Nu finns boken om att samverka i lokalt brotts­förebyggande arbete på ett kunskaps­baserat sätt i en lätt­tillgänglig version på webben.

Hitta direkt

Brottsförebyggande arbete från A-Ö
  • Förbättrad utomhusbelysning kan under vissa förutsättningar fungera bra som en del av ett förebyggande arbete. Läs mer
  • I dag sker många bilstölder och bildelsstölder på nyare och mer exklusiva bilar. Många av bilbrotten begås parkeringsplatser och det finns förebyggande åtgärder som minskar risken för att utsättas för bilbrott. Läs mer
  • Rubriceringen stöld ur eller från bil avser bilinbrott där gärningspersonen stjäl lösa föremål, till exempel en kvarlämnad mobiltelefon, plånbok eller väska. Läs mer
  • Äldre är särskilt sårbara för vissa brott, där gärningspersoner utnyttjar såväl fysisk svaghet som ovana på nätet. Läs mer
  • Ungefär en tiondel av de utsatta för brott har utsatts för hälften av alla anmälda brott. Läs mer
  • Innebär att man studerar en situation utifrån en persons eller ett objekts utsatthet eller sårbarhet för brott. Läs mer
  • Brottstriangeln bygger på rutinaktivitetsteorin och beskriver tre förutsättningar som påverkar om brott kan komma att begås. Den är ett stöd när du ska analysera en brottsproblematik och välja åtgärder. Läs mer
  • Risken för rån påverkas av flera olika faktorer. Genom att kombinera olika åtgärder kan butiksägarna och personalen minska risken för rån. Läs mer
  • Butiksstölder är ett stort problem för handeln, både som arbetsmiljöproblem för de anställda och för att de ekonomiska förlusterna är stora. Läs mer
  • Centrets stödfunktion nås på 08-527 44 290, klockan 9-15 helgfria vardagar. Den är till för yrkesverksamma, främst i kommuner och myndigheter på lokal nivå, som behöver stöd i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. Läs mer
  • Antalet cykelstölder varierar över året, och är som högst under vår- och sommarmånaderna. Läs mer
  • Varje år anordnas en tävling om det bästa lokala brottsförebyggande projektet i EU – European Crime Prevention Award (ECPA) – av EU:s brottförebyggande nätverk (EUCPN). Läs mer
  • Att utvärdera och följa upp brottsförebyggande arbete är viktigt för att ta reda på vad som fungerar. Genom att söka Brås ekonomiska stöd kan ni som brottsförebyggande aktör få möjlighet att anlita någon som genomför en utvärdering eller uppföljning. Läs mer
  • Effektiv samordning för trygghet (EST) är en modell för att strukturerar en operativ samverkan för att öka tryggheten i framförallt bostadsområden. Läs mer
  • Brås faktablad innehåller bland annat kortfattade fakta om brottstypen samt exempel på hur man kan arbeta brottsförebyggande mot brottet. Läs mer
  • I ett område med grannsamverkan samarbetar de boende med varandra. Avsikten med grannsamverkan är att minska brottsligheten och öka tryggheten. Läs mer
  • Att analysera en situation utifrån en persons motiv och möjligheter att begå brott. Läs mer
  • Ett hatbrott kan vara allt från ett mord till kränkande klotter på någons husvägg. Det är motivet till brottet som avgör om det är ett hatbrott eller inte. Läs mer
  • Att förebygga hedersrelaterad brottslighet finns med som en del i den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. I strategin finns bland annat åtgärder mot destruktiv maskulinitet och hederstänkande.HBTQ-personer kan vara särskilt utsatta i detta sammanhang. Läs mer
  • Områden eller platser med hög koncentration av brottslighet. Läs mer
  • Brås idéskrifter är praktiska idé- och tipsböcker som riktar sig till lokala brottsförebyggande aktörer. Läs mer
  • Illegal tobakshandel är en viktig inkomstkälla för den organiserade brottsligheten. För att motverka detta behövs effektiv tillsyn och myndighetssamverkan. Läs mer
  • Kamerabevakning i brottsförebyggande syfte blir allt mer vanligt i Sverige. Sedan den nya kamerabevakningslagen trädde i kraft i augusti 2018 behöver färre söka tillstånd. Läs mer
  • En nedklottrad eller på annat sätt förstörd miljö upplevs inte bara av många som otrivsam och ful. Den kan också uppfattas som otrygg och leda till att människor tycker att området är på väg att förstöras och förslummas. Läs mer
