Nationella trygghetsundersökningen

Brå genomför årligen den Nationella trygghetsundersökningen (NTU) vars syfte är att undersöka människors utsatthet för brott, upplevelse av oro och otrygghet samt förtroende för rättsväsendet, liksom brottsutsattas erfarenheter av kontakter med rättsväsendet.

Utsatthet för olika typer av brott mot enskild person 2006–2017 ¹). Andel utsatta av befolkningen (16–84 år). Källa: NTU 2018

Ny metod

Resultaten för NTU under åren 2006–2015 är omräknade, eftersom undersökningen då genomfördes med en annan metod. För att se motsvarande resultat för utsatthet 2006–2015, före omräkningen, se tidigare NTU-publikationer.

    Läs mer om NTU

Sedan 2006 har Brå årligen genomfört Nationella trygghetsundersökningen (NTU) vars syfte är att undersöka människors utsatthet för brott, upplevelse av oro och otrygghet samt förtroende för rättsväsendet, liksom brottsutsattas erfarenheter av kontakter med rättsväsendet.

Reviderad metod

Metoden för NTU reviderades under 2017, genom att insamlingsförfarandet ändrades från i huvudsak telefonintervjuer till post- och webbenkäter, samt att urvalet utökades och en del frågeformuleringar ändrades. Eftersom ett huvudsakligt syfte med NTU är att kunna göra jämförelser över tid, har en metod tagits fram för att resultattrender för perioden 2007–2016 ska kunna jämföras med 2017–2018 och kommande år. Det här har gjorts genom att det parallellt med den reviderade undersökningen 2017 genomfördes en undersökning med den tidigare metoden. Utifrån nivåskillnaderna mellan de två undersökningarna som då framkom har resultaten bakåt i tiden räknats om utifrån en skattning om hur de hade sett ut om den nya metoden hade använts.

I de flesta fall visade den nya metoden på högre nivåer av utsatthet och otrygghet samt lägre nivåer av stort förtroende och positiva erfarenheter av rättväsendet. En annan förändring är att resultaten från NTU 2006 inte längre redovisas. Det beror på att urvalsstorleken och datainsamlingsperioden för NTU 2006 skiljer sig från de övriga år som NTU har genomförts, vilket innebär att skattningarna för det året är behäftade med en större osäkerhet. Läs mer om dessa förändringar i metodkapitlet i den kommande årsrapporten för NTU samt i den tillhörande tekniska rapporten (Brå 2019a och Brå 2019b).

Nya brottstyper

I och med det metodbyte som skedde 2017 tillkom brottstyperna fickstöld, försäljningsbedrägeri, kort-/kreditbedrägeri samt nätkränkning, vilket är anledningen till att det bara finns resultat gällande utsatthet 2016 och 2017 för de brottstyperna. Vidare kan utsatthet för allvarlig misshandel och allvarliga sexualbrott av metodologiska anledningar inte jämföras med åren före metodbytet, vilket gör att även de resultaten enbart finns redovisade för åren 2016 och 2017.

Fakta om undersökningen:

  • Urval:
    - 200 000 personer.
    - 16–84 år.
    - Slumpmässigt urval på lokalpolisområde.
  • Antal svar: 74 032 personer.
  • Svarsfrekvens: 40,5 procent.
  • Datainsamlingsmetod: Post- och webbenkäter.
  • Datainsamlingsperiod: Februari – maj 2018.
[DOLD]     Tabeller
 
Otrygghet och oro för brott
OBS! Statistiken du söker finns inte!
Det beror på ett av följande skäl:
- Valt område finns inte detta år.
- Statistiken du söker finns inte framtagen för detta år.
- Den tabell du valt är inte uppdelad på kön och/eller ålder.
Utsatthet för brott
OBS! Statistiken du söker finns inte!
Det beror på ett av följande skäl:
- Valt område finns inte detta år.
- Statistiken du söker finns inte framtagen för detta år.
- Den tabell du valt är inte uppdelad på kön och/eller ålder.
Förtroende för rättsväsendet
OBS! Statistiken du söker finns inte!
Det beror på ett av följande skäl:
- Valt område finns inte detta år.
- Statistiken du söker finns inte framtagen för detta år.
- Den tabell du valt är inte uppdelad på kön och/eller ålder.
Kontakter med rättsväsendet
OBS! Statistiken du söker finns inte!
Det beror på ett av följande skäl:
- Valt område finns inte detta år.
- Statistiken du söker finns inte framtagen för detta år.
- Den tabell du valt är inte uppdelad på kön och/eller ålder.
[DOLD]     Tidsserier

