ärenden läggs ned.

  • Konstaterade fall av dödligt våld 2016
    En specialstudie där samtliga polisanmälningar granskats för att ge en mer tillförlitlig statistik över konstaterade fall av dödligt våld.
  • Handläggningstider i rättskedjan 2009–2014 2016
    För sjätte året i rad har Brå undersökt handläggningstiderna i rättskedjan för brottsmisstankar om misshandel, våldtäkt, stöld, rån respektive utpressning. Dessutom kartläggs handläggningstiderna för samtliga brottsmisstankar sammantaget.
  • Den framtida verksamhetsvolymen i rättskedjan (2016-2019) 2016
    I rapporten redovisas prognoser för verksamhetsvolymerna hos Polisen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Sveriges Domstolar och Kriminalvården.
  • Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete 2016
    Handbok som i fem steg beskriver hur samverkan praktiskt kan gå till. Boken ger användbara verktyg för hela samverkansprocessen.
  • Nationella trygghetsundersökningen 2015 2016
    Nationella trygghetsundersökningen (NTU) är en årligen återkommande nationell brottsoffer- och trygghetsundersökning. I NTU 2015 redovisas resultaten för den tionde undersökningen tillsammans med jämförelser med resultaten från tidigare år.
  • Kameraövervakning på Stureplan och Medborgarplatsen 2015
    Från juli 2012 och tre år framåt bedrev Polisen ett projekt med kameraövervakning på Stureplan och Medborgarplatsen.
  • Börja med en kartläggning! 2015
    Den här skriften är till för att stärka det kunskapsbaserade brottsförebyggande arbetet, där en kartläggning av situationen i ett område är den självklara utgångspunkten.
  • Utvecklingen av förundersökningsbegränsning 2006–2014 2015
    Rapporten består av två delar: en kartläggning över i vilken omfattning förundersökningsbegränsning används och hur användningen förändrats över tid, samt en analys av sambandet mellan förundersökningsbegränsning och personuppklarade brott.
  • Polisanmälningar via internet 2015
    Sedan 2006 kan vissa brott anmälas på polisen.se. Den här kortanalysen handlar om polisanmälning av brott via internet.
  • Avrapportering i Ingripandeverksamheten 2015
    Brå har studerat hur lång tid poliser i Ingripandeverksamheten lägger på att avrapportera ärenden.
  • Konstaterade fall av dödligt våld 2015
    En specialstudie där samtliga polisanmälningar granskats för att ge en mer tillförlitlig statistik över konstaterade fall av dödligt våld.
  • Handläggningstider i rättskedjan
    2015
    En viktig princip för rättsväsendets hantering av brott är att sträva efter en snabb och effektiv rättsprocess, där utredningarna präglas av kvalitet och rättssäkerhet. Hur långa handläggningstiderna är har då stor betydelse.
  • Brå-Lean
    2015
    Polisen kritiseras från många håll – från politiker, media och allmänhet – för att för få brott klaras upp. Det gäller inte minst uppklaringen av det som kallas mängdbrott, till exempel stöld och misshandel.
  • Den framtida verksamhetsvolymen i rättskedjan (2015-2018) 2015
    I rapporten redovisas prognoser för verksamhetsvolymerna hos Polisen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Sveriges Domstolar och Kriminalvården.
  • Larmtelefoner för hotade
    2015
    Uppföljning av hur polisens larmtelefoner används och fungerar.

  • Olaga förföljelse 2015
    I denna rapport beskrivs vilka typer av ärenden som polis, åklagare och domstolar har bedömt som olaga förföljelse. Därtill har Brå intervjuat poliser och åklagare om deras tankar om den nya straffbestämmelsen och deras erfarenheter av att tillämpa den.
  • Kontaktförbud 2015
    För att förbättra skyddet mot stalkning gjordes i oktober 2011 vissa ändringar i den dåvarande lagen om besöksförbud. Brå har haft i uppdrag av regeringen att följa upp och utvärdera
    lagändringarna och konstaterar i denna studie att de inte har gett någon
    större verkan.

