Omslag till boken Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete.

Nu finns boken om att samverka i lokalt brotts­förebyggande arbete på ett kunskaps­baserat sätt i en lätt­tillgänglig version på webben.

Hitta direkt

Brottsförebyggande arbete från A-Ö
  • Många unga begår brott under en tid, men de flesta slutar före vuxen ålder. En grupp individer fortsätter dock att begå brott. Läs mer
  • Förbättrad utomhusbelysning kan under vissa förutsättningar fungera bra som en del av ett förebyggande arbete. Läs mer
  • I dag sker många bilstölder och bildelsstölder på nyare och mer exklusiva bilar. Många av bilbrotten begås parkeringsplatser och det finns förebyggande åtgärder som minskar risken för att utsättas för bilbrott. Läs mer
  • Rubriceringen stöld ur eller från bil avser bilinbrott där gärningspersonen stjäl lösa föremål, till exempel en kvarlämnad mobiltelefon, plånbok eller väska. Läs mer
  • Inbrott i villor och radhus har under den senaste tioårsperioden fått en allt mer säsongsbetonad prägel, och flest inbrott anmäls i november. Ett antal faktorer avgör om en bostad har en förhöjd risk för inbrott. Läs mer
  • Företagare i detaljhandeln drabbas av brott av olika slag men har också goda möjligheter att bidra i det förebyggande arbetet. Läs mer
  • Äldre är särskilt sårbara för vissa brott, där gärningspersoner utnyttjar såväl fysisk svaghet som ovana på nätet. Läs mer
  • Ungefär en tiondel av de utsatta för brott har utsatts för hälften av alla anmälda brott. Läs mer
  • Innebär att man studerar en situation utifrån en persons eller ett objekts utsatthet eller sårbarhet för brott. Läs mer
  • Brottstriangeln bygger på rutinaktivitetsteorin och beskriver tre förutsättningar som påverkar om brott kan komma att begås. Den är ett stöd när du ska analysera en brottsproblematik och välja åtgärder. Läs mer
  • Risken för rån påverkas av flera olika faktorer. Genom att kombinera olika åtgärder kan butiksägarna och personalen minska risken för rån. Läs mer
  • Butiksstölder är ett stort problem för handeln, både som arbetsmiljöproblem för de anställda och för att de ekonomiska förlusterna är stora. Läs mer
  • Centrets stödfunktion nås på 08-527 44 290, klockan 9-15 helgfria vardagar. Den är till för yrkesverksamma, främst i kommuner och myndigheter på lokal nivå, som behöver stöd i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. Läs mer
  • Antalet cykelstölder varierar över året, och är som högst under vår- och sommarmånaderna. Läs mer
  • Varje år anordnas en tävling om det bästa lokala brottsförebyggande projektet i EU – European Crime Prevention Award (ECPA) – av EU:s brottförebyggande nätverk (EUCPN). Läs mer
  • Att utvärdera och följa upp brottsförebyggande arbete är viktigt för att ta reda på vad som fungerar. Genom att söka Brås ekonomiska stöd kan ni som brottsförebyggande aktör få möjlighet att anlita någon som genomför en utvärdering eller uppföljning. Läs mer
  • Effektiv samordning för trygghet (EST) är en modell för att strukturerar en operativ samverkan för att öka tryggheten i framförallt bostadsområden. Läs mer
  • Brås faktablad innehåller bland annat kortfattade fakta om brottstypen samt exempel på hur man kan arbeta brottsförebyggande mot brottet. Läs mer
  • I ett område med grannsamverkan samarbetar de boende med varandra. Avsikten med grannsamverkan är att minska brottsligheten och öka tryggheten. Läs mer
  • Att analysera en situation utifrån en persons motiv och möjligheter att begå brott. Läs mer
  • Ett hatbrott kan vara allt från ett mord till kränkande klotter på någons husvägg. Det är motivet till brottet som avgör om det är ett hatbrott eller inte. Läs mer
  • Att förebygga hedersrelaterad brottslighet finns med som en del i den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. I strategin finns bland annat åtgärder mot destruktiv maskulinitet och hederstänkande.HBTQ-personer kan vara särskilt utsatta i detta sammanhang. Läs mer
  • Områden eller platser med hög koncentration av brottslighet. Läs mer
  • Brås idéskrifter är praktiska idé- och tipsböcker som riktar sig till lokala brottsförebyggande aktörer. Läs mer
  • Illegal tobakshandel är en viktig inkomstkälla för den organiserade brottsligheten. För att motverka detta behövs effektiv tillsyn och myndighetssamverkan. Läs mer
