Skolundersökningen om brott

Skolundersökningen om brott beskriver utsatthet för brott samt delaktighet i brott bland elever i årskurs 9. Syftet med undersökningen är att få bättre kunskap om hur vanligt det är att ungdomar utsätts för vissa typer av brott, själva deltar i brott eller andra riskbeteenden.

Skolundersökningen om brott beskriver utvecklingen över tid av självrapporterad utsatthet för brott och delaktighet i brott bland elever i årskurs 9.

Rapporten är av beskrivande karaktär och ger därför inte svar på bakomliggande faktorer till utsatthet för brott eller delaktighet i brott. Djupgående analyser eller förklaringar till resultat kan i stället komma att presenteras i olika fördjupningsstudier.

Undersökningen genomförs i ett urval av skolor i Sverige, med hjälp av enkäter som fylls i anonymt under skoltid. I Skolundersökningen om brott 2021 har totalt 5 050 elever medverkat.

Frågorna, som rör utsatthet för brott respektive delaktighet i brott, baseras i viss mån på olika typer av brott. När det gäller utsatthet undersöks utsatthet för olika former av stöldbrott, misshandel, hot, rån och sexualbrott. Därutöver undersöks även utsatthet för kränkningar på internet samt utsatthet för mobbning. Vad gäller delaktighet undersöks i huvudsak stöld, våld (inkluderar både misshandel och rån), skadegörelse och narkotikabrott. Därutöver undersöks även delaktighet i vissa andra brottsliga beteenden (såsom inbrott, illegal fildelning och användning av id-kort som är förfalskade eller tillhör någon annan). Dessutom undersöks delaktighet i andra typer av riskbeteenden, till exempel om man skolkat från skolan en hel dag och om man druckit sig berusad. Den referensperiod som avses, för både utsatthet och delaktighet i brott, är de senaste tolv månaderna fram till att enkäten besvarades.

Till följd av den omfattande metodförändring som genomfördes inför datainsamlingen 2015, studeras resultaten i denna rapport från 2015 och framåt.

Utsatthet för brott

Utsatta för brott

Självrapporterad utsatthet för olika typer av brott bland elever i årskurs 9. Andel (%) elever som utsatts under de senaste tolv månaderna enligt SUB. Källa: Skolundersökningen om brott 2021.

Nästan hälften av eleverna uppger utsatthet för brott

Resultaten från Skolundersökningen om brott 2021 visar att 45 procent av eleverna uppger att de utsatts för stöld, misshandel, hot, rån eller sexualbrott minst en gång under de senaste tolv månaderna. Andelen utsatta är något mindre än 2019, då 48 procent uppgav att de utsatts, och ligger på lägst nivå hittills under mätperioden.

Killar och tjejer uppger utsatthet för brott i ungefär lika stor utsträckning, men strukturen skiljer sig åt. Bland killar är det vanligast att ha utsatts för stöldbrott, följt av misshandel. Bland tjejer är sexualbrott vanligast, följt av stöldbrott. Svenskfödda elever med två utrikesfödda föräldrar samt utrikesfödda elever uppger utsatthet för brott i större utsträckning än svenskfödda elever med minst en svenskfödd förälder. Störst andel utsatta finns bland elever med svaga ekonomiska resurser följt av elever med skilda eller separerade föräldrar.

Utsatta för brott – könsfördelning

Andel elever som uppger att de utsatts för olika typer av brott under de senaste tolv månaderna (SUB 2021). Särredovisning för kön. Källa: Skolundersökningen om brott 2021.

Brottsplats

Vanligt med utsatthet för brott i skolmiljön

När det gäller de platser där de tillfrågade eleverna uppger att de utsatts för brott, visar resultaten att det ofta sker i skolmiljön. Det är den vanligaste brottsplatsen för både lindrig och grövre misshandel, samt för fysiska sexuella kränkningar bland killar. Sedan 2015 har andelen som uppgett utsatthet för lindrig misshandel i skolmiljö ökat, både bland killar (från 58 procent till 68 procent) och tjejer (från 38 procent till 50 procent).

Att utsättas för hot är vanligast på internet och i sociala medier, medan den vanligaste brottsplatsen för att utsättas för någon sexuell handling genom tvång är i någon annans hem.

Brottsplats lindrig misshandel

Självrapporterad utsatthet för lindrig misshandel bland elever i årskurs 9. Fördelning (%) av brottsplats för det senaste misshandelstillfället under de senaste tolv månaderna, uppdelat på tjejer och killar. Resultat från SUB 2021. Källa: Skolundersökningen om brott 2021.

Brottsplats sexualbrott

Självrapporterad utsatthet för fysiska sexuella kränkningar bland elever i årskurs 9. Fördelning (%) av brottsplats för det senaste sexualbrottet under de senaste tolv månaderna, uppdelat på tjejer och killar. Resultat från SUB 2021. Källa: Skolundersökningen om brott 2021.

Brottsplats hot

Självrapporterad utsatthet för hot bland elever i årskurs 9. Fördelning (%) av brottsplats för det senaste hotet under de senaste tolv månaderna, uppdelat på tjejer och killar. Resultat från SUB 2021. Källa: Skolundersökningen om brott 2021.

