Press

Om du är journalist kan Brås presstjänst hjälpa dig att hitta rätt person att prata med eller intervjua.

Brås presstjänst ger dig aktuell information om nya rapporter, statistik eller projekt. Monica Landergård, pressekreterare, och Helen Allvin, presskommunikatör, bemannar presstjänsten. tel. 072-99 58 500, eller e-post press@bra.se.

Frågor gällande statistik besvaras även av statistik@bra.se.

Pressmeddelanden

  • Antalet anmälda brott ökade under 2023



    Under 2023 anmäldes drygt 1,5 miljoner brott, vilket är fyra procent fler än 2022. Det visar den preliminära statistiken över anmälda brott 2023 som publiceras idag.
  • Kraftig ökning av knivvåld sedan 2010



    Sedan 2010 har antalet som skadas av knivvåld ökat med 50 procent, samtidigt som antalet som avlider har ökat med 30 procent. Unga män är överrepresenterade, men våldet drabbar både män och kvinnor i alla åldrar. Det visar en ny studie som Brå publicerar idag.
  • Politiker utsätts för påverkansförsök av systemhotande aktörer



    Var tionde förtroendevald uppger i Politikernas trygghetsundersökning (PTU) att de utsatts för hot, våld eller skadegörelse av en systemhotande aktör på grund av sitt politiska uppdrag. Vänster- och högerextremister står bakom de flesta av dessa händelser men det förekommer även att förövaren tillhör en kriminell gruppering. Andelen som årligen utsätts har inte förändrats sedan 2012, men hot på sociala medier har ökat. Det visar en ny studie från Brottsförebyggande rådet, Brå.
  • Nära hälften av unga politiker utsätts för trakasserier, hot och våld



    29 procent av de förtroendevalda i riksdag, kommuner och regioner uppger att de blivit utsatta för trakasserier, hot eller våld under valåret 2022. De yngsta politikerna är de som är mest utsatta. Det visar Politikernas trygghetsundersökning som Brå publicerar idag.
  • Tonåringar utnyttjar barn i kriminella nätverk



    Barn i 12–15-årsåldern rekryteras till kriminella nätverk av andra unga som ofta är 15–20 år. Rekryteringen kan gå snabbt, ibland på mindre än en dag. För de kriminella nätverken är nyrekryteringen ett sätt att bygga ut distributionskedjor för narkotika i närområdet. Det är svårt för ett barn att lämna ett kriminellt nätverk, men ibland uppstår tillfällen till avhopp när barnets rekryterare lämnar landet eller hamnar i fängelse och därmed inte kan övervaka barnet på samma sätt. Det visar en ny rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå.
  • Polisen kan göra mer för att minska riskerna för etnisk diskriminering



    Polismyndigheten behöver ta fram en vägledning för poliser i yttre tjänst om vad som förväntas av dem när de kontrollerar någon som misstänks för brott. I polisens organisation behövs också en djupare kunskap om riskerna för diskriminering, och en ökad medvetenhet om hur polisarbetet kan påverka olika grupper i samhället. Det visar en ny studie som Brå publicerar idag.
  • Byggföretagens arbete för att motverka arbetskraftsexploatering får pris för bästa brottsförebyggande insats



    Sund konkurrens i byggbranschen är årets vinnare i den svenska brottsförebyggande deltävlingen till European Crime Prevention Award (ECPA). Arbetet bedrivs som ett brett samarbete mellan alla delar av branschen för att säkerställa att alla som arbetar på byggarbetsplatser gör det under schyssta villkor.
  • Ökad oro över brottsligheten i samhället



    Oron över brottsligheten i samhället har ökat kraftigt från förra året. Samtidigt är oron för att själv eller en närstående ska utsättas för brott i stort sett oförändrad jämfört med 2022. Förtroendet för polisen har minskat efter att tidigare ha ökat under flera år. Den självrapporterade utsattheten för de flesta brottstyper ligger på ungefär samma nivå som förra året. Det visar Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2023 som Brottsförebyggande rådet, Brå, publicerar idag.
  • Världsledande kriminologer samlas i Stockholm



    Idag, 12 juni, startar en av världens främsta kriminologikonferenser – The Stockholm Criminology Symposium på Münchenbryggeriet i Stockholm. I samband med konferensen delas även The Stockholm Prize in Criminology ut av H.M. Drottning Silvia.
  • Grov fridskränkning mot barn



    Endast fyra procent av anmälningarna om grov fridskränkning mot barn 2019 ledde till att någon blev fälld för brottet. Detta trots att polis och åklagare ofta lade ner stora resurser på att utreda. Det framgår av en rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå, som presenteras i dag.
  • Fler avtjänar fängelsedom i häkte



    Under 2022 skedde en stor ökning av antalet personer som dömts till fängelse, men som istället fick avtjäna straffet i häkte. Även den utdömda fängelsetiden har ökat. Det visar ny statistik över kriminalvård och lagförda som Brå publicerar idag, tillsammans med statistik över återfall i brott.
  • 116 fall av dödligt våld under 2022



    Dödligt våld med användning av skjutvapen, ökade under 2022 jämfört med 2021. Samtidigt minskade övrigt dödligt våld, och då särskilt dödligt våld i en parrelation. Bland polisregionerna har Syd haft den största ökningen under 2022 jämfört med året innan. Det visar ny statistik från Brå över konstaterade fall av dödligt våld 2022.
  • Mer kompetens behövs för att klara upp dödligt våld i kriminell miljö



