RELATIONSVÅLD

Kunskapen som finns idag gällande våld i nära relationer, liksom det förebyggande och stödjande arbetet mot detta våld, utgår oftast från ett vuxenperspektiv. Därför riskerar våld i ungas egna parrelationer att inte uppmärksammas tillräckligt. I Brås rapport Våld i ungas parrelationer (2021:15) studeras vilka åtgärder som kan vidtas i samhället för att motverka våld i ungas parrelationer. Rapporten innehåller en kunskaps­sammanställning av svensk och internationell forskning om våldets omfattning och karaktär, förklaringsmodeller och riskfaktorer bakom ungas parrelaterade våld, förebyggande och stödjande åtgärder, samt vilka kunskapsluckor som finns på området.

Brott i nära relationer

Här hittar du ett urval rapporter och kortanalyser med anknytning till brott i nära relationer.

Ungas våld i parrelationer

Snacka om brott: avsnitt 36

Ungas våld i parrelationer

Podd: Ungas våld i parrelationer

Det här avsnittet av Brås podd Snacka om brott handlar om våld i ungas parrelationer, och om den rapport som Brå publicerade under hösten 2021. Hur kan vi göra för att uppmärksamma den här typen av våld? Hur kan våldet i ungas parrelationer ta sig uttryck? Vilka är det som utsätts och vad vet vi om våldsutövarna? Vilket stöd kan de unga få och framför allt, hur kan man arbeta förebyggande mot den här typen av våld?

Medverkande: Monika Sellgren Karlsson, projektledare och utredare på Brå samt Ulrika Granskog, utvecklingsstrateg vid det lokala Brottsförebyggande rådet i Umeå, UmeBrå.

Programledare: Monica Landergård, pressekreterare, Brå.

Relaterad publikation: Våld i ungas parrelationer

kvinnofridskränkning

Såväl anmälningar som uppklaring och fällande domar avseende grov kvinnofridskränkning har minskat under de senaste tio åren. Brås rapport Grov kvinnofridskränkning (2019) visar att detta bland annat beror på förändringar i registeringen av brottsanmälningar; en generell minskning av uppklaring gällande brott mot person och högre krav på stödbevisning för fällande dom.

Kortanalys

Var femte ungdom har någon gång utsatts för brott i en nära relation

Nästan var femte ung person (18 %) i åldern 16-24 år, uppger att de någon gång varit utsatta för systematiska kränkningar och förödmjukelser, försök till inskränkningar i friheten, hot, trakasserier, misshandel eller sexualbrott av en nuvarande eller tidigare partner. De flesta har utsatts för både fysiskt och psykiskt våld, men det är få som anmäler. 

Brott mot äldre

Drygt var sjätte person 65 år eller äldre utsätts för något brott under ett år. En stor andel av anmälningarna om misshandel av bekant avser händelser av relationsvåld, som i åtta fall av tio riktar sig mot äldre kvinnor. Det förekommer också att äldre utsätts för misshandel av en partner, barn eller barnbarn.

Målsägande

För att brott ska kunna leda till åtal krävs i praktiken ofta att målsäganden medverkar i rättsprocessen. Viktiga faktorer för en ökad medverkan är bland annat ett bra bemötande från rättsväsendets aktörer och tydlig information om ärendet och processen. Även målsägandebiträdet spelar en viktig roll i målsägandes medverkan. Kvinnor som utsatts för våld i nära relation lyfts i rapporten fram som en av de grupper som är i särskilt behov av stöd för att kunna medverka i rättsprocessen.

Statistik

I Brås nationella kartläggning av brott i nära relationer (2014) uppgav 6,8 procent av befolkningen att de utsattes för brott i en nära relation under 2012. Källa: Brå 2014:8

Kartläggning

Våld i nära relationer i de nordiska länderna

Kærestevold är det danska ordet för våld i nära relationer. I denna gemensamma rapport från de brottsförebyggande råden i Finland, Sverige och Danmark ges en översikt över insatser som har gjorts för att förebygga våld i nära relationer och/eller ge stöd åt brottsoffer och gärningspersoner.

kortanalys

Utsattheten för brott är inte jämnt fördelad i befolkningen, då de flesta inte alls drabbas av brott, medan en mycket liten del utsätts för många händelser och därmed är upprepat utsatta för brott.

Den upprepade utsattheten för hot och våld skiljer sig mellan män och kvinnor med avseende på vilken typ av brott personen utsätts för. Kvinnors frekventa utsatthet omfattar i högre grad sexualbrott och hot jämfört med män, medan mäns frekventa utsatthet i stället i högre grad omfattar misshandel och personrån jämfört med kvinnor.

Kunskapssammanställning

Polisens arbete med partnervåld

Hur kan polisen förebygga upprepat partnervåld? I rapporten Polisiära arbetssätt för att förebygga upprepat partnervåld – med fokus på våldsutövare (2017) framträder tre viktiga förutsättningar för ett effektivt polisiärt förebyggande arbete med fokus på våldsutövaren:

  • att det finns rutiner för samverkan,
  • att det finns systematiskt samlad och tillgänglig information om kända våldsutövare,
  • att det finns upparbetade åtgärder och insatser.

Kartläggning

Brott i nära relationer – lika mellan könen men grövre mot kvinnor

Brott i nära relationer är ett allvarligt samhällsproblem som orsakar mycket lidande för de personer som utsätts. Rapporten beskriver människors utsatthet för olika former av psykiskt och fysiskt våld av en nuvarande eller tidigare partner. Syftet med kartläggningen är att få bättre kunskap om brott i nära relationer i Sverige: Hur utbrett är problemet? Hur kan det ta sig uttryck? Vilka är de som utsätts?

Våld i nära relationer

Snacka om brott: avsnitt 7

Våld i nära relationer

Podd: Våld i nära relationer

Det här avsnittet av Brås podd Snacka om brott handlar om våld i nära relationer, en företeelse som är svår att utreda. Men hur vanligt är det och hur kan man förebygga den här typen av brott och få fler att anmäla? I Västra Götaland ska man starta ett projekt för att för bättra samarbetet mellan polis, socialtjänst och sjukvård inom just våld i nära relationer.

Medverkande: Anna Frenzel och Olle Westlund, utredare på Brå. Anna Lindström, polis och verksamhetsutvecklare på polisens nationella operativa avdelning, utvecklingscentrum Väst.
Programledare: Johannes Rosenberg
Publicerad: 2 september, 2016

Relevanta publikationer: Brott i nära relationer; Målsägandes medverkan i rättsprocessen