Dödligt våld

Antalet fall av dödligt våld i Sverige är internationellt sett lågt, men de senaste årens markanta ökning av skjutvapenvåld i den kriminella miljön väcker uppmärksamhet och oro. Samtidigt utgör familjerelaterade fall av dödligt våld en lika stor kategori. Mindre kategorier är exempelvis politiskt motiverat dödligt våld, liksom dödligt våld som begås av psykiskt sjuka personer eller i samband med sexuella övergrepp.

I denna kartläggning beskrivs det dödliga våldets karaktär och utveckling under perioden 1990–2017. Bland annat framkommer det tydligt att kvinnor respektive män drabbas i helt olika sammanhang, utifrån olika motiv och med olika våldsmetoder. Unga män från utsatta miljöer är överrepresenterade bland både offren och gärningspersonerna.

Vårt uppdrag

Brå bedriver forskning om brottsligheten och rättsväsendets verksamheter. Vi bidrar till kunskapsutvecklingen inom rättsväsendet samt genomför utvärderingar av satsningar och reformer.

HATBROTT

Antisemitiska hatbrott är sådana brott som grundar sig i känslor såsom rädsla, fientlighet eller hat mot judar och judendom. Brotten kan vara riktade såväl mot personer som är eller uppfattas vara judar som mot judiska institutioner och judisk egendom. I Brås rapport Antisemitiska hatbrott (2019) beskrivs brottens karaktär, gärningspersonerna och brottens konsekvenser för de utsatta, utifrån polisanmälningar, fällande domar och intervjuer.

SEXUALBROTT

Det är inte möjligt att kraftigt öka andelen anmälda våldtäkter som leder till åtal och fällande dom – oavsett hur bra polis och åklagare arbetar. Men det finns utrymme för förbättringar. Mot den bakgrunden har Brå haft i uppdrag av regeringen att studera rättsväsendets hantering av våldtäkt – från anmälan till dom. Denna rapport från 2019 beskriver vad som utmärker anmälningarna om våldtäkt mot vuxen kvinna, hur utredningsarbetet bedrivs och vad som är orsaken till att så många utredningar läggs ned.

DÖDLIGT VÅLD

Sedan 1990-talet har vi sett en ökning av dödligt skjutvapenvåld i kriminella miljöer i Sverige. Brå har därför genomfört en studie där vi intervjuat personer med egen erfarenhet av de miljöer där våldet förekommer. I den här filmen sammanfattar vi några av de viktigaste resultaten från rapporten.

Förebygga brott

Kamerabevakning är en uppmärksammad metod för att förebygga brott, och det har gjorts många studier runt om i världen om dess effekter. Brå har låtit göra en metastudie, baserad på den starkaste forskningen på området, världen över, som sammanställt de sammantagna effekterna.

sammanställning

Medborgarlöftet beskriver vilka åtgärder polisen och dess samverkansparter lovar att vidta för att komma åt identifierade lokala problem. Brå har följt arbetet med medborgarlöften i fyra utvalda områden, och utvärderat hur det har fungerat. För att medborgarlöftesmodellen ska kunna implementeras fullt ut och i förlängningen leda till de eftersträvade effekterna finns flera saker som polisen och kommunerna behöver jobba med att förbättra:

  • Tydliggör prioriteringen av medborgarlöftena
  • Stärk kunskapen om och förståelsen för löftena
  • Gör vissa förtydliganden i metodstödet
  • Överväg en mer anpassad ambitionsnivå
  • Fortsätt uppföljningen och utvärderingen av arbetet

Utsatthet

Risken att utsättas för brott mot enskild person avtar med åldern – medan ensamstående och boende i flerfamiljshus har större risk att utsättas för brott. Även kön påverkar risken att utsättas för vissa brott. Detta visar kortanalysen Utsatt för brott – riskfaktorer vid brott mot enskild person.

Socialt utsatta områden

Andelen otrygga är högre i socialt utsatta områden jämfört med övriga urbana områden. Nästan hälften av kvinnorna (48 %) i socialt utsatta områden, uppger att de är otrygga på kvällstid i sitt eget bostadsområde, jämfört med en tredjedel (30 %) av kvinnorna i övriga urbana områden. Bland män i socialt utsatta områden uppger 22 procent att de är otrygga när de vistas i sitt eget bostadsområde på kvällen. Motsvarande siffra för män i övriga urbana områden är 9 procent.

