Barn, unga och brott

Brott som begås av unga är något som alltid är i fokus i lokalt brottsförebyggande arbetet runt om i landet. I Brås återkommande undersökning om brottsförebyggande arbete i Sverige uppger både kommuner och polis att ungdomar som begår – eller riskerar att begå – brott är ett viktigt och prioriterat område som de ofta samverkar kring.

Film

Förebygga ungdomsrån

Enligt Nationella trygghets­undersökningen 2020 har ungas utsatthet för rån ökat det senaste året. Vad vet vi om ungdomsrån och hur kan vi arbeta för att förebygga dem?

Arbeta kunskapsbaserat för att förebygga brott

Många unga begår brott under en tid, men de flesta slutar före vuxen ålder. En grupp individer fortsätter dock att begå brott. Arbetet för att minska ungdomsbrottslighet pågår ständigt på lokal nivå i landet. Här kan du finna stöd för att kunskapsbaserat arbete genom forskningsrön, goda lokala exempel och statistik.

Samverkan runt barn och unga

Samverkan i brottsförebyggande arbete innebär att parterna tillför sina specifika resurser, kompetenser och kunskaper för att tillsammans minska sannolikheten för brott och reducera brottslighetens skadeverkningar. Samverkan runt barn och unga som begår brott eller riskerar att begå brott kan ske såväl på områdes/grupp- som individnivå.

För att brottsförebyggande samverkan ska bli effektiv behöver också detta arbete kunskapsbaseras. Det betyder att starta med den gemensamma lokala lägesbilden, därefter välja åtgärder och sist, men inte minst, följa upp och utvärdera arbetet. I den lokala lägesbilden bör de specifika förutsättningar som kan vara skilja sig från kommun till kommun framträda.

Omslag till boken Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete.

Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete

Nu finns boken om att samverka i lokalt brotts­förebyggande arbete på ett kunskaps­baserat sätt i en lätt­tillgänglig version på webben.

Omslag till boken Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete.

Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete

Nu finns boken om att samverka i lokalt brotts­förebyggande arbete på ett kunskaps­baserat sätt i en lätt­tillgänglig version på webben.

Lägesbild och orsaksanalys

För att arbeta kunskapsbaserat mot ungdomsbrottslighet, exempelvis i en kommun eller på en skola, behöver först en lokal lägesbild göras i samverkan mellan aktuella aktörer.

Att ta fram en lägesbild innebär att beskriva och samla information om aktuella förhållanden för att ha som underlag när man väljer och planerar åtgärder.

Börja inledningsvis med att sammanställa en översiktlig statistisk kartläggning för att identifiera brottsproblem, utsatta områden eller grupper. Identifiera även återkommande platser eller tider för brottsligheten.

Lägesbilden kan visa vilka problem som är vanligast, hur stor risken för utsatthet är eller hur utvecklingen ser ut över tid. Det är även intressant att undersöka om kommunen har speciellt stora problem jämfört med andra områden eller om det finns andra avvikelser.

När lägesbilden är klar behöver en orsaksanalys göras gemensamt.

Därefter ska lämpliga åtgärder vidtas. Ta gärna hjälp av orsaksträdet när ni väljer åtgärder. Om orsaksanalysen visar att problemen beror på vissa förhållanden i situationen behövs situationella åtgärder. Det kan till exempel vara att öka kontrollen på en plats genom fysiska förändringar och få fler människor att befinna sig på platsen genom fotpatrullerande poliser eller ”vuxna på stan”.

Situationella åtgärder kan också handla om att göra objektet mindre attraktivt (till exempel genom att förstärka stöldskyddet) eller begränsa gärningspersonens tillträde genom skalskydd, lås och larm.

Om orsaksanalysen visar att sociala förhållanden är anledningen till problemet krävs sociala åtgärder som påverkar attityder och beteenden som minskar benägenheten att begå brott eller risken för att utsättas för brott. Sociala åtgärder kräver lång tid, vilket betyder att effekten kan komma långt efter det att åtgärden påbörjats. Exempel på sociala brottsförebyggande åtgärder är föräldrautbildningar, antimobbningsprogram eller motiverande samtal.