  • Kamerabevakning i brottsförebyggande syfte blir allt mer vanligt i Sverige. Sedan den nya kamerabevakningslagen trädde i kraft i augusti 2018 behöver färre söka tillstånd. Läs mer
  • En nedklottrad eller på annat sätt förstörd miljö upplevs inte bara av många som otrivsam och ful. Den kan också uppfattas som otrygg och leda till att människor tycker att området är på väg att förstöras och förslummas. Läs mer
  • Kommunen kan utse en brottsförebyggande samordnare tillsammans med kommunpolisen håller i det brottsförebyggande arbetet i samarbete med kommunpolisen. Läs mer
  • Polis som har till huvuduppgift att leda och utveckla samverkan med lokalsamhället. Samarbetar ofta med en kommunal samordnare. Läs mer
  • Ett arbete som baseras på lokal problembild och evidens- och erfarenhetsbaserad metoder. Läs mer
  • En objektiv beskrivning av lokala problem avseende omfattning, karaktär och orsak. Det första steget när man ska åtgärda et problem är att ta fram en lägesbild (ibland även kallad problembild). Utifrån detta kan man sedan välja lämpliga förebyggande åtgärder. Läs mer
  • Ett samtal om verksamheten där medarbetaren är delaktig. Det är ett sätt för medarbetarna att framföra sina synpunkter och samtidigt få insikt i verksamheten. Medarbetardialogen ska bidra till bättre beslutsunderlag. Läs mer
  • Ett samtal om samhällsfrågor där medborgare är delaktiga. Det är ett sätt för medborgarna att framföra sina synpunkter och samtidigt få insikt i samhällets arbete. Medborgardialogen ska bidra till bättre beslutsunderlag. Läs mer
  • Ett medborgarlöfte är ett åtagande gentemot medborgarna som polis och kommun gör i samverkan, gärna även med andra samverkansparter. Medborgarlöften är en utveckling och förstärkning av samverkansöverenskommelserna Läs mer
  • Eftersom misshandel på allmän plats ofta koncentreras till särskilda tider och platser, finns det förutsättningar att arbeta problemorienterat och platsbaserat för att förebygga brotten. Läs mer
  • Människohandel för tvångsarbete är en form av arbetskraftsexploatering. Arbetskraftsexploatering handlar om situationer där personer utnyttjas för att utföra ett arbete för mycket låg lön eller utan lön, under dåliga förhållanden. Läs mer
  • Skillnaden mellan det faktiska antalet brott och det anmälda antalet brott. Läs mer
  • Med näthat menas hot och trakasserier på internet; från elaka kommentarer till direkt olagliga handlingar. Det speciella med näthat är att det snabbt kan få väldigt stor spridning och stora konsekvenser för den som utsätts. Läs mer
  • Det finns inte en särskild typ av brott eller gärningsperson som är organiserad brottslighet utan det som karaktäriserar organiserad brottslighet är själva processen, att brotten begås av flera personer som organiserat sig. Läs mer
  • En granskning av ett problem i syfte att synliggöra sannolika orsaker till varför problemet förekommer. Läs mer
  • Personrån är ett brott som ofta involverar våld eller hot om våld. Att bli utsatt för ett rån är något som kan upplevas som mycket skrämmande och kränkande. Läs mer
  • Brås uppföljning och utvärdering av polisen kan vara till praktisk användning, både i styrningen av polisen och i arbetet med att förebygga och utreda brott. Läs mer
  • En egenskap, händelse, ett förhållande eller en process som ökar sannolikheten eller risken för till exempel kriminalitet. Kallas även strategiska brott. Läs mer
  • Råd för framtiden är Brottsförebyggande rådets nationella konferens om lokalt brottsförebyggande arbete. Konferensen hålls årligen i samarbete med en kommun. Läs mer
  • Innebär att parterna tillför sina specifika resurser, kompetenser och kunskaper för att man gemensamt ska lösas en uppgift. Läs mer
  • Ett skriftligt avtal mellan parter som definierar hur två eller flera parter ska samverka. Läs mer
  • Åtgärder som minskar antalet situationer som kan resultera i brottslighet. Utgångspunkten för den situationella brottspreventionen är att brott är ett rationellt beteende. Läs mer
  • Innebär att analysera förhållanden i den särskilda situationen eller fysiska miljön. Läs mer
  • Att arbeta brottsförebyggande och trygghetsskapande i skolan fyller flera syften, exempelvis att öka tryggheten och minska brottsligheten i skolmiljön, och att undervisa barn och unga om brottslighet och dess konsekvenser inför deras inträde i vuxenlivet. Läs mer