Utsattheten för brott är också högre i de socialt utsatta områdena men det är små skillnader mellan områdena vad gäller förtroende för rättsväsendet.

Brott i nära relationer

Nästan var femte ung person (18 %) i åldern 16-24 år, uppger att de någon gång varit utsatta för systematiska kränkningar och förödmjukelser, försök till inskränkningar i friheten, hot, trakasserier, misshandel eller sexualbrott av en nuvarande eller tidigare partner. De flesta har utsatts för både fysiskt och psykiskt våld, men det är få som anmäler.

Kortanalys

En ny kortanalys från Brå beskriver utvecklingen av bostadsinbrott, bilstöld och stöld ur eller från fordon, cykelstöld, bedrägeri, hot, personrån, misshandel samt dödligt våld. Här ges en övergripande bild baserat på en genomgång av de lämpligaste källorna.

Hot mot politiker

Kvinnliga politiker tycks marginellt mer utsatta än manliga. Även andra grupper såsom yngre och personer med utländsk bakgrund tycks något mer utsatta. Men det är vad politiker gör, snarare än vilka de är, som har störst betydelse för risken att utsättas – det visar en kortanalys baserad på vad politikerna själva uppger.

Avsnitt 8: Hot mot förtroendevalda

Hur vanligt är det med hot, trakasserier och våld mot våra förtroendevalda politiker och vad kan det få för konsekvenser för deras politiska uppdrag? Hur kan man förebygga och motverka att våra politiker utsätts för hot och trakasserier?

Utsatta områden

Kvinnor i socialt utsatta områden är otryggare än män i samma områden. Män, särskilt yngre, har lägre förtroende för polisen än vad kvinnor har. Något som drar ned befolkningens förtroende är att polisens insatser mot exempelvis buskörning och bilbränder uppfattas som ineffektiva.

Idrott

Elitidrotten drabbas av trakasserier och hot, som syftar till att påverka de utsattas handlingar och beslut. I vissa idrottsföreningar händer det att medlemmar försöker att åsidosätta förenings­demokratin, genom att skrämma andra i syfte att påverka hur dessa röstar på årsmöten. Ideella föreningar löper dessutom risk att utnyttjas för ekonomisk brottslighet.

kriminalvård

En uppföljning av Kriminalvårdens arbete med de särskilda utslussningsåtgärderna: frigång, vårdvistelse, halvvägshus och utökad frigång.

Denna kortanalys kartlägger i vilken utsträckning fängelsedömda fortsätter att begå brott under påföljden, vilka brott det rör sig om och hur utvecklingen ser ut.

hot mot fötroendevalda

Trakasserier, hot och våld mot politiker har ökat de senaste åren och störst är utsattheten bland riksdagspolitiker. Bland alla förtroendevalda utsätts kvinnliga politiker oftare än män, för hot och påhopp i sociala medier.

SMYGFOTOGRAFERING

Den 1 juli 2013 infördes ett nytt brott i brottsbalken: kränkande fotografering, som kriminaliserar olovlig smygfotografering på platser där man förväntar sig vara i ett fredat utrymme (till exempel toaletter eller omklädningsrum).

Brås rapport Kränkande fotografering (2019) visar att de flesta anmälningarna gäller bilder med naket innehåll och att brotten främst riktar sig mot flickor och kvinnor. En annan viktig slutsats är att vissa typer av gärningar är svåra att komma åt med hjälp av lagen på grund av dess utformning, praxis och begränsningar kopplade till IT-forensiska undersökningar.

SEXUALBROTT

Antalet polisanmälda sexualbrott har ökat kontinuerligt under de senaste decennierna. De senaste åren har även den självrapporterade utsattheten för sexualbrott ökat. I rapporten Indikatorer på sexualbrottsutvecklingen 2005-2017 från 2019 har Brå analyserat utvecklingen av anmälda brott och data från Nationella trygghetsundersökningen.

polisen

Brå har haft i uppdrag att genomföra en sammanställning över polisforskningen i Sverige under perioden 2010–2017. Denna promemoria redogör för uppdragets genomförande och resultat samt innehåller förslag på hur sammanställningen kan tillgängliggöras, uppdateras och utvecklas framöver. Sammanställningen är ett första steg i att på ett mer strukturerat sätt fånga in den forskning som bedrivs om svensk polis och svensk polisverksamhet.