Ofta behöver ett brottsproblem förebyggas med en kombination av sociala och situationella insatser.

Tänk på om åtgärderna förväntas ha effekt på kort eller lång sikt. Det är nödvändigt att dokumentera detta liksom hur åtgärderna ska genomföras för att kunna följa upp arbetet och se att åtgärderna genomförts.

Till sist, för att säkerställa att insatserna haft effekt, behöver det följas upp, utvärderas och framgångsfaktorer identifieras.

Använd de unga som kunskapskälla

Tänk på att om möjligt använda de unga själva som kunskapskälla när lägesbilden tas fram, fråga barn och ungdomar i din kommun om hur de upplever brottsligheten och trygghet. De kan också ha idéer om vilka insatser som behövs.

Inspiration

Hässelby torg

Hässelby torg är ett exempel där man arbetat med att öka tryggheten. Bland annat berodde otryggheten på ett kriminellt nätverk med unga i åldern 14–20 år med ännu yngre följare. Här kan du läsa hur man samarbetat i området, bland annat med att skapa en gemensam lägesbild:

Att återerövra det offentliga rummet - Fallet Hässelby Torg och en färdplan för framtiden

Individinriktad brottsförebyggande samverkan: SIG och SSPF

Många kommuner har också valt att, tillsammans med polis och ibland fler aktörer, tillämpa arbetssätt som riktas till enskilt barn eller ungdom. De vanligaste arbetsformerna på individnivå är Sociala insatsgrupper – SIG och samverkan skola, socialtjänst, polis och fritid - SSPF. Arbetsformerna bygger på att de samverkande aktörerna kan dela information om enskild ungdom mellan varandra. För att göra det möjligt krävs att ungdom och vårdnadshavare lämnat sitt samtycke till informationsdelning skriftligt.

Några forskningsfynd att tänka på gällande samverkansformer på individnivå

Det finns inte några specifika tydliga metodstöd för arbetsformerna, vilket gör att dessa anpassats på lokal nivå och både målgrupper och tillämpning skiljer sig mellan kommunerna. Några svenska studier har gjorts gällande sociala insatsgrupper och SSPF och här finner du några av de slutsatser forskare kommit fram till:

  • Arbetsformerna har en stor tilltro hos samverkansaktörerna, det vill säga de som arbetar direkt med SIG eller SSPF.
  • SIG/SSPF-koordinatorn har en viktig roll för arbetets kontinuitet
  • Det är viktigt att det finns anpassade insatser att sätta in för respektive ungdom. Dessa kan också bli mer samordnade genom samarbetet. Om insatser saknas riskerar arbetet att stanna vid informationsutbytet.

Råd till lokala aktörer baserat på forskning om SIG/SSPF

Utifrån ovanstående finns några saker att tänka på när en kommun vill arbeta med samverkansformer som SIG och SSPF:

  • Samverkan är inte en insats i sig. Klargör syftet och målsättningarna med arbetssättet. Försäkra er om att deltagande aktörer har samma målbild. Tydliggör annars olikheter.
  • Avsätt resurser för arbetet och insatserna.
  • Finns särskilda åtgärder (tex skolinsatser) som ska erbjudas målgruppen, eller behöver dessa tillskapas innan arbetet drar igång?