Brott mot enskild person

Utsatthet för olika typer av brott mot enskild person 2017. Andel utsatta av samtliga samt av män respektive kvinnor i befolkningen (16–84 år). Källa: NTU 2018

Utsatthet för olika typer av brott mot enskild person

Den brottsutsatthet som undersökts är den som ägt rum under kalenderåret före svarstillfället. Det innebär att den utsatthet som rapporteras i NTU 2018 ägt rum under 2017.

    Hot

Det är 8,3 procent av befolkningen (16–84 år) som uppger att de utsattes för hot under 2017. Det är en ökning jämfört med 2016, då andelen var 7,9 procent. Utsattheten för hotbrott har under 2006–2014 legat på en relativt stabil nivå, men från och med 2015 visar resultaten en uppåtgående trend. Andelen var något större bland män än bland kvinnor 2017.

    Sexualbrott

Den andel av befolkningen (16–84 år) som uppger att de utsattes för sexualbrott 2017 är 6,4 procent. Det är en ökning jämfört med 2016, då andelen var 4,7 procent. Under perioden 2006–2012 låg nivån relativt stabilt, men de senaste fem årens resultat visar på en tydlig ökning. Andelen var betydligt större bland kvinnor än bland män 2017 (10,7 % jämfört med 1,6 %). Personer som uppger att de har blivit utsatta för sexualbrott får även svara på två frågor om brottets allvarlighetsgrad. Frågorna beskriver händelser som i brottsbalken skulle kunna motsvara försök till eller fullbordat sexuellt övergrepp eller våldtäkt. Resultaten visar att 1,4 procent av befolkningen (16–84 år) uppger att de utsattes för ett eller fler allvarliga sexualbrott under 2017, vilket är en ökning från 2016, då andelen var 1,1 procent.

    Trakasserier

År 2017 utsattes 5,9 procent av befolkningen (16–84 år) för trakasserier, vilket är samma nivå som 2016. Mellan 2006 och 2010 minskade utsattheten för trakasserier, men därefter har den ökat vid nästan varje mätning. Andelen utsatta 2017 var större bland kvinnor än bland män.

    Misshandel

Vad gäller misshandel uppgår andelen som uppger att de utsattes under 2017 till 3,3 procent av befolkningen (16–84 år), vilket är en ökning med 0,2 procentenheter från 2016. Under perioden 2006–2015 var trenden svagt nedåtgående, men de senaste två åren syns en ökning. Det återstår att se om ökningen är början på en ny trend eller en tillfällig variation. Andelen utsatta 2017 var större bland män än bland kvinnor. Vidare är det 0,7 procent av befolkningen (16–84 år) som uppger att de under 2017 utsatts för en eller fler händelser av misshandel som varit så pass allvarlig att den lett till besök hos läkare, sjuksköterska eller tandläkare. Andelen är på samma nivå som 2016.

    Personrån

Utsatthet för personrån är det minst vanliga av brotten mot enskild person. År 2017 utsattes 1,3 procent av befolkningen (16–84 år), vilket är en ökning med 0,2 procentenheter från 2016. Andelen har legat på en relativt stabil nivå till 2016, då en ökning noterades, och 2017 låg andelen kvar på den högre nivån. Det var en större andel av männen än av kvinnorna som utsattes 2017.

    Kort-/kreditbedrägeri

Andelen som uppger att de utsattes för kort-/kreditbedrägeri 2017 är 5,1 procent av befolkningen (16–84 år), vilket är en liten ökning från 2016, då andelen var 4,9 procent. Det var en större andel av männen än av kvinnorna som utsattes 2017.

    Försäljningsbedrägeri

Vad gäller försäljningsbedrägeri är det 4,8 procent av befolkningen (16–84 år) som uppger att de utsattes 2017, vilket är en ökning med 0,3 procentenheter från 2016 (4,5 %). Det var en större andel av männen än av kvinnorna som utsattes 2017.