Lagföring

I Sverige, liksom i många andra länder, behandlas unga personer mildare ur ett straffrättsligt perspektiv. Påföljdssystemet och bestämmelserna om ungas särbehandling inom rättsväsendet är dock föränderliga och det är därför viktigt att följa upp och beskriva utvecklingen av rättsväsendets ingripanden mot unga. I denna kortanalys görs en översiktlig beskrivning av lag­föringar mot pojkar och flickor, från perioden 2001–2016.

BROTT MOT ÄLDRE

Drygt var sjätte person 65 år eller äldre utsätts för något brott under ett år. En stor andel av anmälningarna om misshandel av bekant avser händelser av relationsvåld, som i åtta fall av tio riktar sig mot äldre kvinnor. Det förekommer också att äldre utsätts för misshandel av en partner, barn eller barnbarn. Risken att utsättas för brott sjunker med stigande ålder men äldre är särskilt sårbara just på grund av sin ålder.

HATBROTT

Två studier om hatbrott

Brå har fått i uppdrag att komplettera hatbrottsstatistiken med studier som fördjupar kunskapen kring hatbrott. I den första studien Självrapporterad utsatthet för hatbrott fokuserar vi på utsatthet över tid och bland olika grupper, utifrån självrapporterad utsatthet.

Den andra studien Polisens hatbrottsmarkering granskar träffsäkerheten avseende polisens hatbrottsmarkering samt studerar likheter och skillnader mellan statistik baserad på polisens hatbrottsmarkering och Brås hatbrottsstatistik.

Yrkesrelaterade brott

Utsatthet för brott i arbetslivet skiljer sig åt mellan olika yrkesgrupper. Den är större inom kvinnodominerade yrken, men få av brotten polisanmäls. Utsatthet för yrkesrelaterade brott mot person har ökat från 2,5 procent till 4,0 procent under åren 2008-2016.

Narkotika

I rikare stadsdelar i Stockholm misstänks ungdomar mer sällan för narkotikabruk än i områden med lägre medelinkomst, trots att de rapporterar högre narkotikakonsumtion. Det är också sex gånger vanligare att pojkar misstänks för eget bruk av narkotika jämfört med flickor, fast den självrapporterade konsumtionen inte skiljer sig så mycket åt. Det visar en kortanalys om narkotikaanvändning och misstankar om eget bruk bland ungdomar i Stockholm.

Kartläggning

Åklagare har haft möjlighet till förundersökningsbegränsning sedan 1982, och 2013 fick även polisen denna befogenhet. Efter 2013 har uppmärksamheten på begränsningsmöjligheten ökat, exempelvis med en syn på att vaneförbrytare kan gynnas och att målsägare kan drabbas. Det är mot denna bakgrund Brå haft i uppdrag av regeringen att kartlägga hur instrumentet används och utreda i vad mån avgörandena är i konflikt med andra centrala mål för rättsväsendet.

hatbrott

Under 2016 identifierade Brå 6 415 polisanmälningar med hatbrottsmotiv. Det är färre än 2015 men fortfarande på en högre nivå än 2013 och tidigare. Mest minskade antiromska och antisemitiska motiv, medan anmälningar kopplat till asylboenden har ökat.

Kunskapssammanställning

Brå har i en rapport sammanställt kunskap om lovande polisiära arbetssätt för att förebygga upprepat partnervåld. Tre viktiga förutsättningar för ett effektivt polisiärt förebyggande arbete med fokus på våldsutövaren, nämligen att det finns:

  • rutiner för samverkan,
  • systematiskt samlad och tillgänglig information om kända våldsutövare och
  • upparbetade åtgärder och insatser.

översikt 

Litteraturöversikt av studier om kostnader för brott samt studier som fokuserat på ekonomiska fördelar med brottsförebyggande åtgärder. I rapporten återges exempel ur såväl den internationella som den svenska forskningen.

kriminalvård

Återfallen minskade från 2003 till 2010. En kortanalys från Brå visar att det framför allt tycks hänga samman med att klientsammansättningen har förändrats under perioden – det handlar om ålder, tidigare belastning, typ av brott och utdömd strafftid.

Uppklaring

Den totala uppklaringen av brott påverkas delvis av sammansättningen av olika brottskategorier av anmälda brott. Till exempel gav färre stölder ökad uppklaring 2001–2010 medan färre ingripandebrott bidrog till minskad uppklaring 2010–2016.

skadestånd

Ensamstående mammor drabbas hårdast av reformen om skärpt skadeståndsansvar för föräldrar till barn som döms för brott. Det finns heller inget stöd för att reformen minskat ungdomsbrottsligheten.