RAPPORT

Tonåringar utnyttjar barn i kriminella nätverk

Barn i 12–15-årsåldern rekryteras till kriminella nätverk av andra unga som ofta är 15–20 år. Rekryteringen kan gå snabbt, ibland på mindre än en dag. För de kriminella nätverken är nyrekryteringen ett sätt att bygga ut distributionskedjor för narkotika i närområdet. Det är svårt för ett barn att lämna ett kriminellt nätverk, men ibland uppstår tillfällen till avhopp när barnets rekryterare lämnar landet eller hamnar i fängelse och därmed inte kan övervaka barnet på samma sätt. Det visar rapporten Barn och unga i kriminella nätverk.

Ungdomar och brott

Här hittar du ett urval rapporter och kortanalyser med anknytning till ungdomar och barn som både förövare och offer.

Kortanalys

Hot och våld mot elever i skolmiljö

Denna kortanalys om elevers utsatthet för hot och våld i skolmiljö visar att det inte har skett någon tydlig förändring i utsattheten bland niondeklassarna under åren 2015–2021. Den visar också att utsattheten för hot eller våld i skolan är störst bland elever som själva utövar våld, samt att en förhållandevis stor andel av niondeklassarna som utsatts uppger att de aldrig blivit mobbade.

Kortanalys

Skolfaktorers betydelse för om ungdomar begår våldsbrott

Den här kortanalysen studerar om det finns samband mellan faktorer hos skolan och ifall ungdomar begår något våldsbrott. Den visar att det finns systematiska skillnader mellan skolor i ungdomars sannolikhet att begå våldsbrott och att ungdomar som går på en mer socialt utsatt skola har större sannolikhet att begå våldsbrott. Ungdomar som går på skolor där eleverna i större utsträckning följer reglerna har däremot mindre sannolikhet att begå våldsbrott.

Kortanalys

Skolfaktorers betydelse för elevers utsatthet för hot och våld i skolmiljö

Vilken skola en elev går i påverkar risken att bli utsatt för hot eller våld, Vilken skola en elev går i påverkar risken att bli utsatt för hot eller våld, särskilt för sexualbrott. Störst skillnad syns mellan skolor som ligger i områden med olika socioekonomiska förutsättningar. Risken att utsättas är också större i skolor på landsbygden, med lägre lärartäthet eller större andel elever med utländsk bakgrund. Det visar studien Skolfaktorers betydelse för elevers utsatthet för hot och våld i skolmiljö.

Knivvåld

Kraftig ökning av knivvåld sedan 2010

Sedan 2010 har antalet som skadas av knivvåld ökat med 50 procent, samtidigt som antalet som avlider har ökat med 30 procent. Unga män är överrepresenterade, men våldet drabbar både män och kvinnor i alla åldrar. Medan utvecklingen av skjutvapenvåld har fått stort fokus, har ökningen av knivvåld blivit mindre uppmärksammat. Brå har undersökt utvecklingen av knivvåld mellan åren 2010 och 2022 och kan konstatera att det har skett en kraftig ökning av antalet skadade fram till och med 2020.

UNDERSÖKNING

Stor kartläggning av polisanmälda brott mot barn

Barn och unga är en särskilt brottsutsatt grupp och också en särskilt sårbar grupp när det gäller utsatthet för brott. Den här rapporten presenterar en kunskapsbild kring den polisanmälda brottsligheten mot barn i åldern 7–15 år, och karaktären i denna brottslighet.

De tre största brottstyperna bland de anmälda brotten mot barn är misshandel, olaga hot och ofredande, som tillsammans står för nästan 70 procent av brotten. Sexualbrott utgör en stor kategori bland brotten mot flickor, 27 procent, men endast 4 procent av brotten mot pojkar. 75 procent av gärningspersonerna i de anmälda brotten är pojkar eller män – ofta andra barn eller manliga vårdnadshavare.

UNDERSÖKNING

Skolan vanlig brottsplats när unga utsätts för brott

45 procent av eleverna i årskurs 9 uppger att de utsattes för brott under 2021, vilket är den lägsta nivån sedan 2015. Det året skedde en stor del av undervisningen digitalt, men trots det var skolmiljön den vanligaste platsen för utsatthet för brott. Det visar Skolundersökningen om brott 2021, en undersökning där elever i årskurs nio svarar på frågor om utsatthet för och delaktighet i brott.

I Brås rapport Ungdomsrån (2021:19) redovisas utvecklingen av rån mot unga personer under 18 år över tid, geografisk fördelning avseende brottsplatser samt de misstänkta och brottsutsattas boende. Den beskriver också vilka som misstänks och vilka som utsätts, karaktären på brotten och ungdomars erfarenheter av personrån.

