Organiserad brottslighet

Det finns inte en särskild typ av brott eller gärningsperson som är organiserad brottslighet utan det som karaktäriserar organiserad brottslighet är själva processen, att brotten begås av flera personer som organiserat sig.

Den organiserade brottsligheten förknippas ofta med gängkriminalitet. Men de synliga gängen är bara en del av den organiserade brottsligheten. Organiserad brottslighet utgörs till stor del av löst sammansatta och flexibla projektorganisationer, så kallade ad hoc-grupperingar, som tillgodoser marknadens efterfrågan på illegala – eller billiga – tjänster och varor. Det är möjligt för lokala brottsförbyggare att förebygga och försvåra en sådan handel. Genom att upplysa köpare, oavsett om det är enskilda som köper skattefria cigaretter eller kommuner som beställer byggnadsarbeten med svart arbetskraft längst ned i entreprenadkedjan kan den lokala marknaden för illegala varor och tjänster försvåras. Många människor köper gärna billigt, men det är få som skulle göra affärer med personer som av olika skäl signalerar kriminalitet.

Forskning från Brå

Många tjänstemän har någon gång upplevt att någon försökt få dem att fatta felaktiga beslut eller avstå från att ingripa eller genomföra kontroller. Brå har publicerat ett antal rapporter om otillåten påverkan mot myndigheter och företag.

Här hittar du Brås rapporter om de nätverk, grupperingar och fenomen som kallas organiserad brottslighet.

PROJEKT

GVI prövas för att förebygga skjutningar

Skjutvapenvåld kan ofta ha kopplingar till olika former av organiserad brottslighet. Med anledning av detta har Brå och Polismyndigheten initierat ett projekt för att pröva en metod som utvecklats särskilt med fokus att minska skjutningar och förebygga våld mellan grupper.

Publikationer

En handbok om motåtgärder

Att förebygga och bekämpa organiserad brottslighet är inte bara en fråga för Polisen. Lokala myndigheter, branschorganisationer och företagarföreningar kan tidigt upptäcka och försvåra organiserad brottslighet och stödja brottsutsatta. För att ge kunskap för ett sådant arbete har Brå tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting tagit fram Lokal organiserad brottslighet – en handbok om motåtgärder. Boken ger stöd och hjälp både vid mer akuta situationer och i det långsiktiga arbetet.

De viktigaste åtgärderna mot otillåten påverkan är att:

  • Riskinventera och rapportera alla incidenter
  • Verka för en god arbetsmiljö där kollegor stöttar varandra och cheferna är engagerade.
  • Tydligt och professionellt informera om beslut och annan information.
  • Rotera ärenden mellan olika myndighetspersoner för att undvika personfixering
  • Försvåra kartläggning av ens person på internet
  • Avdramatisera påverkarna
  • Ta självcensur och oro på allvar.
  • Glöm inte korruption, det är en svårupptäckt form av påverkan.
  • Följ upp påverkansförsök och incidenter, har hotbilden förändrats, hur mår medarbetaren och har genomförda åtgärder fått resultat?
Vinnarna tar emot priset från justitie- och migrationsminister Morgan Johansson.

parallella samhällsstrukturer

Insats TICKAN och projekt Otillåten påverkan i Angered blev vinnare i den svenska deltävlingen till ECPA 2020. Initiativtagare är lokalpolisområde Storgöteborg nordost och stadsdels­för­valt­ningen i Angered som tillsammans med andra samhällsaktörer har arbetat för att motverka ett kriminellt släktnätverk i området. Projektet har bland annat ökat tilliten till polisen och tryggheten i området.

Publikation

Administrativa åtgärder mot ekonomisk och organiserad brottslighet

För att förebygga att företag utnyttjas för brottsliga syften ställs inom vissa branscher krav på myndighetstillstånd med vandelsprövning (kontroll av laglydnad). I flera länder uppfattas denna form av administrativa åtgärder som ett särskilt viktigt redskap mot ekonomisk och organiserad brottslighet.

I Sverige finns dock inte någon strategi för att med hjälp av sådana administrativa åtgärder motverka kriminalitet. I stället tillämpas den reglering som vuxit fram genom åren. Den fråga som ställs i rapporten är om inte tiden är mogen för att även i Sverige se administrativa åtgärder som en central fråga.

Tobakstillsyn – ett viktigt verktyg i kampen mot organiserad brottslighet

Vi följer den obeskattade/illegala tobakens väg, från den enskilde tobakshandlarens butik via grossistledet tillbaka till den organiserade brottsligheten. Hur går det till när polis och/eller tillsynshandläggare upptäcker tobaken? Hur kan vi stärka samverkan mellan olika aktörer och därmed bidra till en effektiv tillsyn och brottsbekämpning? Från 2018.

Medverkande:

  • Karin Bengtsson, regionsamordnare kontanthandel Södra regionen, Skatteverket.
  • Conny Carlsson Sundman, samordnare Tillsyn Tobak & Folköl, socialförvaltningen, Stockholms stad.
  • Monica Fagerlund, tullinspektör, Tullverket.
  • Veronica Närfors, kammaråklagare, Åklagarmyndigheten.
  • Magnus Råsten, kommissarie, Ekobrottsmyndigheten.
  • Britt-marie Talonpoika, polisinspektör, Polismyndigheten.
  • Moderator: Lars Korsell, forskning- och utredningsråd, Brottsförebyggande rådet

Publikationer

Att förebygga och hantera påverkansförsök

Många tjänstemän har någon gång upplevt att någon försökt få dem att fatta felaktiga beslut eller avstå från att ingripa eller genomföra kontroller. Denna handbok presenterar åtgärder för hur organisationer kan förebygga påverkan, hantera de påverkansförsök som ändå inträffar och rusta tjänstemännen för att stå emot dessa.

Publikationer

I Sverige finns en lång tradition av att myndigheter och kommuner går samman för att öka tryggheten och minska brottsligheten. Med det är mindre vanligt med sådana samarbeten mot organiserad och ekonomisk brottslighet. Den här rapporten handlar om ett nätverk för samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete i Blekinge.