  • Det finns olika arbetssätt för att samverka runt unga som riskerar att hamna i en kriminell livsstil, bland annat SIG (social insatsgrupp) eller SSP (socialtjänst, skola, polis) och SSPF (socialtjänst, skola, polis och fritid). Läs mer
  • Åtgärder som påverkar en persons benägenhet att begå brott. Det kan till exempel vara åtgärder som syftar till att öka självkontrollen eller stärka de sociala banden till det ”konventionella” samhället. Läs mer
  • Social oro kan handla om en reaktion på en händelse eller en situation som eskalerar till en rad oroligheter med exempelvis anlagda bil- och skolbränder, skadegörelse och upplopp. Läs mer
  • För att lyckas i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet i socialt utsatta områden är det särskilt viktigt med effektiv samordning och ett kunskapsbaserat arbetssätt. Kommun, polis och fastighetsföretag utgör ofta kärnan i samverkansarbetet. Läs mer
  • När man arbetar med att identifiera brottsproblem, utsatta områden eller grupper har man ofta hjälp av statistik. Både kommunen och polisen har många gånger redan genomförda sammanställningar av den lokala situationen. Läs mer
  • Brottstyper bland unga som starkast indikerar en fortsatt brottslighet. Läs mer
  • Stöld av bildelar – ur eller från fordon – behandlas numera som en egen brottstyp, skild från inbrott i bil, som avser stöld av lösa föremål. Stölder av lösa föremål är ofta impulshandlingar, styrda av tillfället, medan bildelsstölder däremot oftast genomförs av organiserade stöldligor, inriktade på särskilda bilmärken och komponenter. Läs mer
  • Stöld utan inbrott, i bostad betecknar de brott där någon stjäl något i en bostad utan att bryta sig in, exempelvis genom att ta sig in genom en olåst dörr eller att lura sig in. En stor del av dessa brott sker systematiskt, i organiserad form, och riktas ofta mot vissa grupper. Läs mer
  • Trygghetsvandringar innebär att en grupp människor går igenom ett område och systematiskt inventerar det ur trygghetssynpunkt. Grundtanken är att de som bor och verkar i lokalsamhället har störst kännedom om det och att deras erfarenheter är viktiga att ta tillvara. Läs mer
  • En liten grupp gärningspersoner begår en stor del av alla brott. Samma förhållande gäller för dem som drabbas av brott – en liten grupp utsatta drabbas vid upprepade tillfällen och utsätts därmed för en stor andel av alla brott. Det brottsförebyggande arbetet har därför mycket att vinna på att utgå från kunskap om upprepad utsatthet. Läs mer
  • Brås utbildningar i brottsförebyggande arbete är webbaserade och vänder sig till dig som arbetar inom kommun, polis eller annan verksamhet med strategiskt ansvar för lokalt brottsförebyggande arbete. Det finns både grundkurs och påbyggnadskurs. Läs mer
  • Det förebyggande arbetet mot våld i nära relationer handlar om att minska återfall och upprepad utsatthet, att ge stöd till brottsdrabbade och att ge insatser till våldsutövare. Arbetet handlar också om att tidigt påverka värderingar kring våld så att våld minskar och helt upphör. Läs mer
  • Våld i nära relationer definieras här som våld i pågående eller avslutade kärleksrelationer. Det kan röra sig om fysiskt våld som misshandel, om sexuellt våld eller om psykiskt våld i form av hot, kränkningar och trakasserier. Läs mer
  • Våld i offentlig miljö handlar i stor utsträckning om så kallade nöjesrelaterade misshandelsbrott. Den stora majoriteten av både gärningspersoner och offer är unga män. Läs mer
  • Arbetar du mot våldsbejakande extremism och behöver stöd i din yrkesroll? CVE (Center mot våldsbejakande extremism) utvecklar det kunskapsbaserade och sektorövergripande arbetet med att förebygga våldsbejakande extremism på nationell, regional och lokal nivå. Detta bland annat genom att ge behovsanpassat stöd till lokala aktörer, vara ett kunskapsnav och bidra till att skapa en högre grad av effektivitet och samordning i de förebyggande insatserna. CVE är placerat inom Brå. Läs mer
  • Insatser för att förebygga återfall är en central del av det brottsförebyggande arbetet. Personer som återupprepade gånger begår brott står för en relativt stor andel av den totala brottsligheten i samhällen. Ett effektivt återfallsförebyggande arbete kan därför ge stora vinster, för den enskilda individen såväl för samhället. Läs mer

