Återfall i brott

Insatser för att förebygga återfall är en central del av det brottsförebyggande arbetet. Personer som återupprepade gånger begår brott står för en relativt stor andel av den totala brottsligheten i samhällen. Ett effektivt återfallsförebyggande arbete kan därför ge stora vinster, för den enskilda individen såväl för samhället. I ett effektivt återfallsförebyggande arbete behöver olika samhällsaktörer, tillsammans med individen, utveckla långsiktig och strukturerad samverkan. Berörda aktörer är bland annat kriminalvården, socialtjänsten, polisen, landstinget, arbetsförmedlingen, kronofogden och försäkringskassan.

Statistik

Inom tre år hade 64 procent av de som frigivits från anstalt 2013 återfallit i brott.

Bakgrundsmaterial

Effektivare samverkan mot återfall i brott

Arbetet med att förebygga kriminellas återfall i brott innefattar en del utmaningar. Att lyckas förebygga ett återfall kan ge både individen och samhället stora vinster, även om den mest brottsaktiva kategorin kriminella ofta har många och kostsamma behov. Därför behöver samhällets olika aktörer samverka för att erbjuda ett professionellt och effektivt återfallsföre­byggande stöd.

Hur får man till detta effektiva arbete, vad krävs och hur ska man tänka när man vill utveckla en sådan verksamhet? Om detta handlar denna skrift. Med hjälp av en nulägesbeskrivning, presentation av forskning och förslag på hur man kan utveckla ett strukturerat återfallsförebyggande samarbete, är förhoppningen att du som praktiker eller beslutsfattare ska få insikt i områdets problematik och tips på olika utvecklingsmöjligheter.

Fakta

Detta krävs för att ändra livsstil

För att kunna ta sig ur en kriminell livsstil är det nödvändigt att få stöd för att:

  • ändra inställningen till den egna kriminella identiteten och förändra värderingar angående brott
  • ta sig ur ett pågående missbruk
  • skapa ett stöttande socialt nätverk
  • ha någonstans att bo
  • få anknytning till arbetslivet efter institutionstiden

Rapport från Brå

Kriminalvården har på uppdrag av regeringen genomfört en för­söksverksamhet med inslussnings­­grupper. Syftet är att underlätta klienternas åter­anpassning i samhället genom tidiga och sam­ordnade insatser mellan frivård och lokala samhälls­aktörer.

Uppdraget innebar att Kriminal­vården skulle identifiera och involvera relevanta samverkans­aktörer och att de tillsammans skulle sätta upp former och ramar för inslussnings­arbetet med klienterna.

Aktörer som Kriminalvården (framför allt frivården) förväntades samarbeta med var exempelvis socialtjänsten, Kronofogden, Arbets­förmedlingen, hälso- och sjukvården, Polis­myndigheten, Försäkringskassan och organi­sationer från civil­samhället.

Brå har nu utvärderat försöks­verksamheten för att se om det skapat bättre förutsättningar för att minska återfall i brott. Av utvärderingen framgår att kriminal­vården inte genomfört uppdraget fullt ut och att det finns behov av fortsatt utveckling för att skapa en strukturerad samverkan. I arbetet framöver måste ledningen på nationell nivå ta ett större ansvar för att upprätta en tydlig målbild för arbetet, undanröja de samverkans­­hinder som har framkommit samt se över eventuella behov av avtal och överens­kommelser mellan aktuella verk­samheter. I det fortsatta arbetet behöver ledningen på nationell nivå även överväga om det behövs utbildning och/­eller metod­stödjande åtgärder för att utveckla arbetet effektivt och göra det mer upp­följningsbart.

Avslutningsvis förslår Brå att Kriminal­vården överväger att använda det material som Brå tagit fram och som bidragit till inslussnings­utredningen: Utvecklingsseminarium Samverka för att förebygga återfall i brott.

Idéskrift

Hur får man till ett effektivt återfallsförebyggande arbete – vad krävs och hur ska man tänka när man vill utveckla en sådan verksamhet? Här kan du ta del av erfarenheter från praktiska exempel.

råd för framtiden 2021

Nya grepp mot återfall i brott – vad innebär det och vem gör vad?

Under detta seminarium från konferensen Råd för framtiden 2021 presenteras den nationella samordningsstrategin för avhopparverksamhet, som beskriver de samverkansstrukturer som behöver finnas på lokal, regional och nationell nivå för att uppnå ett effektivt och samordnat arbete med avhoppare. Utifrån detta ligger seminariets fokus på den lokala och regionala nivån. Vilka utmaningar finns? Hur kan de tacklas? Vilken roll har civilsamhället?

Medverkande: Anders Forsgren, expert, Kriminalvården; Torbjörn Forkby, professor i socialt arbete, Linnéuniversitetet; Anna von Reis, avdelningschef, Malmö stad; Zeke Wikström, kommunpolis/­lokal avhoppar­samordnare, Polismyndigheten. Moderator: Charlotta Gustafsson, utredare och biträdande enhetschef på Brå.