  • Kommunen kan utse en brottsförebyggande samordnare tillsammans med kommunpolisen håller i det brottsförebyggande arbetet i samarbete med kommunpolisen. Läs mer
  • Polis som har till huvuduppgift att leda och utveckla samverkan med lokalsamhället. Samarbetar ofta med en kommunal samordnare. Läs mer
  • Ett arbete som baseras på lokal problembild och evidens- och erfarenhetsbaserad metoder. Läs mer
  • En objektiv beskrivning av lokala problem avseende omfattning, karaktär och orsak. Det första steget när man ska åtgärda et problem är att ta fram en lägesbild (ibland även kallad problembild). Utifrån detta kan man sedan välja lämpliga förebyggande åtgärder. Läs mer
  • Ett samtal om verksamheten där medarbetaren är delaktig. Det är ett sätt för medarbetarna att framföra sina synpunkter och samtidigt få insikt i verksamheten. Medarbetardialogen ska bidra till bättre beslutsunderlag. Läs mer
  • Rätt utförda medarbetardialoger kan leda till ökad kunskap om läget, till utvecklingsmöjligheter, delaktighet och ansvar. Medarbetardialogen har en avgörande betydelse för att förankra arbetet med medborgarlöften. Läs mer
  • Ett medborgarlöfte är ett åtagande gentemot medborgarna som polis och kommun gör i samverkan, gärna även med andra samverkansparter. Medborgarlöften är en utveckling och förstärkning av samverkansöverenskommelserna Läs mer
  • Eftersom misshandel på allmän plats ofta koncentreras till särskilda tider och platser, finns det förutsättningar att arbeta problemorienterat och platsbaserat för att förebygga brotten. Läs mer
  • Människohandel för tvångsarbete är en form av arbetskraftsexploatering. Arbetskraftsexploatering handlar om situationer där personer utnyttjas för att utföra ett arbete för mycket låg lön eller utan lön, under dåliga förhållanden. Läs mer
  • Skillnaden mellan det faktiska antalet brott och det anmälda antalet brott. Läs mer
  • Med näthat menas hot och trakasserier på internet; från elaka kommentarer till direkt olagliga handlingar. Det speciella med näthat är att det snabbt kan få väldigt stor spridning och stora konsekvenser för den som utsätts. Läs mer
  • Det finns inte en särskild typ av brott eller gärningsperson som är organiserad brottslighet utan det som karaktäriserar organiserad brottslighet är själva processen, att brotten begås av flera personer som organiserat sig. Läs mer
  • En granskning av ett problem i syfte att synliggöra sannolika orsaker till varför problemet förekommer. Läs mer
  • Personrån är ett brott som ofta involverar våld eller hot om våld. Att bli utsatt för ett rån är något som kan upplevas som mycket skrämmande och kränkande. Läs mer
  • Brås uppföljning och utvärdering av polisen kan vara till praktisk användning, både i styrningen av polisen och i arbetet med att förebygga och utreda brott. Läs mer
  • En egenskap, händelse, ett förhållande eller en process som ökar sannolikheten eller risken för till exempel kriminalitet. Kallas även strategiska brott. Läs mer
  • Råd för framtiden är Brottsförebyggande rådets nationella konferens om lokalt brottsförebyggande arbete. Konferensen hålls årligen i samarbete med en kommun. Läs mer
  • En samverkan i brottsförebyggande arbete som utgår från lokala lägesbilder kan beskrivas som ett kretslopp med fem steg i vilka arbetet initieras, planeras, genomförs och följs upp för att sedan starta igen. De olika stegen är inte exakt avgränsade, och arbetet går inte alltid framåt steg för steg. Ny information eller nya förhållanden kan innebära att tidigare steg behöver göras om och att processen behöver backa. Läs mer
  • Ett skriftligt avtal mellan parter som definierar hur två eller flera parter ska samverka. Läs mer
  • Åtgärder som minskar antalet situationer som kan resultera i brottslighet. Utgångspunkten för den situationella brottspreventionen är att brott är ett rationellt beteende. Läs mer
  • Innebär att analysera förhållanden i den särskilda situationen eller fysiska miljön. Läs mer
  • Att arbeta brottsförebyggande och trygghetsskapande i skolan fyller flera syften, exempelvis att öka tryggheten och minska brottsligheten i skolmiljön, och att undervisa barn och unga om brottslighet och dess konsekvenser inför deras inträde i vuxenlivet. Läs mer