Vilse i det brottsförebyggande arbetet? Leta i listan eller skriv in ditt sökord i rutan så kanske vi kan hjälpa dig med det du behöver veta.

Helena Söderberg, brottsföre­byggande samordnare i Mölndals stad

Lagstiftning

Sveriges kommuner har en central roll i det lokala brotts­före­byg­gande arbetet men hur arbetet prioriteras och bedrivs ser olika ut i landet. En statlig utredning har idag presenterat förslag på hur ett lagstadgat kom­munalt ansvar för det brottsförebyggande arbetet bör utformas. Brotts­före­byggande rådet välkomnar det nya lag­förslaget och Kristina Svartz, generaldirektör, Brottsförebyggande rådet och Karin Svanberg, enhetschef, Brottsförebyggande rådet, berättar här varför en lag­stift­ning är viktig för arbetet med att förebygga brott.

Organisera arbetet - illustration av man som arbetar vid dator

Arbetssätt

Kommuner som vill arbeta brottföre­byggande behöver be­stämma hur arbetet ska organi­seras för att det ska bli effektivt. Här får du råd att utgå ifrån och exempel på hur andra kom­muner arbetar. Kom ihåg att anpassa orga­nisationen efter de lokala omständig­heterna och parterna som ingår i det brotts­före­byggande arbetet – då blir samarbetet som bäst.

Helena Söderberg, brottsföre­byggande samordnare i Mölndals stad

GVI

Sluta skjut som har pågått i Malmö sedan 2018 bygger på den amerikanska strategin om Group Violence Intervention som är en arbetsmodell mot grovt, dödligt våld i kriminella grupperingar. Tidigare i våras meddelade regeringen att de i vårändrings­budgeten vill avsätta 6 miljoner kronor för att fortsätta sprida arbetsmetoden till andra delar av Sverige. Riksdagen har nu beslutat om att godkänna förslaget. William Wikström, projekt­ledare, Brå, berättar här mer om hur arbetet nu pågår med att förbereda för ytterligare implementering.