    Nätkränkning

Andelen som uppger att de utsattes för nätkränkning under 2017 är 2,1 procent. Det är en liten ökning från 2016, då 1,9 procent utsattes. Andelen utsatta 2017 var lika stor bland män som bland kvinnor.

Egendomsbrott mot hushåll

Utsatthet för olika typer av brott mot egendom 2006–2017 ¹). Andel utsatta hushåll i riket. Källa: NTU 2018

Utsatthet för egendomsbrott mot hushåll

År 2017 utsattes 13,8 procent av hushållen i riket för någon eller några av de brottstyper som sammantaget kallas för egendomsbrott mot hushåll. Det är en något mindre andel än året innan, då andelen var 14,4 procent. Utsatthet för egendomsbrott mot hushåll har även minskat sett till utvecklingen över tid.

    Cykelstöld

Cykelstöld är det vanligaste egendomsbrottet. År 2017 utsattes 10,3 procent av de hushåll där någon ägde en cykel för cykelstöld. Det är en minskning från 2016, då andelen var 10,7 procent. Nivån har legat relativt stabilt under hela mätperioden.

    Stöld ur/från fordon

Det näst vanligaste egendomsbrottet är stöld ur eller från fordon, något som 4,5 procent av hushållen utsattes för 2017. Det är en minskning från 2016, då andelen var 4,8 procent. Under 2006–2010 minskade andelen kraftigt, men har därefter legat på en relativt stabil nivå, med mindre variationer.

    Bostadsinbrott

Resultaten visar att 1,8 procent av hushållen i riket utsattes för bostadsinbrott under 2017, vilket är på samma nivå som 2016. Sedan undersökningen inleddes har andelen varierat kring en relativt stabil nivå, men 2016 uppmättes den hittills högsta nivån, och andelen ligger kvar på den något högre nivån även 2017.

    Bilstöld

Utsatthet för bilstöld är det minst vanliga av egendomsbrotten. Av de hushåll där någon ägt en bil under 2017 uppger 0,9 procent att de utsatts för bilstöld, vilket innebär att andelen i princip är oförändrad jämfört med föregående mätning. Under perioden 2006–2014 minskade andelen som blivit utsatta för bilstöld kraftigt, men 2015 ökade den något och sedan dess har utsattheten legat relativt stabilt, på en nivå som trots ökningen är avsevärt lägre än när mätningarna inleddes.

Otrygghet och oro

Nedan redovisas otrygghet, oro över brottsligheten i samhället samt oro för att utsättas för olika typer av brott. Oro för olika brottstyper kan se olika ut och vara begränsande på olika sätt beroende på vilken brottstyp som studeras. Exempelvis kan oro för att utsättas för brott mot person anses vara mer allvarligt än oro för att utsättas för brott mot det egna hushållet, även om det skulle vara en större andel som oroar sig för det sistnämnda. Frågor om oro för olika typer av brott avser de senaste tolv månaderna (från svarstillfället). De mer övergripande frågorna avser den uppfattning man har vid svarstillfället (2018).

Otrygghet ute sen kväll

Otrygghet vid utevistelse sent på kvällen i det egna bostadsområdet 2007–2018.¹) Andel som känner sig mycket/ganska otrygga, samt de som avstår från att gå ut på grund av otrygghet, av samtliga samt av män respektive kvinnor i befolkningen (16–84 år). Källa: NTU 2018

Resultaten för 2018 visar att 28 procent av befolkningen (16–84 år) uppger att de känner sig otrygga (mycket eller ganska) eller att de till följd av otrygghet avstår från att gå ut ensamma sena kvällar i det egna bostadsområdet. Det är på samma nivå som 2017. Andelen otrygga har efter en svag minskning de första åren, legat på en relativt stabil nivå under större delen av mätperioden. Dock ökade andelen påtagligt 2016 och har sedan dess legat kvar på samma högre nivå.

Av kvinnorna är andelen otrygga 36 procent, vilket kan jämföras med 19 procent av männen. Kvinnor avstår också i betydligt större utsträckning än män från att gå ut; 10 procent av kvinnorna i befolkningen undviker att gå ut ensamma sent på kvällen i sitt bostadsområde på grund av otrygghet. Motsvarande siffra för männen är 2 procent. Andelen otrygga är särskilt stor bland de yngsta och äldsta kvinnorna i undersökningen; bland män är det däremot påtagligt mindre skillnader mellan åldersgrupperna.