  • Definiera målgruppen, så att rätt målgrupp matchas mot insatserna (se t ex RBM)
  • Kvalitetssäkra implementeringen
  • Hur ska arbetet följas upp? På både individ- och aggregerad nivå.
Här kan du finna forskning, vägledning och material som handlar om samverkansformer på individnivå – Sociala insatsgrupper, SSPF
  • Forkby, Torbjörn & Turner, Russel (2016) Collaboration as usual? The Swedish approach to prevention and intervention with troublesome youth groups. I: Maxson, Cheryl Lee & Esbensen, Finn-Aage (red.) Gang transitions and transformations in an international context. Schweiz: Springer International Publications.
  • Kassman, Anders, Wollter, Filip & Oscarsson, Lars (2016) Early Individual Prevention of Chronic Offenders: The Use of Criminological Theories in the Governance of Swedish Police and Social Services. Youth Justice. Vol. 16, no. 2. s. 113–129.
  • Olsson Tengvall, L & Byttner, C (2018) Samverkan i form av SSPF. Är det rätt väg att gå? Kandidatuppsats. Uppsala Universitet.
  • Socialstyrelsen (2012a) Kartläggning av samverkansinterventioner med syfte att motverka en kriminell livsstil bland unga. Stockholm: Socialstyrelsen.
  • Socialstyrelsen (2012b) Samverkan i sociala insatsgrupper. Vägledning för lokalt arbete i syfte att motverka en kriminell livsstil bland unga. Stockholm: Socialstyrelsen.
  • Socialstyrelsen (2016a) Sociala insatsgrupper. Lokal samverkan för att förhindra ungdomar från att begå brott. Stockholm: Socialstyrelsen.
  • Socialstyrelsen (2016b) Utvärdering av sociala insatsgrupper. Delredovisning av ett regeringsuppdrag. Stockholm: Socialstyrelsen.
  • Socialstyrelsen (2020) Studier om sociala insatsgrupper. Resultatuppföljning av ungdomar i SIG och utveckling av lovande arbetsformer. Stockholm: Socialstyrelsen
  • Söderberg, Christina (2016) Individriktad brottsprevention – om SSPF och viljan att samverka. Lic.-avh. Linköpings Universitet.
  • Söderberg, Christina & Johansson, Kerstin (2018) Brottsförebyggande samverkan, skydd och kontroll. I: Dahlstedt, Magnus (red.) Gränsöverskridande socialt arbete. Teorier, tillämpningar, tolkningar. Falkenberg: Gleerups.
  • Turner, Russell, Nilsson, Åsa & Jidetoft, Nina (2015) SSPF – Ett fokus på ungdomar i riskzon. En implementeringsutvärdering av samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid för att motverka kriminalitet och missbruk. Fou-rapport, 2015:2. Göteborg: FoU i Väst/GR.
  • Wollter, Filip, Kassman; Kassman, Anders & Oscarsson, Lars (2013) Utvärdering av sociala insatsgrupper : individinriktad samverkan kring unga i riskzonen. Stockholm: Rikspolisstyrelsen: Ersta sköndal högskola
  • Zhuchyna, Olena (2016) ”Getting the agencies together”: a qualitative study of the professionals’ perceptions of collaboration in prevention of juvenile criminality. Masteruppsats. Göteborgs Universitet.

Brottsutsatta unga

Många unga är rädda för att utsättas för brott, vilket innebär begränsningar för elevernas vardag och sociala liv. Det visar Brås skolundersökning från 2019. I Skolundersökningen om brott tillfrågas elever i årskurs nio om utsatthet och delaktighet i brott. Den visar att nästan hälften av eleverna uppger att de utsatts för stöld, misshandel, hot, rån eller sexualbrott minst en gång under de senaste tolv månaderna.

När det gäller de platser där de tillfrågade eleverna utsatts för brott, visar resultaten att detta ofta sker i skolmiljön. Detta gäller framför allt för både lindrigare och grövre misshandel, men också för hot och sexuellt ofredande. Utsatthet för rån och sexuellt tvång verkar inte förekomma i skolmiljön i samma utsträckning som övriga typer av brott.

Av de unga som uppgett att de utsatts för brott under de senaste tolv månaderna, är det en betydande andel som medvetet undvikit vissa personer, platser och aktiviteter eller hållit sig borta från skolan en hel dag, av oro för att utsättas på nytt. Av de killar som blivit utsatta för hot är det nästan 20 procent som har uppgett att de hållit sig borta en hel dag från skolan. Motsvarande andel bland de killar som inte utsatts är 2,8 procent.