  • Åtgärder som påverkar en persons benägenhet att begå brott. Det kan till exempel vara åtgärder som syftar till att öka självkontrollen eller stärka de sociala banden till det ”konventionella” samhället. Läs mer
  • Social oro kan handla om en reaktion på en händelse eller en situation som eskalerar till en rad oroligheter med exempelvis anlagda bil- och skolbränder, skadegörelse och upplopp. Läs mer
  • För att lyckas i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet i socialt utsatta områden är det särskilt viktigt med effektiv samordning och ett kunskapsbaserat arbetssätt. Kommun, polis och fastighetsföretag utgör ofta kärnan i samverkansarbetet. Läs mer
  • När man arbetar med att identifiera brottsproblem, utsatta områden eller grupper har man ofta hjälp av statistik. Både kommunen och polisen har många gånger redan genomförda sammanställningar av den lokala situationen. Läs mer
  • Brottstyper bland unga som starkast indikerar en fortsatt brottslighet. Läs mer
  • Stöld av bildelar – ur eller från fordon – behandlas numera som en egen brottstyp, skild från inbrott i bil, som avser stöld av lösa föremål. Stölder av lösa föremål är ofta impulshandlingar, styrda av tillfället, medan bildelsstölder däremot oftast genomförs av organiserade stöldligor, inriktade på särskilda bilmärken och komponenter. Läs mer
  • Stöld utan inbrott, i bostad betecknar de brott där någon stjäl något i en bostad utan att bryta sig in, exempelvis genom att ta sig in genom en olåst dörr eller att lura sig in. En stor del av dessa brott sker systematiskt, i organiserad form, och riktas ofta mot vissa grupper. Läs mer
  • Trygghetsvandringar innebär att en grupp människor går igenom ett område och systematiskt inventerar det ur trygghetssynpunkt. Grundtanken är att de som bor och verkar i lokalsamhället har störst kännedom om det och att deras erfarenheter är viktiga att ta tillvara. Läs mer
  • En liten grupp gärningspersoner begår en stor del av alla brott. Samma förhållande gäller för dem som drabbas av brott – en liten grupp utsatta drabbas vid upprepade tillfällen och utsätts därmed för en stor andel av alla brott. Det brottsförebyggande arbetet har därför mycket att vinna på att utgå från kunskap om upprepad utsatthet. Läs mer
  • Brås utbildningar i brottsförebyggande arbete är webbaserade och vänder sig till dig som arbetar inom kommun, polis eller annan verksamhet med strategiskt ansvar för lokalt brottsförebyggande arbete. Läs mer
  • Det förebyggande arbetet mot våld i nära relationer handlar om att minska återfall och upprepad utsatthet, att ge stöd till brottsdrabbade och att ge insatser till våldsutövare. Arbetet handlar också om att tidigt påverka värderingar kring våld så att våld minskar och helt upphör. Läs mer
  • Våld i nära relationer definieras här som våld i pågående eller avslutade kärleksrelationer. Det kan röra sig om fysiskt våld som misshandel, om sexuellt våld eller om psykiskt våld i form av hot, kränkningar och trakasserier. Läs mer
  • Våld i offentlig miljö handlar i stor utsträckning om så kallade nöjesrelaterade misshandelsbrott. Den stora majoriteten av både gärningspersoner och offer är unga män. Läs mer
  • Arbetar du mot våldsbejakande extremism och behöver stöd i din yrkesroll? CVE (Center mot våldsbejakande extremism) utvecklar det kunskapsbaserade och sektorövergripande arbetet med att förebygga våldsbejakande extremism på nationell, regional och lokal nivå. Detta bland annat genom att ge behovsanpassat stöd till lokala aktörer, vara ett kunskapsnav och bidra till att skapa en högre grad av effektivitet och samordning i de förebyggande insatserna. CVE är placerat inom Brå. Läs mer
  • Insatser för att förebygga återfall är en central del av det brottsförebyggande arbetet. Personer som återupprepade gånger begår brott står för en relativt stor andel av den totala brottsligheten i samhällen. Ett effektivt återfallsförebyggande arbete kan därför ge stora vinster, för den enskilda individen såväl för samhället. Läs mer