  • Operationerna Alfred och Selma 2014
    Under 2011 drabbades Malmö av en serie mordfall. När fem mord inträffade under loppet av två månader hamnade staden i centrum för rikspolitiken, och Polisen utsattes för en mycket stark press att agera och få stopp på morden. För att hantera problemet inledde Polismyndigheten i Skåne Operationerna Alfred och Selma.
  • Brott begångna av barn 2014
    År 2010 infördes ett antal ändringar i lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL). Detta för att polisen i större utsträckning och mer effektivt skulle utred brott begångna av barn under 15 år, trots att barnen inte är straffmyndiga. Brå har haft regeringens uppdrag att utvärdera effekten av dessa lagändringar.
  • Varför gav fler poliser inte ökad personuppklaring?
    2014
    Vilka faktorer påverkar hur Polisens resultat utvecklas, vad är rimliga förväntningar på Polisen och hur ska verksamheten mätas? Det är frågor som ställs i Brås slutrapport om satsningen på 20 000 poliser.
  • Tid för brott
    2014
    Denna kortanalys beskriver när under dygnet och under vilka dagar på året som det sker flest fall av anmäld misshandel, olaga hot, personrån och inbrottsstöld. Analysen ger en allmän kunskapsbild av när brott begås och hjälper polisen att identifiera tider då många brott begås.
  • Kameraövervakning på
    Stureplan och Medborgarplatsen
    2014
    Sedan 2012 bedriver Polisen kameraövervakning
    på Stureplan och Medborgarplatsen i Stockholm. I denna andra rapport i Brås utvärdering följer vi upp projektet utifrån de mål som Polisen hade förhoppningar att uppnå med kamerornas hjälp.