KARTLÄGGNING

Ungdomsrån

Antalet anmälda rån mot personer under 18 år har mer än fördubblats i Sverige under perioden 2015–2019, och de som misstänks är i huvudsak 15–20 år. Även den självrapporterade utsattheten för rån har ökat kraftigt bland ungdomar. En oroande utveckling går att se när det gäller rånmisstänkta flickor i Stockholmsområdet.

I Brås rapport Ungdomsrån (2021:19) redovisas utvecklingen av rån mot unga personer under 18 år över tid, geografisk fördelning avseende brottsplatser samt de misstänkta och brottsutsattas boende. Den beskriver också vilka som misstänks och vilka som utsätts, karaktären på brotten och ungdomars erfarenheter av personrån.

Studie

Pojkar som lagförs för rån och flickor som lagförs för våld eller hot mot tjänsteman, som första brott, är de som har störst risk att fortsatt begå många brott. En tidig brottsdebut och en mer avancerad brottslighet än andra jämnåriga är också vanligare bland unga som fortsätter att begå många brott. Det visar rapporten Strategiska brott bland ungdomar på 2010-talet (2021:5).

Unga och brott – hur kan vi hjälpa unga från ett fortsatt liv i kriminalitet?

Snacka om brott: avsnitt 29

Unga och brott – hur kan vi hjälpa unga från ett fortsatt liv i kriminalitet?

Podd: Unga och brott – hur kan vi hjälpa unga från ett fortsatt liv i kriminalitet?

De brott som i högst utsträckning kan kopplas till framtida kriminalitet kallas för strategiska brott. Vilka är de strategiska brotten bland unga som kan leda till en fortsatt brottskarriär? Hur skiljer sig de strategiska brotten mellan flickor och pojkar? Hur fångar vi upp ungdomar när de begår sina första brott och vilket stöd kan de få för att inte fortsätta med kriminalitet? Samtalet tar sin utgångspunkt i Brås rapport Strategiska brott bland ungdomar på 2010-talet och faktorer av betydelse för att lämna ett kriminellt liv.

Medverkande: Olle Westlund, utredare enheten för Forskning och utveckling, Brå; Peter Lind, gruppchef, Yttre ungdomsgruppen Stockholm City; Andreas Wetterberg, enhetschef, Resursenheten förebyggande, Göteborg Nordost

Programledare: Monica Landergård, pressekreterare, Brå

Publicerad: 24 juni, 2021

Relaterad publikation: Strategiska brott bland ungdomar på 2010-talet

RAPPORT

Kunskapen som finns idag gällande våld i nära relationer, liksom det förebyggande och stödjande arbetet mot detta våld, utgår oftast från ett vuxenperspektiv. Därför riskerar våld i ungas egna parrelationer att inte uppmärksammas tillräckligt. I Brås rapport Våld i ungas parrelationer (2021:15) studeras vilka åtgärder som kan vidtas i samhället för att motverka våld i ungas parrelationer. Rapporten innehåller en kunskaps­sammanställning av svensk och internationell forskning om våldets omfattning och karaktär, förklaringsmodeller och riskfaktorer bakom ungas parrelaterade våld, förebyggande och stödjande åtgärder, samt vilka kunskapsluckor som finns på området.

undersökning

Skolundersökningen om brott beskriver utsatthet för brott samt delaktighet i brott bland elever i årskurs nio. Syftet med undersökningen är att få bättre kunskap om hur vanligt det är att ungdomar uppger att de deltagit i brott eller andra riskbeteenden, samt hur vanligt det är att de utsatts för vissa typer av brott.

Statistik

I skolundersökningen om brott uppgav nästan hälften (45 procent) av eleverna att de utsatts för stöld, misshandel, hot, rån eller sexualbrott under det senaste året. Källa: SUB 2021

Lagföring

I Sverige, liksom i många andra länder, behandlas unga personer mildare ur ett straffrättsligt perspektiv. Påföljds­systemet och bestämmelserna om ungas särbehandling inom rättsväsendet är dock föränderliga och det är därför viktigt att följa upp och beskriva utvecklingen av rätts­väsendets ingripanden mot unga. I denna kortanalys görs en översiktlig beskrivning av lag­föringar mot pojkar och flickor, från perioden 2001–2016.

Utvärdering

Ensamstående mammor drabbas hårdast av reformen om skärpt skadeståndsansvar för föräldrar till barn som döms för brott. Det finns heller inget stöd för att reformen minskat ungdomsbrottsligheten. Det visar rapporten Föräldrars skadeståndsansvar för barnens brott (2017) som är en utvärdering av 2010 års reform. En stor del av de domare och åklagare som medverkat i studien är negativa eller mycket negativa till reformen. Främst anses reformen vara missriktad och den uppges orsaka stora praktiska problem för rättsväsendet utan att uppfylla sitt syfte.

kortanalys

Den här kortanalysen beskriver och analyserar utvecklingen av sluten ungdomsvård under åren 1999–2014.