Vilse i det brottsförebyggande arbetet? Leta i listan eller skriv in ditt sökord i rutan så kanske vi kan hjälpa dig med det du behöver veta.

Stina Holmberg, forskningsråd på Brå.

LOV 3§-områden

I Gamlestaden i Göteborg har man under en längre tid haft problem med narkotikarelaterad brottslighet. När otryggheten och antalet incidenter kopplade till missbruk och narkotikahandel ökade i stadsdelen beslutade man att agera och ansökte om LOV 3§ - att ordningsvakter förordnas inom ett begränsat område på bestämda tider. Nu har insatsen utvärderats med ekonomiskt stöd från Brå.

Föreläsning

Våld i nära relation – storstad kontra glesbygd

Se föreläsningen med Susanne Strand, docent från Örebro universitet. Hon berättar om förutsättningarna för att arbeta förebyggande, ingripa eller söka hjälp. Om vikten av samverkan och hur det kan skilja sig åt från ort till ort. Om den tid vi lever i just nu och hur samhällets isolering påverkar arbetet med att skydda utsatta.

STÖD

Bedriver ni brottsförebyggande arbete och vill följa upp era insatser? Då kan ni söka ekonomiskt stöd från Brottsförebyggande rådet. Brå prioriterar i år utvärderingar och uppföljningar av brottsförebyggande arbete som berör bland annat våld samt barn och unga som förövare, offer och deltagande.

Stina Holmberg, forskningsråd på Brå.

samordnare

I sitt uppdrag som samordnare av det brottsförebyggande arbetet i Jämtlands län arbetar Emma Ekdahl efter deviserna ”jobba smart” och att ”gå före med gott exempel”. Det finns inga lagkrav på att lokala aktörer, utöver polisen, ska jobba brottsförebyggande. Därför måste länsstyrelsernas brottsförebyggande samordnare jobba med att skapa tillit och engagemang i arbetet.

I samband med pågående pandemi har risken för social oro diskuterats eftersom fler är hemma och också vistas mer ute i bostads­­områden, i centrum och på allmänna platser som gallerior och badplatser. Det skulle potentiellt kunna leda till en ökad risk för ordnings­störningar, skadegörelse, stöld samt hot och våld.

SLUTRAPPORT

Efter oroligheter i Rinkeby tunnelbanestation arbetade Polisen och MTR med flera aktörer utifrån Brås samverkansmodell för lokalt brottsförebyggande arbete. En utvärdering visar att orsaksanalysen var en av framgångsfaktorerna.