Det är viktigt att de brottsutsatta får stöd och hjälp. Flera kommuner har stödcenter för unga brottsutsatta.

Ungdomsbrottslighet

Hur ser ungdomsbrottsligheten ut i Sverige? Vilken typ av brott är vanligast och finns det någon skillnad mellan tjejer och killar? Vad kan ungdomsbrottsligheten få för konsekvenser för den som utsätts och hur kan vi förebygga brott som begås av unga mot andra unga?

Medverkande: Anna Gavell Frenzel, utredare Brå, Sofia Axell, utredare Brå samt Mathias Henriksson, inspektör vid Citypolisens ungdomsutredningsgrupper i Stockholm.
Samtalsledare: Monica Landergård
Publicerad: 21 mars, 2019

Relaterade publikationer: Skolundersökningen om brott, Brott i nära relationer bland unga

Unga brottsoffer kan få information och vägledning på
Brottsofferjourens webbplats

Vanliga brottstyper och statistik

De vanligaste brottstyperna som unga lagöverträdare begår är narkotikabrott, brott mot annan person och stöldbrott. Antalet unga som lagförts för brott har minskat, från nästan 29 000 år 2008 till knappt 19 000 år 2017. Skolundersökningen från 2017 visar att ungefär hälften av eleverna uppger att de begått någon form av brott minst en gång under det senaste året, stöldbrott vanligast och därefter våldsbrott. Forskning visar också att brottsligheten kulminerar i 15-årsåldern, för att sedan minska. Pojkar begår genomsnittligt fler brott än flickor, men det finns både pojkar och flickor som begår många brott.

Antal brott varierar över tid. Diagrammet nedan visar antal 15–17-åringar som misstänkts för brott under åren 2007–2019. 2008 var antalet misstänkta för brott 24 376 och 2019 var antalet 17 277 .

Unga misstänkta för brott

Personer misstänkta för brott, mellan 15-17 år. Källa: Misstänkta personer

Strategiska brott

Det finns några brottstyper som unga begår, som indikerar en fortsatt brottslig utveckling hos individerna. Dessa kallas strategiska brott. Brå undersöker hur denna utveckling ser ut varje decennium.

Ungas brott mot andra unga

Brott mot annan person är en av de vanligaste brottstyperna när det gäller ungdomsbrott. Det kan innebära flera sorters brott. Rån, våldsbrott och sexuella övergrepp är några exempel.

Ungdomsrelaterat våld

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har publicerat en rapport som handlar om unga, främst pojkar och unga mäns, förhållande till våld. I rapporten ges också exempel på våldsförebyggande arbeten.

Unga och våld - en analys av maskulinitet och förebyggande verksamheter

Film

Webbinarium: Unga som begår brott mot andra unga

Webbinariet tar bland annat upp ungdomsrån och hur vi kan arbeta för att förebygga och åtgärda det. Webbinariet spelads in i maj 2020.

Våld i nära relation bland unga

Unga kvinnor i åldern 16–24 år blir oftare utsatta för våld i nära relation än kvinnor över 25, visar en kortanalys från Brå. Totalt uppgav knappt var femte person i åldern 16–24 år (18 procent) att de någon gång utsatts för systematiska kränkningar eller förödmjukelser, försök till inskränkning av deras frihet, hot, trakasserier, misshandel eller sexualbrott av en nuvarande eller före detta partner.

Stödmaterial om våld i relation bland unga

Det finns flera exempel på insatser för att arbeta förebyggande mot våld. Machofabriken är ett verktyg för arbete för jämställdhet och mot våld bland unga. Det består av filmer, övningar och samtalsunderlag som möjliggör starten på ifrågasättande av begränsande och destruktiva killnormer. Materialet är gjort för lärare, ungdomsledare, tränare, fritidspersonal, fältassistenter och andra som arbetar med unga från 13 år och uppåt.