Webbinarium

Lagförslag om kommunalt ansvar för brottsförebyggande arbete – så vässar ni ert arbete

Den 16 juni presenterades en statlig utredning med förslag på hur ett lagstadgat kommunalt ansvar för det brottsförebyggande arbetet bör utformas. Ett avgörande sätt att rusta inför en eventuell ny lagstiftningen är att skapa en effektiv brottsförebyggande organisation med god förståelse och kunskap om brottsligheten som sker i kommunen.

Helena Söderberg, brottsföre­byggande samordnare i Mölndals stad

Brås ekonomiska stöd

Under våren 2018 tecknade sju organi­sationer en gemensam programförklaring – Skåne tillsammans mot brott – för att testa en modell för regional samverkan. Utvärde­ringen från Malmö universitet visar att samverkans­formen har gett konkreta resultat på lokal nivå. Annika Wågsäter, Läns­styrelsen Skåne och Adam Jonsson, Malmö universitet, svarar här på några frågor om programmet som utvärderats.

Erfarenhetsbank

I Brås erfarenhetsbank hittar du utvärderingar av brottsföre­byggande projekt och verksamheter som fått ekonomiskt stöd av Brå. Här kan du ta del av erfarenheter från över hundra utvärderingar, fördelat på olika ämneskategorier.

UTVÄRDERa arbetet

Nu är det dags att skicka in bidrag till 2021 års ECPA-tävling. Årets tema är Mobbning bland barn och ungdomar – på och utanför nätet. Både myndigheter, företag och andra organisationer som har genomfört brottsförebyggande projekt eller insatser relaterat till årets tema kan delta. Verksamheten ska vara utvärderad/uppföljd eller kunna visa på någon typ av resultat. Tävlingsbidragen för 2021 ska vara Brå tillhanda senast 15 augusti.

Konferens

Råd för framtiden är Brottsförebyggande rådets nationella konferens om lokalt brottsförebyggande arbete. Denna gång genomfördes konferensen digitalt den 14–15 april och samarrangerades med Karlstads kommun. Här kan du se inspelade sessioner från årets konferens.

Helena Söderberg, brottsföre­byggande samordnare i Mölndals stad

Återfall i brott

De som vill hoppa av gäng, och andra som vill bryta sin kriminella livsstil, behöver ofta ett brett stöd från både kommuner, hälso-och sjukvård och olika myndigheter. Brå har utvecklat ett stöd till utveckling av lokalt och regionalt återfallsförebyggande samarbete. Erika Sallander, utredare, Brå, berättar här om vikten av att arbeta förebyggande mot återfall i brott.

UTVÄRDERa arbetet

Bedriver ni brottsförebyggande arbete, baserat på en tydlig problembild? Planerar ni att följa upp och utvärdera detta arbete? Då kan ni söka ekonomiskt stöd från Brå. Brå kan under 2021 bevilja stöd upp till 400 000 kronor för utvärderingar och uppföljningar i syfte att utveckla lokalt brottsförebyggande arbete.

Helena Söderberg, brottsföre­byggande samordnare i Mölndals stad

Brås ekonomiska stöd

Stiftelsen Fryshuset fick under 2018 ekonomiskt stöd för utvärdering av Passus – deras verksamhet för avhopp från gäng och kriminalitet. Utvärderingen visar att en tydlig framgångsfaktor har varit möjligheten att ge deltagarna ett individanpassat och kvalificerat stöd.

ÅRSRAPPORT

Hur ser det brottsförebyggande arbetet ut i Sverige? Vilka utvecklingsbehov finns? Hur har arbetet påverkats av covid-19-pandemin? I denna rapport beskrivs det brottsförebyggande arbetet under 2020, med hjälp av de sammanställda resultaten från enkätundersökningar, möten och dialoger med lokala, regionala och nationella brottsförebyggande aktörer, samt en omvärldsanalys av pågående brottsförebyggande arbete. 