Webbinarium

Se vårt webbinarum med temat Unga som begår brott mot andra unga. Webbinariet sändes den 20 maj.

Nästa års Råd för framtiden arrangerar Brå i samarbete med Karlstads kommun, den 14-15 april på Karlstad CCC. Vi ses!
Nästa års Råd för framtiden arrangerar Brå i samarbete med Karlstads kommun, den 14-15 april på Karlstad CCC. Vi ses!

Råd för framtiden

Niklas Laninge berättar här kort om nudging som verktyg för det brottsförebyggande arbetet, i en intervju från konferensen Råd för framtiden 2020 där han deltog. Niklas Laninge är psykolog, författare och chef för PBM:s avdelning för behavioral insights.

Publikation

I den senaste årsrapporten beskrivs det brottsförebyggande arbetet under 2019, med hjälp av de sammanställda resultaten från enkätundersökningar, möten och dialoger med lokala, regionala och nationella brottsförebyggande aktörer, samt en omvärldsanalys av pågående brottsförebyggande arbete.

utbildning

Bra litteratur och varierad undervisning i form av miniföreläsningar och intressanta diskussioner. Det var en av många positiva erfarenheter som de 22 deltagarna tog med sig från höstens påbyggnadsutbildning.

Ett av alla inspirerande bidrag till ECPA 2019 kom från Åre kommun, en ort som präglas av sin turism. Kommunen har tillsammans med näringslivet, hälsocentralen och polisen arbetat för att minska våldet i offentlig miljö, och efterhand även arbetat mot droger på arbetsplatsen.

Stina Holmberg, forskningsråd på Brå.

Samhällsläget

Världen hanterar för närvarande en omvälvande kris som påverkar i stort sett alla delar av samhället, så även brottsligheten och människors trygghet.

Stina Holmberg, forskningsråd på Brå.

ECPA

Varje år anordnas en tävling om det bästa lokala brottsförebyggande projektet i EU – European Crime Prevention Award (ECPA) – av EU:s brottförebyggande nätverk (EUCPN). Årets vinnare blev det svenska bidraget Sofielundsarbetet – en samverkan mellan Fastighetsägare BID Sofielund, Malmö universitet, Polisområde Malmö samt Malmö stad.

Stina Holmberg, forskningsråd på Brå.

Forskning

När det gäller barn och unga som begår brott, vilka svårigheter respektive framgångsfaktorer kan identifieras inom forskningen gällande detta område? Det finns tyvärr inga ’mirakelkurer’ som fungerar när enskilda barn och unga börjar begå brott, säger Stina Holmberg, forskningsråd på Brå.

FILM

Varför ska kommunen arbeta brottsförebyggande?

Filmen riktar sig till kommunala beslutsfattare och politiker och beskriver varför kommuner behöver prioritera brottsförebyggande arbete och vad som krävs för att arbetet ska bli effektivt.

Om filmen

Filmen är framtagen av Brottsförebyggande rådet. Filmen lämpar sig bäst att visas i mindre sammanhang där brottsförebyggande aktörer och beslutsfattare tillsammans efter filmen kan prata vidare om hur det brottsförebyggande arbetet ser ut och behöver utvecklas i kommunen.

FAKTABLAD

Brås faktablad innehåller bland annat kortfattade fakta om brottstypen samt exempel på hur man kan arbeta brottsförebyggande mot brottet. Ett grundläggande steg i det förebyggande arbetet är att ta fram en lokal problembild. Tanken är att lokala brottsförebyggande aktörer med hjälp av materialet ska kunna få fler medborgare att engagera sig i det brottsförebyggande arbetet i sitt lokalområde.

Prenumerera

Anmäl dig här för att få Brås nyhetsbrev direkt i din e-post.


Vårt uppdrag

Brå står för det nationella stödet till och samordningen av det brottsförebyggande arbete i Sverige. Det gör vi bland annat genom utbildningar, processtöd och utvecklingsarbete.