Skolundersökningen om brott

Skolundersökningen om brott beskriver utsatthet för brott samt delaktighet i brott bland elever i årskurs 9. Syftet med undersökningen är att få bättre kunskap om hur vanligt det är att ungdomar utsätts för vissa typer av brott, själva deltar i brott eller andra riskbeteenden.

Skolundersökningen om brott beskriver utvecklingen av självrapporterad utsatthet för brott och delaktighet i brott bland elever i årskurs 9, över tid.

Rapporten är av beskrivande karaktär och ger därför inte svar på bakomliggande faktorer till utsatthet för brott eller delaktighet i brott. Djupgående analyser eller förklaringar till resultat kan istället presenteras i olika fördjupningsstudier.

Undersökningen genomförs i ett urval av skolor i Sverige, med hjälp av enkäter som fylls i anonymt under skoltid. I Skolundersökningen om brott 2019 har totalt 5 826 elever medverkat.

Frågorna, som rör utsatthet för brott respektive delaktighet i brott, baseras i viss mån på olika typer av brott. När det gäller utsatthet undersöks olika former av stöldbrott, misshandel, hot, rån och sexualbrott. Därutöver undersöks även utsatthet för kränkningar på internet samt utsatthet för mobbning. Vad gäller delaktighet undersöks i huvudsak stöld, våld (inkluderar både misshandel och rån), skadegörelse och narkotikabrott. Därutöver undersöks även delaktighet i vissa andra brottsliga beteenden (såsom inbrott, illegal fildelning och användning av id-kort som är förfalskade eller tillhör någon annan). Dessutom undersöks delaktighet i andra typer av riskbeteenden, till exempel om man skolkat från skolan en hel dag och om man druckit sig berusad. Den referensperiod som avses, för både utsatthet och delaktighet i brott, är de senaste tolv månaderna fram till att enkäten besvaras.

Till följd av den omfattande metodförändring som genomfördes inför datainsamlingen 2015, studeras resultaten från 2015 och framåt.

Utsatthet för brott

Utsatta för brott

Självrapporterad utsatthet för olika typer av brott bland elever i årskurs 9. Andel (%) elever som utsatts under de senaste tolv månaderna enligt SUB 2015,
2017 och 2019. Källa: Skolundersökningen om brott 2019.

Nästan hälften av eleverna uppger utsatthet för brott

Skolundersökningen om brott (SUB) 2019 visar att nästan hälften (48 procent) av eleverna uppger att de utsatts för stöld, misshandel, hot, rån eller sexualbrott minst en gång under de senaste tolv månaderna. Andelen utsatta är något mindre än 2017, då nästan 51 procent uppgav att de utsatts, men är åter igen på samma nivå som 2015.

Tjejer och killar uppger utsatthet för brott i ungefär lika stor utsträckning, men strukturen skiljer sig åt. Bland tjejer är det vanligast att ha utsatts för stöldbrott, följt av sexualbrott, och bland killar är stöldbrott vanligast, följt av misshandel. Svenskfödda elever med två utrikesfödda föräldrar uppger utsatthet för brott i större utsträckning än dels svenskfödda med minst en svenskfödd förälder, dels utrikesfödda elever. Störst andel utsatta finns bland elever med skilda eller separerade föräldrar samt bland elever med svaga ekonomiska resurser.

Utsatta för brott – könsfördelning

Andel elever som uppger att de utsatts för olika typer av brott under de senaste tolv månaderna (SUB 2019). Särredovisning för kön. Källa: Skolundersökningen om brott 2019.

Brottsplats

Vanligt med utsatthet för brott i skolmiljön

När det gäller de platser där de tillfrågade eleverna uppger att de utsatts för brott, visar resultaten att detta ofta sker i skolmiljön. Det är den vanligaste brottsplatsen för både lindrig och grövre misshandel, samt för fysiska sexuella kränkningar bland killar. Sedan 2015 har andelen som uppgett utsatthet för lindrig misshandel i skolmiljö ökat, både bland tjejer (från nästan 38 procent 2015 till drygt 47 procent 2019) och killar (från drygt 58 procent till drygt 65 procent).

Att utsättas för någon sexuell handling genom tvång är vanligast i någon annans hem, medan den vanligaste brottsplatsen för hot är på internet/sociala medier.

Brottsplats lindrig misshandel

Självrapporterad utsatthet för lindrig misshandel bland elever i årskurs 9. Fördelning (%) av brottsplats för det senaste misshandelstillfället under de senaste tolv månaderna, uppdelat på tjejer och killar. Resultat från SUB 2019. Källa: Skolundersökningen om brott 2019.

Brottsplats sexualbrott

Självrapporterad utsatthet för fysiska sexuella kränkningar bland elever i årskurs 9. Fördelning (%) av brottsplats för det senaste sexualbrottet under de senaste tolv månaderna, uppdelat på tjejer och killar. Resultat från SUB 2019. Källa: Skolundersökningen om brott 2019.