Stina Holmberg, forskningsråd på Brå.

Brås ekonomiska stöd

Umeå kommun arbetar, i samarbete med polisen, med uppdraget Umeå växer – tryggt och säkert för att motverka att staden ska få ett utsatt område. Utvärderingen har bland annat hjälpt samverkansparterna och den politiska ledningen att se att man behöver säkra långsiktigheten i uppdraget. Kerstin Rörsch, processledare Umeåbrå, Umeå kommun, svarar här på några frågor om uppdraget som utvärderats.

SKJUTNINGAR

Effektutvärderingen av pilotprojektet Sluta skjut visar att metoden kan bidra till att minska det grova våldet. Utvärderingen presenterades av Caroline Mellgren från Malmö universitet på ett presseminarium den 17 februari. Under seminariet deltar även bland andra professor David Kennedy och justitieminister Morgan Johansson.

Stina Holmberg, forskningsråd på Brå.

FÖLJDER AV PANDEMIN

Pandemin påverkar stora delar av samhället, så även brottsligheten och människors trygghet. I Medelpad har det bland annat inneburit att kommunpolis Annica Odelind och hennes kollegor fått lägga ytterligare fokus på att förebygga våld i nära relationer.

Webbinarium

Hur kan vi förebygga brott i våra bostadsområden?

Under webbinariet får vi ta del av olika aktörers syn på frågan samt exempel på hur de arbetar för att öka tryggheten och minska brottsligheten.

samverkan

Den här boken beskriver hur kartläggningar kan genomföras och hur lägesbilder för lokalt brottsförebyggande arbete kan tas fram, utifrån de förutsättningar som finns i den aktuella kommunen eller i lokalpolisområdet.

Helena Söderberg, brottsföre­byggande samordnare i Mölndals stad

Brås ekonomiska stöd

Att hålla rent och snyggt, ha god kommunikation med de som bor och verkar i området och tillträdesskydd. Det är några av fram­gångs­faktorerna för Fastighetsägare i Järvas arbete med tjänsten Trygghetsbesiktningar, som tagits fram för att förebygga och minska inbrott. Tobias Karström, Urban Utveckling, och Ulf Malm, Fastighetsägare i Järva, svarar här på några frågor om arbetet som nu har utvärderats med ekonomiskt stöd från Brå.

Helena Söderberg, brottsföre­byggande samordnare i Mölndals stad

Brås ekonomiska stöd

Liten och Trygg är en handledning framtagen av Brottsoffer­myndigheten, som Mora och Orsa kommun använt sig av för att öka kunskapen hos förskolepersonal om orosanmälningar. Nu har handledningen utvärderats med ekonomiskt medel från Brå och resultaten visar att implementeringen av den har haft effekt – bland annat känner personalen större säkerhet att göra en oros­anmälan till socialtjänsten.

Helena Söderberg, brottsföre­byggande samordnare i Mölndals stad

Brås ekonomiska stöd

Helsingborg stad har testat om modern uppkopplad teknik kan hjälpa staden att öka tryggheten i stadsmiljön. Lunds Universitet har nu utvärderat projektet och resultaten visar att skadegörelsen minskade under testperioden som tekniken användes. Elina Bratt och Erik Larsson berättar här mer om utvärderingens resultat.

Helena Söderberg, brottsföre­byggande samordnare i Mölndals stad

FÖLJDER AV PANDEMIN

När pandemin kom till Mölndal fick delar av det brottsföre­byggande arbetet pausas, medan andra delar stärktes. Fler aktörer rapporterar nu om otrygghet och brottslighet, vilket ger bättre analyser och ökad samverkan. Samordnaren Helena Söderberg berättar här om hur pandemin påverkat deras arbete.