Oro över brottsligheten i samhället

Oro över brottsligheten i samhället 2007–2018. Andel som oroar sig i stor utsträckning, av samtliga samt av männen respektive kvinnorna i befolkningen (16–84 år). Källa: NTU 2018

Det är 42 procent av befolkningen (16–84 år) som uppger att de oroar sig i stor utsträckning över brottsligheten i samhället 2018. Det är i princip på samma nivå som 2017, då andelen var 43 procent. Fram till och med 2011 minskade andelen som känner stor oro. Därefter skedde en ökning som pågick fram till och med 2017, med årliga variationer.

Oro för olika typer av brott

Oro för att utsättas för olika brott 2018. Andel som oroar sig mycket/ganska ofta, av samtliga samt av männen respektive kvinnorna i befolkningen (16–84 år). Källa: NTU

En tiondel (10 %) av befolkningen (16–84 år) uppger 2018 att de ofta (mycket eller ganska) under det senaste året har oroat sig för att utsättas för misshandel. Vad gäller oro för att utsättas för våldtäkt eller andra sexuella angrepp är andelen 12 procent. Det är 16 procent som oroar sig för personrån, och 25 procent uppger att de oroar sig för att utsättas för bedrägeri på internet. Vidare är det 28 procent av befolkningen (16–84 år) som oroar sig för att utsättas för bostadsinbrott.

Bland de respondenter som uppgett att någon i hushållet äger en bil är 25 procent oroliga för att bilen ska bli stulen eller utsättas för skadegörelse. För de flesta brottstyper som det ställs frågor om i NTU 2018 är det en större andel oroliga bland kvinnor än bland män. Oftast är skillnaderna relativt små, men vad gäller oro för våldtäkt eller andra sexuella angrepp är det 20 procent av kvinnorna jämfört med 2 procent av männen som uppger en stor oro.

Förtroende för rättsväsendet

Förtroende för rättsväsendet som helhet och för de enskilda myndigheterna 2007–2018.¹) Andel av befolkningen (16–84 år) som har ett mycket/ganska stort förtroende Källa: NTU 2018

Förtroende för rättsväsendet

Frågor om allmänhetens förtroende för rättsväsendet gäller respondentens uppfattning vid svarstillfället (2018). Nedan redovisas andelen som har stort (mycket eller ganska) förtroende för rättsväsendet. Observera att de som inte har stort förtroende inte per definition har litet förtroende, utan också kan vara neutrala eller sakna åsikt. En relativt stor andel har svarat att de saknar uppfattning om de myndigheter som finns längre in i rättskedjan.

Knappt hälften (47 %) av befolkningen (16–84 år) uppger att de har stort förtroende för rättsväsendet som helhet, vilket är en ökning från 2017, då andelen var 44 procent. Andelen med stort förtroende ökade mellan 2007–2009, och låg därefter stabilt fram till 2016, men 2017 minskade den. I och med att förtroendet har ökat igen 2018, är andelen tillbaka på samma nivå som tidigare.

Andelen av befolkningen (16–84 år) som 2018 uppger ett stort förtroende för polisens sätt att bedriva sitt arbete är 49 procent, vilket är en tydlig ökning från 2017, då andelen var 42 procent. Nivån låg stabilt (med årliga variationer) fram till och med 2016, men 2017 skedde en minskning av förtroendet. I och med att andelen har ökat i mätningen för 2018, är den dock tillbaka på samma nivå som tidigare. Det är 36 procent av befolkningen (16–84 år) som uppger ett stort förtroende för åklagarnas sätt att bedriva sitt arbete, vilket i princip är på samma nivå som 2017, då andelen var 35 procent.

Andelen ökade fram till och med 2009 och låg därefter på en stabil nivå fram till och med 2016, men minskade 2017. Det är även 36 procent av befolkningen (16–84 år) som uppger ett stort förtroende för domstolarnas sätt att bedriva sitt arbete, vilket är samma andel som uppmättes 2017. Andelen med stort förtroende ökade mellan 2007 och 2008 och låg därefter stabilt fram till och med 2016. År 2017 minskade andelen, och den lägre nivån konstateras alltså även för 2018.