Machofabriken

Andra tips:

1000mojligheter.se/
Stödmaterial från RFSL

Brå har tillsammans med de brottsförebyggande råden i Danmark och Finland tagit fram en översikt över insatser som har gjorts för att förebygga våld i nära relationer och/eller ge stöd åt brottsutsatta och gärningspersoner. Kærestevold är det danska ordet för våld i nära relationer.

Kærestevold

Ungdomsrån

En brottstyp som ökade 2017–2019 är ungdomsrån, där andra barn och ungdomar är brottsoffer. Anmälda rån mot barn (under 18 år) ökade 2019 jämfört med 2018 med 587 brott (+31 procent), till 2 480 brott (preliminär statistik). Vanligt är att en eller två ungdomar blir rånade av flera andra unga, som kan vara både pojkar och flickor.

Brå har inlett en kartläggning som ska belysa omfattningen och utvecklingen av rånen, vilka typer av personrån det handlar om, i vilka områden de begås samt vad som driver ungdomar att råna andra ungdomar. Resultaten ska kunna ligga till grund för överväganden och åtgärder, och förväntas kunna presenteras i slutet av 2021.

Sexuella övergrepp

I den nationella trygghetsundersökningen uppger drygt 30 procent av kvinnorna i åldern 16–19 år att de blivit utsatta för någon form av sexualbrott. Motsvarande siffra bland män 16-19 år är knappt 3 procent. Kvinnor i åldern 16–19 år är också mest utsatt för kränkningar av olika slag enligt Nationella trygghetsundersökningen, NTU.

Ett sätt att arbeta generellt förebyggande mot sexualbrott är genom sexualundervisningen i skolorna, information och värdegrundsarbete i skolan och på fritiden.

Stödmaterial om sexuella övergrepp

Locker room talk är ett exempel på riktat förebyggande arbete mot bland annat sexuella övergrepp. Pojkar i åldern 10–14 år som deltar i olika idrottsaktiviteter samt deras tränare får genom organisationen Locker room talk arbeta med sina attityder kring jämställdhet och maskulina normer. Organisationen har hittills mött pojkar i över hundra idrottsföreningar och ofta engageras någon lokal idrottsprofil för att stärka upp budskapet.
lockerroomtalk.se
Tjejguiden drivs av Tjejjouren i Örebro och har råd och stöd för tjejer som kan ha blivit utsatta för olika övergrepp och trakasserier.:
Tjejguiden
På webbplatsen killfragor.se, som drivs av organisationen MÄN, kan unga killar chatta med volontärer. Syftet är att stötta killar i att söka stöd hos vuxna och att förebygga kränkningar, våld och sexuella övergrepp

killfragor.se

Skolan

En fungerande skolgång är enligt forskning en viktig grundläggande skyddsfaktor för att förebygga brottslighet. Men skolmiljön ser också ut att vara den vanligaste platsen för flera brottstyper bland unga. I Skolundersökningen om brott tillfrågas elever i årskurs nio om utsatthet och delaktighet i brott. Den visar att nästan hälften av eleverna uppger att de utsatts för stöld, misshandel, hot, rån eller sexualbrott minst en gång under de senaste tolv månaderna. När det gäller de platser där de tillfrågade eleverna utsatts för brott, visar resultaten att detta ofta sker i skolmiljön. Detta gäller framför allt för både lindrigare och grövre misshandel, men också för hot och sexuellt ofredande. Utsatthet för rån och sexuellt tvång verkar inte förekomma i skolmiljön i samma utsträckning som övriga typer av brott.

Samtidigt har skolan en viktig roll när det gäller att förebygga brott. Brottsförebyggande åtgärder kan vara såväl situationella som sociala och ske på olika preventionsnivåer.

Situationell prevention i skolan: utifrån en lokal lägesbild och kartläggning skolan fokusera på de platser där flest brott begås. Vad kan skolan göra för att göra skolmiljön tryggare?