Konsekvenser

Oro för brott får stora konsekvenser

Bland eleverna är det vanligt att oro för brott medfört att man medvetet undvikit specifika personer eller platser, undvikit att gå ut kvällstid eller hållit sig borta från skolan en hel dag. Det är vanligast bland tjejer att oro för brott medfört någon form av konsekvens (57 procent, jämfört med 44 procent bland killar). Däremot har andelen bland killar ökat något mer sedan 2015 än bland tjejerna. Jämfört med 2019 har dock andelen bland tjejer ökat något, medan den är på ungefär samma nivå eller något lägre för killar.

När resultaten studeras utifrån om eleven utsatts för brott under de senaste tolv månaderna, framgår det att ökningen bland killar främst kan härledas till dem som uppger att de utsatts för hot, misshandel, stöldbrott eller sexualbrott. Som exempel kan nämnas att andelen killar som utsatts för misshandel under de senaste tolv månaderna, och som uppgett att de undvikit vissa platser, har ökat från 35 procent 2015 till 46 procent 2021. Samtidigt har andelen killar utsatta för sexualbrott och som uppgett att de medvetet undvikit vissa platser, ökat från 36 procent (2015) till 49 procent (2021). Dock ligger nivån under 2021 på ungefär samma, eller något lägre, nivå som 2019 oavsett typ av utsatthet.

Konsekvenser av oro för att utsättas för brott

Andelen (%) elever i årskurs 9 som uppger att oro för brott har medfört olika typer av konsekvenser under de senaste tolv månaderna. Resultat från SUB 2021. Källa: Skolundersökningen om brott 2021.

Delaktighet i brott

Självrapporterad delaktighet i olika typer av brott bland elever i årskurs 9. Andel (%) elever som begått brott under de senaste tolv månaderna. Källa: Skolundersökningen om brott 2021.

Delaktighet

Drygt hälften av eleverna uppger delaktighet i brott

Hälften (50 procent) av eleverna uppger att de begått något brott (stöldbrott, våldsbrott, skadegörelse eller narkotikabrott) vid minst ett tillfälle under de senaste tolv månaderna, vilket utgör ungefär samma nivå som under den övriga mätperioden, men något lägre än 2019 (52 procent).

Samtliga brottstyper utom stöld är vanligast bland killar. Könsskillnaderna är relativt små vid narkotikabrott, men större vid våldsbrott och skadegörelse. Bland svenskfödda med två utrikesfödda föräldrar är det en något högre andel som har uppgett delaktighet i våldsbrott, skadegörelse och narkotikabrott, medan det för stöldbrott är vanligare bland svenskfödda elever med minst en svenskfödd förälder att ha uppgett delaktighet. Delaktighet i brott är också vanligare bland elever med skilda föräldrar och, framför allt, bland elever där familjen har svaga ekonomiska resurser.

Vanligt att elever som är delaktiga i brott också är utsatta

Bland de elever som i Skolundersökningen om brott 2021 uppger att de har begått något brott, har majoriteten även uppgett att de har utsatts för brott. Sett till brottstyp är exempelvis andelen utsatta generellt högre bland killar och tjejer som har begått narkotikabrott.

Bland killar har 50 procent av dem som begått narkotikabrott blivit utsatta för misshandel, vilket kan jämföras med 21 procent bland killar totalt. Av dem som begått narkotikabrott har 42 procent blivit utsatta för stöldbrott, vilket kan jämföras med 26 procent bland killar totalt.

Bland tjejer som har begått narkotikabrott uppger 66 procent att de utsatts för sexualbrott, vilket kan jämföras med 24 procent bland tjejer totalt. Av dem som begått narkotikabrott har 49 procent utsatts för misshandel, vilket kan jämföras med 17 procent bland tjejer totalt.

Attityder

Skillnader i synen på vänners beteende

När det kommer till elevernas syn på vänners beteende uppger en stor del att det skulle vara helt okej eller ganska okej med att kompisarna drack sig berusade, och resultaten är likadana mellan killar och tjejer (43 procent bland både killar och tjejer).

I andra frågor är det generellt stora skillnader i attityd mellan killar och tjejer – killar har högre tröskel för vad de anser vara okej: Exempelvis uppger 34 procent av killarna och 20 procent av tjejerna att det skulle vara helt okej eller ganska okej om kompisarna slog ner någon som sagt förolämpande saker. Vidare uppger 22 procent av killarna och 12 procent av tjejerna att det skulle vara helt okej eller ganska okej om kompisarna stal något i en affär.

Attityder till vänners beteende

Andelen (%) elever i årskurs 9 som uppger att det är helt okej eller ganska okej att deras vänner begår vissa handlingar, uppdelat på typ av handling. Källa: Skolundersökningen om brott 2021.

Viss ökning av andelen som tycker att polisen gör ett bra jobb

På frågan om polisen på det hela taget gör ett bra jobb tycker omkring hälften (48 procent av killarna och 52 procent av tjejerna) att det stämmer helt eller ganska bra. Däremot har ungefär en fjärdedel (26 procent) av killarna och nästan en tredjedel (30 procent) av tjejerna uppgett att det varken stämmer eller inte stämmer. Jämfört med föregående mätpunkt (år 2019) har andelen som instämmer i att polisen gör ett bra jobb ökat något, framför allt bland killar.

Sidan senast uppdaterad:

Publikationer

Tidigare rapporter