Från att sluten ungdomsvård infördes 1999 och fram till 2004 ökade antalet domar. Men sedan dess har sluten ungdomsvård minskat i två etapper. Först minskade antalet domar mellan 2004 och 2006. Efter en period av stabilitet minskade antalet domar sedan igen 2009–2013 till en historiskt låg nivå.

Utvärdering

År 2010 infördes ett antal ändringar i lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL). Detta för att polisen i större utsträckning och mer effektivt skulle utred brott begångna av barn under 15 år, trots att barnen inte är straffmyndiga. Brå har utvärderat effekten av dessa lagändringar.

Tre poddar om ungdomsrån

Här är tre avsnitt som handlar om ungdomsrån och som utgår från rapporten med samma namn.

Ungdomsrån

Snacka om brott: avsnitt 33

Ungdomsrån

Podd om ungdomsrån

Det här avsnittet handlar om ungdomsrån, det vill säga rån mellan unga gärningspersoner och unga brottsutsatta. Det här är ett av tre avsnitt i en serie om ungdomsrån.

Medverkande: Rapportens författare: Anna Öström, projektledare; Sara Jonsson, utredare; Maria von Bredow, utredare; alla vid Brå.

Programledare: Monica Landergård, pressekreterare Brå.

Publicerad: 15 december, 2021

Relaterad publikation: Ungdomsrån

Ungdomsrån: Abbe rånade andra unga

Snacka om brott: avsnitt 34

Ungdomsrån: Abbe rånade andra unga

Abbe rånade andra unga

Hör den unga gärningspersonen Abbe berätta om hur han började råna andra unga, och om vändpunkten och hans tips till andra ungdomar som är i samma situation idag. Det här är ett av tre avsnitt i en serie om ungdomsrån.

Ungdomsrån: Kasper rånades som 16-åring

Snacka om brott: avsnitt 35

Ungdomsrån: Kasper rånades som 16-åring

Kasper rånades som 16-åring

Hör Kasper berätta om när han rånades av en annan ung person, vad det har satt för spår och vilken hjälp han har fått för att komma vidare. Det här är ett av tre avsnitt i en serie om ungdomsrån.

Rapport

Majoriteten av personerna som utsatts för personrån är män och utsattheten är större bland yngre personer. Brås studie om personrån berättar om vilka som utsätts, om brotten samt om riskfaktorer för rån bland unga. Studien visar bland annat att:

  • Gärningspersonerna är ofta unga, flera och okända
  • Vapen och tillhyggen förekommer men oftast som hot
  • De allra flesta rånen sker på allmänna platser
  • Andelen utsatta personer är dubbelt så stor bland boende i storstad än bland boende i mindre städer eller landsbygd
  • Över hälften av de rånade ger uttryck för oro för att utsättas för våldsbrott

kortanalys

I rikare stadsdelar i Stockholm misstänks ungdomar mer sällan för narkotikabruk än i områden med lägre medelinkomst, trots att de rapporterar högre narkotikakonsumtion. Det är också sex gånger vanligare att pojkar misstänks för eget bruk av narkotika jämfört med flickor, fast den självrapporterade konsumtionen inte skiljer sig så mycket åt. I den här kortanalysen jämförs ungdomar i Stockholm som misstänkts för eget bruk med ungdomar som i självdeklarationsundersökningar uppgett bruk av narkotika.

kortanalys

Nästan var femte ung person (18 %) i åldern 16-24 år, uppger att de någon gång varit utsatta för systematiska kränkningar och förödmjukelser, försök till inskränkningar i friheten, hot, trakasserier, misshandel eller sexualbrott av en nuvarande eller tidigare partner. De flesta har utsatts för både fysiskt och psykiskt våld, men det är få som anmäler.

Ungdomsbrottslighet

Snacka om brott: avsnitt 18

Ungdomsbrottslighet

Podd: Ungdomsbrottslighet

Det här avsnittet av Brås podd Snacka om brott handlar om ungdomsbrottslighet. Vilken typ av brott är vanligast och finns det någon skillnad mellan tjejer och killar? Vad kan ungdomsbrottsligheten få för konsekvenser för den som utsätts och hur kan vi förebygga brott som begås av unga mot andra unga?

Medverkande: Anna Frenzel, utredare Brå, Sofia Axell, utredare Brå samt Mathias Henriksson, inspektör vid Citypolisens ungdomsutredningsgrupper i Stockholm.
Samtalsledare: Monica Landergård
Publicerad: 21 mars, 2019

Relaterade publikationer: Skolundersökningen om brott, Brott i nära relationer bland unga