Social prevention i skolan – generella och riktade insatser i samverkan med socialtjänst, polismyndighet och fritidssektor. Insatserna anpassas efter de behov som lägesbilden visar och kan vara såväl generella, riktade till alla elever och föräldrar, eller riktade mot någon grupp av ellever eller individinriktade.

Skolfrånvaro

Upprepad skolfrånvaro är en riskfaktor som bör tas på allvar. År 2016 gjordes en statlig utredning på temat som betonar vikten av att uppmärksamma och agera då elevers skolfrånvaro ökar:

Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera

Statistik

Skolundersökningen om brott

Skolundersökningen om brott beskriver utsatthet för brott samt delaktighet i brott bland elever i årskurs nio.

Våld i skolan

Våld mellan elever blivit vanligare och grövre och skolan den vanligaste brottsplatsen för detta. Mentors in violence prevention (MVP) är ett utbildningsbaserat program där äldre elever utbildas till att undervisa yngre. Programmet har genusperspektiv och innehåller verktyg för att hantera våld.

Botkyrkas försök att använda den amerikanska metoden utvärderades 2019 med stöd av Brå. Trots att inga tydliga effekter kunde mätas via enkätundersökningen bland eleverna upplevdes MVP ha bidragit till mindre våld och framför allt mindre grova våldsyttringar bland eleverna.

Film

Webbinarium: Trygga och säkra skolor

Hur kan vi tillsammans skapa skolor som är trygga och säkra för eleverna? Vilken roll har kommun, polis och andra brottsförebyggande aktörer i arbetet? Webbinariet spelades in i september 2018.

Ungdomar och narkotika

Det finns en stark koppling mellan narkotika och brottslighet och just narkotikarelaterad brottslighet är en av de vanligaste brottstyperna bland ungdomar. Många ungdomar kommer i kontakt med narkotika och därmed löper de ökad risk att begå lagöverträdande handlingar. All hantering av narkotika är olaglig i Sverige, även eget bruk. Ett narkotikaberoende leder också ofta till att andra brott begås.

Mer om ungdomar och narkotika

Folkhälsomyndigheten följer utvecklingen av narkotikasituationen i Sverige:

Den svenska narkotikasituationen 2019

SBU – statens beredning för medicinsk och social utvärdering - har utvärderat hur kommuner arbetar drogförebyggande. Utvärderingen visar att gemensamt agerande från samhällets aktörer och flera tillgänglighetsbegränsande väl implementerade insatser ingår, kan minska konsumtionen av alkohol bland unga. Däremot visar inte samordnade efterfrågebegränsande insatser inga eller mycket små effekter på konsumtion av alkohol, cannabis och tobak. Här hittar du hela rapporten:

Att förebygga missbruk av alkohol, droger och spel hos barn och unga

Snabbguide för kvalitetssäkrat drogförebyggande arbete (kortverson av European Drug Prevention Quality standards)

Mer att läsa om ungdomar och narkotika på
www.can.se

Varför begår barn och unga brott?

Det finns ett antal teorier som gör anspråk på att förklara brottslighetens orsaker. Ofta är dessa antingen individ- eller miljöfokuserade.

Om du vill läsa mer om olika teoretiska förklaringar till brottslighet, se till exempel:

Åtgärder

När det gäller barn och unga som begår brott, vilka svårigheter respektive framgångsfaktorer kan identifieras inom forskningen gällande detta område? Det finns tyvärr inga "mirakelkurer" som fungerar när enskilda barn och unga börjar begå brott, säger Stina Holmberg, forskningsråd på Brå. Läs artikeln här:

Vilka insatser fungerar när barn och unga begår brott?

I artikeln nämns oros- eller bekymringssamtal, en åtgärd som tillämpas i många kommuner. Här kan du läsa mer om det:

Bekymringssamtal – orossamtal

Socialtjänsten bedömer risk och behov för barn och unga som begår brott. Här kan du läsa mer om det:

Barn och unga som begår brott