Inspiration

Utvärderade insatser

Brå ger ekonomiskt stöd till aktörer som arbetar med lokala brottsförebyggande eller trygghetsskapande projekt och verksamheter. Du hittar fler utvärderingar i vår erfarenhetsbank.

Säkerhetsskydda butiken

Metodstöd

Utvecklingsseminariet Samverka för att förebygga återfall i brott är en kombinerad utbildnings- och arbets­dag för chefer och utvecklingsansvariga experter från olika organisationer, personer som tillsammans kan mot­verka att kriminalvårdens klienter återfaller i brott efter avslutad påföljd.

Under seminariedagen får deltagarna tillsammans ut­veckla en tydlig samverkansstruktur i syfte att skapa ett effektivt lokalt och regionalt återfallsförebyggande arbete, som kan förankras i organisa­tionernas linje­verksamhet.

Utvecklingsseminarierna utgör ett stöd i en samverkans­process, där målet är att parterna ska skapa en tydlig och effektiv samverkansstruktur som har kapacitet att ge ett individanpassat stöd, oavsett vilken problematik eller brottsbakgrund (t.ex. gängkriminalitet) klienten har. En sådan struktur kan även komma till nytta för personer som vill lämna en kriminell livsstil, även om de inte befinner sig i kriminalvård.

Utvecklingsseminarierna genomförs på regional nivå och Brå har tagit fram ett arrangörsmaterial som om­fattar en handledning till dig som projektledare, samt allt material du behöver för att tillsammans med en arbets­grupp kunna genomföra ett utvecklings­seminarium.

Dzenan Ganic, enhetschef i Borås stad.

UTVÄRDERING

Arbetslöshet är en faktor som ökar risken för brottslighet och återfall i brott. I Borås har man arbetat för att hjälpa personer att få arbete för att på så sätt komma bort från kriminalitet eller missbruk. Dzenan Ganic, Borås stad, svarar här på några frågor om insatsen och utvärderingen.

  • Sociala insatsgrupper (SIG) handlar om att samverka kring unga personer som riskerar att utveckla en kriminell livsstil eller som vill lämna en kriminell livsstil eller ett kriminellt nätverk.
  • Syftet med sociala insatsgrupper är att motverka kriminalitet genom att flera myndigheter och organisationer i de ungas närhet samverkar, t ex socialtjänst, skola, polis, fritidsföreningar och andra organisationer.

Statistik

Några få står för en stor andel av brotten

  • År 2013 frigavs 6 731 personer från anstalt. Inom tre år hade 64 procent återfallit i brott.
  • Samma år lagfördes 10 364 personer till påföljd inom frivården, och inom tre år hade 42 procent av dessa återfallit i brott.
  • Sammanlagt var 14 procent av klienterna kvinnor och 86 procent män.
  • Bland kvinnorna återföll 42 procent och bland männen 52 procent.
  • Trots den stora andelen återfall är det inte alla som återfaller frekvent. Av de 6 731 som frigavs från anstalt 2013 återföll 24 procent minst tio gånger under den treåriga uppföljningsperioden.
  • Av dessa fick 86 procent (1 386 personer) fängelsepåföljd som mest ingripande påföljd. Det är denna mindre men mycket brottsaktiva kategori som står för en stor andel av brotten i samhället. Det är även denna kategori som löper störst risk att återfalla tidigt efter en frigivning.

Publikation

Brå har i flera studier undersökt effekten av utökad frigång. Generellt har studierna visat att klienter som haft utökad frigång återfaller i mindre utsträckning än en jämförbar kontrollgrupp. Rapporten Utslussning från anstalt (Brå 2017:15) följer upp Kriminalvårdens särskilda utslussningsåtgärder.

Publikation

Strategiska brott är ett begrepp som används för de brott i ungdomars första lagföring som starkast indikerar att de kommer att fortsätta på en högaktivt kriminell bana. Brå har undersökt vilka dessa brott är genom att studera ungdomars debutlagföringar under 2010-talet.

  • De mest strategiska brotten bland pojkar på 2010-talet var rån, grov stöld och våld eller hot mot tjänsteman. Av pojkar som debutlagfördes för rån eller grov stöld var det 18 procent som lagfördes nio gånger eller fler under uppföljningsperioden.
  • Bland flickor var våld eller hot mot tjänsteman och narkotikabrott de mest strategiska brotten på 2010-talet. Av de som debutlagfördes för sådana brott var det 21 procent respektive 17 procent som lagfördes fyra gånger eller fler under uppföljningsperioden.
  • Risken för en högaktiv brottslighet ökar med en tidig brottsdebut och en mer avancerad brottslighet än bland jämnåriga lagöverträdare.
  • Barn som tidigt i livet utsätts för riskfaktorer, och saknar skyddsfaktorer, löper en förhöjd risk att utveckla en kriminell identitet.