Socialt utsatta områden

I Sverige finns ett antal socialt och särskilt brottsutsatta bostadsområden. För att lyckas i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet i socialt utsatta områden är det särskilt viktigt med effektiv samordning och ett kunskapsbaserat arbetssätt. Kommun, polis och fastighetsföretag utgör ofta kärnan i samverkansarbetet och bör kontinuerligt samla in information, skapa gemensamma lägesbilder, bestämma åtgärder, informera berörda samt genomföra och utvärderara insatserna.

Statistik för utsatta områden

Statistik över utsatthet, otrygghet och oro för brott samt förtroendet för rättsväsendet i socialt och särskilt brottsutsatta områden.

Parallella samhällsstrukturer

Agera mot brott och otrygghet med koppling till parallella samhällsstrukturer

I Sverige förknippas begreppet parallella samhällsstrukturer ofta med kriminella nätverk i socialt utsatta områden och kriminalitet som understödjs av sociala strukturer inom vissa minoritetsgrupper.

Det här är ett stödmaterial för dig som lokal aktör om hur du kan identifiera och arbeta mot brott och otrygghet med koppling till parallella samhällsstrukturer.

På konferensen Råd för framtiden 2023 presenterade Brå metodstödet om förebyggande arbete mot brott och otrygghet med koppling till parallella samhällsstrukturer. Dessutom får vi ta del av konkreta exempel på hur arbetet kan utföras lokalt, och i samverkan.

  • Erika Sallander, utredare, Brå.
  • Stefan Arvidsson, polisinspektör, Polismyndigheten.
  • Therese Nordin, teamledare för brottsförebyggande, Miljöenheten, Botkyrka kommun.
  • Åsa Schelin, expert på boendefrågor, Sveriges Allmännytta.

Moderator: Lisa Pedersen, utredare, Brå.

Välfärdsbrott

Förebygga välfärdsbrott i utsatta områden

Brottslighet som riktas mot kommunens ekonomiska utbetalningssystem och centrala beslutsprocesser kallas ibland för välfärdsbrott. Välfärdsbrottsligheten drabbar kommunen dels ekonomiskt men ofta också i form av kvalitetsbrister inom till exempel vård och omsorg och att seriösa aktörer inte kan konkurrera med dem som fuskar i samband med till exempel upphandlingar. Kommuner, regioner och myndigheter behöver arbeta aktivt för att förebygga och motverka välfärdsbrott.

I många kommuner och regioner finns en stor vilja att arbeta mot välfärdsbrott, till exempel bidragsbrott och bedrägerier mot välfärdssystemet. Att arbeta strukturerat, bedöma risker och ställa krav är viktiga delar i det förebyggande arbetet. Men hur kan man arbeta strukturerat och systematiskt utan att det blir för kostsamt?

Webbinariet vänder sig till dig som arbetar med ekonomisk brottslighet och vill lära dig mer om kartläggning, analys och metoden crime-proofing.

Crime proofing-analyser är ett sätt att riskanalysera regelverk eller andra system som styr till exempel gynnande beslut, tillstånd, avtal eller utbetalningar inom välfärdssystemen.

Crime proofing syftar till:

  • att identifiera möjliga oavsiktliga konsekvenser av ett befintligt eller föreslaget regelverk som berör överutnyttjande och brott (inklusive risker som lagstiftaren känner till, men som kan behöva hanteras och minimeras)
  • om risker för brott identifieras, analysera vilka brott det kan handla om och värdera om riskerna är så allvarliga att de bör åtgärdas
  • väga för- och nackdelar ur ett brottsförebyggande perspektiv med olika regleringsalternativ
  • kunna föreslå förändringar av regler som antingen minskar möjligheterna till brott eller åtgärder som stärker kontrollinstanser.

utblick

Polisens lägesbild över utsatta områden

Att löpande ta fram lägesbilder över utsatta områden är en del av polisens arbete med att förhindra brottsligheten i samhället. Lägesbilden ska användas som utgångspunkt för det gemensamma arbetet framåt på lokal, regional, nationell och internationell nivå.

Stödmaterial

Faktablad

Information på andra språk

Grannsamverkan och trygghetsvandringar är beprövade metoder för att minska brottsligheten och öka tryggheten i ett bostadsområde. Brå har översatt material om metoderna till ett flertal språk.

Kommuner med utsatta områden

Kommuner med utsatta områden stärker sitt brottsförebyggande arbete genom utveckling

Brottsförebyggande rådet har i uppdrag att ge och utveckla ett behovsanpassat och praktiknära stöd till kommuner med utsatta områden och nu har projektet kommit halvvägs. Lisa Pedersen, projektledare på Brå, och Ulrika Ivarsson, enhetschef på Socialförvaltningen Sydväst i Göteborgs stad, berättar om hur arbetet gått hittills.

Rapporter från Brå

Relationen till rättsväsendet i socialt utsatta områden

Ungefär hälften av de boende har förtroende för polisen i utsatta områden, vilket är färre än boende i övriga urbana områden. Det gör att det är en utmaning att skapa och behålla förtroendet. Dialog med medborgarna och lokal förankring kan vara ett framgångsrecept, men det är en svår balansgång för polisen att hantera krav från olika grupper.

Utvecklingen i socialt utsatta områden i urban miljö

Denna rapport från 2017 beskriver omfattning och utveckling över tid av utsatthet för brott, otrygghet och oro samt förtroende för rättsväsendet i socialt utsatta områden i jämförelse med andra urbana områden. Rapporten baseras på Nationella trygghetsundersökningen (NTU).

Insatser mot brott och otrygghet i socialt utsatta områden

Brå har sammanställt kunskap från forskning och erfarenhet om vilka åtgärder som kan vara verksamma för att förebygga och motverka brottslighet och öka tryggheten i socialt utsatta områden. I rapporten tas flera framgångsfaktorer upp.

råd för framtiden 2018

Relationen till rättsväsendet i socialt utsatta områden

På konferensen Råd för framtiden 2018 presenterade Brå rapporten Relationen till rättsväsendet i socialt utsatta områden. Förutom att ge en beskrivning av situationen och särskilda utmaningar med att arbeta i socialt utsatta områden diskuterade en panel hur man kan arbeta i praktiken.

SEGREGATION

Statistik om segregation i Sverige

Segregationsbarometern är ett verktyg som gör det möjligt att visualisera, analysera och följa segregationens utveckling över tid. I verktyget kan du mäta och följa indikatorer som har betydelse för den socioekonomiska boendesegregationen och dess utveckling på olika geografiska nivåer.