Återfall i brott

Nu har vi uppdaterat Brås metodstöd Utvecklings­seminarier - Samverka för att förebygga återfall i brott. Utvecklingsseminarier riktar sig till chefer och utveck­lings­ansvariga experter från olika organisationer, som tillsammans kan motverka att kriminalvårdens klienter återfaller i brott efter avslutad påföljd. Målet är att parterna ska kunna utveckla ett strukturerat samarbete som kan förankras i den ordinarie linje­verksamheten. Metodstödet omfattar en bakgrundstext om forsk­ningen och det återfallsförebyggande arbetets förut­sättningar, samt allt arrangörsmaterial du behöver för att kunna genomföra utvecklingsseminarier.

Brottsförebyggande tävling

Vinnare av European Crime Prevention Award (ECPA) 2020 blev det irländska bidraget The Greentown Project – ett projekt som syftar till att minska de kriminella nätverkens inflytande över barn och unga och förbättra möjligheterna för barn i riskzonen att ändra livsstil. Sveriges bidrag kom på tredje plats.

Tema

Brott som begås av unga är något som alltid är i fokus i lokalt brottsförebyggande arbetet runt om i landet.

ECPA

Samordnade insatser mot kriminellt släktnätverk i Göteborg får pris för bästa brottsförebyggande insats

Insats TICKAN och projekt Otillåten påverkan i Angered är 2020 års vinnare i den svenska brottsförebyggande deltävlingen till European Crime Prevention Award (ECPA). Initiativtagare är lokalpolisområde Storgöteborg nordost och Stadsdelsförvaltningen i Angered. Tillsammans har en stor mängd samhällsaktörer arbetat för att motverka ett kriminellt släktnätverk i området. Projektet har bland annat lett till högre tillit till polisen och ökad trygghet i området .

Följder av pandemin

Under pandemin har många valt att semestra hemma i Sverige. Det har man märkt av i Höganäs kommun, som haft 30 procent fler besökare än tidigare somrar. Det ökade ”hemma­semestrandet” kan även ha påverkat bostadsinbrotten, där man i Höganäs har sett en nedgång under pandemin.

Stina Holmberg, forskningsråd på Brå.

Samhällsläget

Världen hanterar för närvarande en omvälvande kris som påverkar i stort sett alla delar av samhället, så även brottsligheten och människors trygghet.

Stina Holmberg, forskningsråd på Brå.

LOV 3§-områden

I Gamlestaden i Göteborg har man under en längre tid haft problem med narkotikarelaterad brottslighet. När otryggheten och antalet incidenter kopplade till missbruk och narkotikahandel ökade i stadsdelen beslutade man att agera och ansökte om LOV 3§ - att ordningsvakter förordnas inom ett begränsat område på bestämda tider. Nu har insatsen utvärderats med ekonomiskt stöd från Brå.

Ekonomiskt stöd

Hjalmar Falck, utvecklingssamordnare från Malmö Stad

Under 2020 har tretton ansökningar sammanlagt beviljats 4,25 miljoner kronor genom ekonomiskt stöd från Brå, för utvärderingar och uppföljningar. Ett av de projekten som får ekonomiskt stöd och som nu kommer att utvärderas är Länsstyrelsen i Blekinges projekt Tryggare skola – uppföljning av projektets första år. Annie Lees, regional samordnare på Länsstyrelsen i Blekinge berättar här kort om projektet.

SLUTRAPPORT

Efter oroligheter i Rinkeby tunnelbanestation arbetade Polisen och MTR med flera aktörer utifrån Brås samverkansmodell för lokalt brottsförebyggande arbete. En utvärdering visar att orsaksanalysen var en av framgångsfaktorerna.

Prenumerera

Anmäl dig här för att få Brås nyhetsbrev direkt i din e-post.


Vårt uppdrag

Brå står för det nationella stödet till och samordningen av det brottsförebyggande arbete i Sverige. Det gör vi bland annat genom utbildningar, processtöd och utvecklingsarbete.