  • Gå på pengarna
    2014
    Den grundläggande strategin för de tillgångsinriktade brottsbekämpningen är att ta bort möjligheten att berika sig på brott. Den här antologin är tänkt att fungera som en handbok på området tillgångsinriktad brottsbekämpning.
  • Konstaterade fall av dödligt våld 2014
    En specialstudie där samtliga polisanmälningar granskats för att ge en mer tillförlitlig statistik över konstaterade fall av dödligt våld.
  • Utvecklingen för åtalsunderlåtelser under 2000-talet
    2014
    Denna kortanalys beskriver faktorer som kan ha påverkat hur användningen av åtalsunderlåtelse har utvecklats under perioden 2000–2012.
  • Handläggningstider i rättskedjan
    2014
    En viktig princip för rättsväsendets hantering av brott är att sträva efter en snabb och effektiv rättsprocess där korta handläggningstider i kombination med kvalitet och rättssäkerhet i utredningarna, samt en god nivå av personuppklaring, utgör viktiga delar. I denna rapport har Brå för fjärde gången undersökt handläggningstiderna för brottsmisstankar som rör misshandel, våldtäkt, stöld, rån och utpressning.
  • Brottsförebyggande polisarbete i ”hot spots”
    2014
    Under ett års tid har polisen i Stockholm och Eskilstuna genomfört två projekt med brottsförebyggande inriktning i samverkan med Brå. I Stockholm har projektet rört personrån och i Eskilstuna misshandel utomhus. Målet var att minska brottsligheten genom ett polisiärt arbete som är förankrat i aktuell forskning om vad som fungerar.
  • Polisers syn på utredning av mängdbrott 2013
    I detta, den andra rapporten om satsningen på fler poliser, ges en närmare bild av hur polisen själva ser på vilka problem och vilka möjligheter till förbättringar som finns inom den brottsutredande verksamheten.
  • Polisers syn på brottsförebyggande arbete 2013
    Studien har gjorts för att få en bild av hur en grupp poliser som arbetar brottsförebyggande uppfattar det brottsförebyggande arbetet, vilka problem de ser som störst i detta arbete, samt vilka förbättringsmöjligheter de identifierar.
  • Satsningen på fler poliser 2013
    I denna rapport, den första av tre, följer Brå upp och analyserar satsningen på fler poliser. Hur mycket mer arbetskraft har det blivit i praktiken? Vilka förväntningar är rimliga att ha på Polisen utifrån satsningen?
  • 2013
  • 2013
  • 2013
  • 2013
  • 2013
  • 2013
  • 2012
  • 2012
  • 2012
  • 2012
  • 2012
  • 2012
  • 2012
  • 2012
  • 2011
  • 2011
  • 2011
  • 2011
  • 2011
  • 2011
  • 2010
  • 2010
  • 2010
  • 2010
  • 2010
  • 2010
  • 2010
  • 2010
  • 2009
  • 2009
  • 2009
  • 2009
  • 2009
  • 2009
  • 2009
  • 2009
  • 2009
  • 2009
  • 2009
  • 2008
  • 2008
  • 2008
  • 2008
  • 2008
  • 2008
  • 2008
  • 2008
  • 2008
  • 2008
  • 2008
  • Barn som begår brott 2007
    I den allmänna debatten finns ett stort intresse för frågan om hur samhället bör reagera när barn begår brott.
  • Misshandel mellan obekanta — kan fler brott klaras upp? 2007
    Misshandel av en obekant person är ett brott som sällan blir uppklarat. Med tanke på att det är ett brott som ofta drabbar den enskilde mycket påtagligt kan man fråga sig om inte fler anmälningar borde kunna utredas av polisen.
  • Besöksförbud 2007
    Våld i nära relationer, särskilt mäns våld mot kvinnor, uppmärksammas allt mer. Som ett led i arbetet att förebygga våld och otrygghet i nära relationer, infördes 1988 lagen om besöksförbud. Sedan dess har lagen både skärpts och utvidgats.
  • Snabbspåret 2006
    Den 1 juli år 2004 startade en tvåårig försöksverksamhet, "Snabbspåret", avseende snabbare handläggning av mängdbrott.
  • Nya regler i lagen om besöksförbud 2005
    Lagen (1988:688) om besöksförbud infördes år 1988 för att ge ett bättre skydd för människor som förföljs och trakasseras, främst kvinnor som utsätts för misshandel och andra övergrepp av närstående män.
  • Snabbspåret 2005
    Att brott snabbt blir utredda och förda till domstol är viktigt för allmänhetens förtroende för rättsväsendet. Dessutom kan det leda till att fler blir lagförda.
  • Effektiva polisiära åtgärder mot brott 2004
    År 2003 fick Brottsförebyggande rådet i uppdrag att, i samråd med Rikspolisstyrelsen, göra en sammanställning av vilka polisiära åtgärder mot olika typer av brott som forskning eller beprövad erfarenhet har visat fungerar i Sverige. Sammanställningens syfte är att den ska kunna användas av polisen i projekt för att förebygga brott.
  • Polisens insatser mot narkotikabrottsligheten 2003
    Brottsförebyggande rådet (Brå) fick i april år 2002 regeringens uppdrag att utvärdera effekterna av polisens arbete mot narkotikabrottsligheten.
  • Varför har brottsuppklaringen minskat? 2002
    Uppklaringsprocenten används som ett mått på hur effektiv polisen är när det gäller att finna gärningsmän bakom de brott som anmäls till polisen. Uppklaringsprocenten i Sverige har successivt minskat sedan mitten av 1970-talet.
  • Hur - var - närpolis 2001
    Närpolisreformen beslutades 1993 och har sedan dess genomförts successivt. Vissa polismyndigheter började reformarbetet redan 1993, medan det i andra dröjde till åren 1997-98.
  • Idéskrift 8. LUPP 2001
    I problemorienterat polisarbete (POP) behöver polisen ha tillgång till instrument för att kunna kartlägga och analysera brottsligheten. Mot den bakgrunden har Brå tagit fram Lokal uppföljnings- och prognosprocedur, förkortat lupp.
  • Polisens organisation och verksamhet 2000
    Hur väl polisen lyckas i sitt arbete är ett angeläget och återkommande ämne i den allmänna och kriminalpolitiska debatten. I denna rapport undersöks närmare hur närpolisreformen har utvecklats organisatoriskt och verksamhetsmässigt. Syftet med undersökningen har också varit att få en bild av vad poliser arbetar med och i vilken utsträckning eventuella skillnader i arbetsuppgifter och prioriteringar kan förklaras av organisationsformen.
  • Idéskrift 5. Brott på karta 2000
    Att presentera brott på karta är ett utmärkt sätt att få kunskap om den lokala brottslighetens struktur och orsaker. Den moderna datatekniken har också öppnat helt nya möjligheter för analyser av det här slaget.
  • Svensk polis i förändring 1999
    Under 1990-talet har polisen i Sverige genomgått flera större förändringar. En viktig förändring är genomförandet av närpolisreformen. Reformen innebär bland annat att polisen i stället för att i huvudsak bedriva reaktiv och händelsestyrd utryckningsverksamhet ska arbeta med att förebygga brott. Målsättningen med närpolisreformen är därför att polisens organisation och verksamhet bör vara lokalt anpassad.
  • Ungdomar, droger och polisens insatser 1999
    Ungdomars experimentella bruk av narkotika har under senare år allt oftare uppmärksammats såväl i Sverige som i många andra länder. De årliga mätningarna av ungdomars drogvanor tyder på att droganvändningen bland unga tilltog under 1990-talet.

Sidan senast uppdaterad: 2017-09-08

Prenumerera

Anmäl dig här för att få vårt nyhetsbrev direkt till din e-postlåda.