Brottsplats hot

Självrapporterad utsatthet för hot bland elever i årskurs 9. Fördelning (%) av brottsplats för det senaste hotet under de senaste tolv månaderna, uppdelat på tjejer och killar. Resultat från SUB 2019. Källa: Skolundersökningen om brott 2019.

Konsekvenser

Oro för brott får stora konsekvenser

Bland eleverna är det vanligt att oro för brott medfört att man hållit sig borta från skolan en hel dag, undvikit att gå ut kvällstid eller undvikit specifika personer eller platser under 2019. Det är vanligast bland tjejer att oro för brott medfört någon form av konsekvens (56 procent jämfört med 46 procent bland killar). Däremot har nivån bland tjejer varit stabil sedan 2015, medan andelen bland killar istället har ökat (från 37 procent). När resultaten studeras utifrån om eleven utsatts för brott under de senaste tolv månaderna, framgår det att ökningen sedan 2015 bland killar främst kan härledas till dem som uppger att de utsatts för hot, misshandel, stöldbrott eller sexualbrott. Som exempel kan nämnas att andelen killar som utsatts för misshandel under de senaste tolv månaderna, och som uppgett att de undvikit vissa platser, har ökat från drygt 35 procent 2015 till drygt 50 procent 2019.

Konsekvenser av oro för att utsättas för brott

Andelen (%) elever i årskurs 9 som uppger att oro för brott har medfört olika typer av konsekvenser under de senaste tolv månaderna. Resultat från SUB 2019. Källa: Skolundersökningen om brott 2019.

Delaktighet

Drygt hälften av eleverna uppger delaktighet i brott

Ungefär hälften (52 procent) av eleverna 2019 uppger att de begått något brott (stöldbrott, våldsbrott, skadegörelse eller narkotikabrott) vid minst ett tillfälle under de senaste tolv månaderna, vilket är på ungefär samma nivå som 2017 och 2015. Samtliga brottstyper är vanligast bland killar. Däremot är könsskillnaderna relativt små vid stöldbrott och narkotikabrott, och större vid våldsbrott och skadegörelse. Bland svenskfödda med två utrikesfödda föräldrar är det en något högre andel som har uppgett delaktighet i brott, förutom i stöldbrott, som är vanligare bland svenskfödda elever med minst en svenskfödd förälder. Delaktighet i brott är också vanligare bland elever med skilda föräldrar och, framför allt, bland elever där familjen har svaga ekonomiska resurser.

Vanligt att elever som är delaktiga i brott också är utsatta

Bland de elever som i Skolundersökningen om brott 2019 uppger att de begått något brott, har majoriteten även uppgett att de utsatts för brott under samma år. Sett till brottstyp är exempelvis andelen utsatta generellt högre bland tjejer och killar som har begått narkotikabrott.

Bland tjejer som har begått narkotikabrott uppger drygt 58 procent att de utsatts för sexualbrott, vilket kan jämföras med drygt 21 procent bland tjejer totalt. Bland killar har nästan 13 procent av dem som begått narkotikabrott blivit utsatta för rån, vilket kan jämföras med 4,1 procent bland killar totalt.

Delaktighet i brott

Självrapporterad delaktighet i olika typer av brott bland elever i årskurs 9. Andel (%) elever som begått brott under de senaste tolv månaderna enligt SUB 2015, 2017 och 2019. Källa: Skolundersökningen om brott 2019.

Attityder

Skillnader i synen på vänners beteende

När det kommer till elevernas syn på vänners beteende uppger en stor del av eleverna 2019 att det skulle vara helt okej/ganska okej att kompisarna drack sig berusade, och resultaten är likartade mellan tjejer och killar (nästan 42 procent bland tjejer och drygt 45 procent bland killar). I övrigt är det generellt stora skillnader i attityder mellan tjejer och killar. Exempelvis uppger drygt 15 procent bland tjejerna och nästan 32 procent bland killarna att det skulle vara helt okej/ganska okej om kompisarna slog ner någon som sagt förolämpande saker. Vidare uppger nästan 10 procent av tjejerna, och nästan 21 procent av killarna, att det skulle vara helt okej/ganska okej om kompisarna stal något i en affär.

Attityder till vänners beteende

Andelen (%) elever i årskurs 9 som uppger att det är helt okej eller ganska okej att deras vänner begår vissa handlingar, uppdelat på typ av handling. Resultat från SUB 2019. Källa: Skolundersökningen om brott 2019.

Viss minskning av andelen som tycker att polisen gör ett bra jobb

På frågan om polisen på det hela taget gör ett bra jobb uppger hälften av tjejerna (drygt 50 procent) och drygt 43 procent av killarna i SUB 2019 att det stämmer helt/ganska bra. Däremot har ungefär var fjärde (drygt 28 procent bland tjejer och 25 procent bland killar) uppgett att det varken stämmer eller inte stämmer. Sedan 2015 har andelen som instämmer i att polisen gör ett bra jobb minskat något bland både tjejer (med 3 procentenheter) och bland killar (med 5 procentenheter).

Sidan senast uppdaterad: 2020-11-12

Skolundersökningen om brott är en del av Sveriges officiella statistik (gäller statistik från 2019).

Publikationer

Tidigare rapporter