Slutligen är det 32 procent av befolkningen (16–84 år) som uppger ett stort förtroende för kriminalvårdens sätt att bedriva sitt arbete, vilket är en ökning med 2 procentenheter från 2017. Andelen med stort förtroende för kriminalvården ökade mellan 2007 och 2010 och har därefter varierat kring en stabil nivå.

Det är något vanligare att kvinnor har stort förtroende för rättsväsendet som helhet och för enskilda myndigheter än att män har det, men skillnaden är liten och utvecklingen för kvinnor och män är likartad.

Kontakt med rättsväsendet

Erfarenheter av polisen bland de som utsatts för något brott som polisanmälts under de senaste tre åren, enligt NTU 2007-2018. Andel som sammantaget har mycket/ganska positiva erfarenheter av polisen samt som är mycket/ganska nöjda med olika delar av polisens arbete Frågor om erfarenheter av olika delar av polisens arbete började ställas 2009. Källa: NTU 2018

Brottsutsattas kontakter med rättsväsendet

Enligt NTU 2018 har 24 procent av befolkningen (16–84 år) utsatts för något eller några brott som anmälts till polisen under de senaste tre åren.

Av dem är det 44 procent som sammantaget har positiva (mycket eller ganska) erfarenheter av polisens arbete. Andelen har legat på en stabil nivå under större delen av mätperioden, men en minskning kan tydas för de tre senaste åren. Ungefär hälften (49 %) av de tillfrågade är nöjda (mycket eller ganska) med polisens tillgänglighet. Andelen har legat relativt stabilt de lesta mätår. En ökning kunde dock tydas 2015, följt av en minskning 2016. Andelen ligger sedan dess kvar på en stabil, något lägre nivå än tidigare år.

Drygt hälften (54 %) uppger att de är nöjda med det bemötande de fått av polisen. Sett till utvecklingen över tid har andelen legat relativt stabilt. Dock ökade andelen något 2015, och därefter syns en svag minskning.

Det är 34 procent som uppger att de är nöjda med den information de fått om hur polisen arbetar med ärendet. Andelen som uppger att de har varit nöjda med polisens information har varit mer eller mindre konstant sedan 2007, om än med vissa årliga variationer.

När det gäller polisens effektivitet vad gäller att utreda och klara upp brott, är det knappt en femtedel som uppger sig vara nöjda (19 %). Andelen har legat på samma nivå de senaste tre åren, men sett över tid har trenden varit svagt nedåtgående.

Kvinnor är nöjda i större utsträckning än män, vad gäller samtliga områden av polisens arbete som efterfrågas i NTU.

Det är 1,9 procent av befolkningen (16–84 år) som har varit i kontakt med åklagare under de senaste tre åren, med anledning av utsatthet för brott. Av dessa personer uppger drygt två femtedelar (41 %) att de har positiva (mycket eller ganska) erfarenheter av kontakten med åklagaren.

Vidare är det 1,0 procent av befolkningen (16–84 år) som har medverkat i någon rättegång i domstol under de senaste tre åren, med anledning av utsatthet för brott. Av de här personerna uppger sig 56 procent vara nöjda (mycket eller ganska) med det bemötande som de fått i domstolen. Vidare uppger 65 procent att de tyckte att det varit lätt (mycket eller ganska) att förstå rättegången, och 53 procent tycker sig ha fått tillräcklig information inför rättegången.

Av de som har medverkat i en rättegång i egenskap av målsägande är det 64 procent som uppger att de hade ett målsägandebiträde. Av de här personerna uppger 69 procent att erfarenheterna av målsägandebiträdet varit positiva.

Lyssna på podden om NTU

    Rapporter som bygger på NTU

¹). Resultaten för NTU 2007–2016 är omräknade, eftersom undersökningen då genomfördes med en annan metod. Läs mer om detta i metodkapitlet i den kommande årsrapporten NTU 2018 samt i den tillhörande tekniska rapporten (Brå 2019a och Brå 2019b).

För att se motsvarande resultat från NTU 2007–2016, före omräkningen, se tidigare NTU-publikationer.

Sidan senast uppdaterad: 2018-12-14

Publikationer

Publicering

Nationella trygghetsundersökningen (NTU) genomförs årligen. Årsrapporten utkommer i januari.