    Många åtgärder görs i utredningar av dödligt våld i kriminella miljöer, men det behövs fler utredare med kompetens och erfarenhet att utreda den typen av grova våldsbrott. För att effektivisera utredningsarbetet och öka uppklaringen, behöver det interna samarbetet också utvecklas, särskilt i förhållande till Nationellt forensiskt centrum, NFC. Det visar en ny studie från Brå.
  • Polisen har växt mer centralt än lokalt



    Polismyndigheten kommer att kunna nå målet om 10 000 fler polisanställda till slutet av 2024, men inte med bibehållen fördelning mellan antalet poliser och civilanställda. Utsatta områden har prioriterats i enlighet med regeringens direktiv, dock har den lokala nivån överlag inte tillförts resurser i den utsträckning som var tänkt. Verksamheter på central nivå har ökat mer än lokalpolisområdena. Det visar en ny Brå-rapport om polisens resursfördelning och tillväxt.
  • Större risk att utsättas för hot eller våld i skolor med sämre socioekonomiska förutsättningar



    Vilken skola en elev går i påverkar risken att bli utsatt för hot eller våld, särskilt för sexualbrott. Störst skillnad syns mellan skolor som ligger i områden med olika socioekonomiska förutsättningar. Risken att utsättas är också större i skolor på landsbygden, med lägre lärartäthet eller större andel elever med utländsk bakgrund. Det visar en ny studie från Brå som publiceras idag.
  • Polisens forensiska verksamhet är fortsatt underdimensionerad



    För att Polismyndigheten ska kunna uppnå sitt mål för 2024 om framgångsrik brottsbekämpning och uppklaring har den forensiska verksamheten en viktig roll. Men kapaciteten är eftersatt, framför allt när det gäller den it-forensiska verksamheten. Det visar en ny utvärdering från Brå.
  • Antalet anmälda brott minskade under 2022



    Under 2022 anmäldes cirka 1,44 miljoner brott, vilket är en minskning med två procent jämfört med året innan. Sett över en tioårsperiod har dock anmälningarna ökat med tre procent. Det visar den preliminära statistiken över anmälda brott 2022 som publiceras idag.
  • Hatbrott påverkar afrosvenskars vardag



    Afrofobi är det vanligaste motivet bland anmälda hatbrott, bortsett från allmänt främlingsfientliga motiv. Brotten påverkar afrosvenskars vardag, och riskerar att bidra till en känsla av förstärkt utanförskap. Hatbrotten mot afrosvenskar karaktäriseras även av en hög förekomst av våld. Det visar en ny studie som Brå publicerar idag.
  • Polisens arbete med beteendeförändringar hos våldsamma gärningspersoner får pris för bästa brottsförebyggande insats



    Polisens metod Riskreducerande insatser (RRI) är årets vinnare i den svenska brottsförebyggande deltävlingen till European Crime Prevention Award (ECPA). Metoden syftar till att minska motivationen till hot och våld genom offensiva samtal, och därmed också minska upprepad utsatthet för brott. När metoden användes i ett pilotprojekt upphörde brottsligheten i 72 procent av fallen.
  • Skolan vanlig brottsplats när unga utsätts för brott



    45 procent av eleverna i årskurs 9 uppger att de utsattes för brott under 2021, vilket är den lägsta nivån sedan 2015. Det året skedde en stor del av undervisningen digitalt, men trots det var skolmiljön den vanligaste platsen för utsatthet för brott. Det visar Skolundersökningen om brott som Brå publicerar idag.
  • Lägsta nivån av självrapporterad utsatthet för brott sedan 2016



    Den självrapporterade utsattheten för brott mot person minskar för tredje året i rad och ligger nu på den lägsta nivån sedan 2016. För nästan alla brottstyper har andelen utsatta legat stabilt eller minskat sedan förra året. Försäljningsbedrägerier har dock ökat under tidsperioden. Det visar Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2022 som Brottsförebyggande rådet, Brå, publicerar idag.
  • Kriminologiforskare från hela världen samlas på The Stockholm Criminology Symposium



    13 juni startar en av världens främsta kriminologikonferenser – The Stockholm Criminology Symposium på Norra latin i Stockholm. I samband med konferensen delas även The Stockholm Prize in Criminology ut av H.M. Drottning Silvia.
  • Arbetet mot sexköpsbrott behöver förbättras



    Polisens arbete mot sexköpsbrott med vuxna säljare är idag inriktat mot så kallade eskortsidor. Arbetet behöver breddas till att omfatta även andra arenor. När det är barn som utnyttjas genom köp av sexuella handlingar behöver polisen och socialtjänsten bli bättre på att motverka kontakter och upptäcka brott oavsett arena. Det visar två nya rapporter från Brå.
  • Kommunerna förbereds för nytt brottsförebyggande uppdrag på Brås konferens



    Den kommande lagstiftningen om kommuners ansvar att förebygga brott, som förväntas träda i kraft 2023, präglar Brottsförebyggande rådets årliga konferens om brottsförebyggande arbete. Den 7–8 april samlas drygt 1 000 av landets brottsförebyggare på Råd för framtiden, digitalt och i Gävle. Brå presenterar där en ny rapport om var kommunerna står idag inför den utveckling som ska ske.
  • Färre fall av dödligt våld under 2021



    Totalt sett minskade det dödliga våldet under 2021 jämfört med 2020. Främst var det färre fall av dödligt våld mot män utan användning av skjutvapen. Det var även färre fall av dödligt våld mot kvinnor med användning av skjutvapen under 2021, jämfört med 2020. Däremot var det något fler fall av dödligt våld mot män med användning av skjutvapen samt mot kvinnor i närstående parrelation, under 2021 jämfört med 2020. Det visar ny statistik från Brå över konstaterade fall av dödligt våld 2021.
  • Kommuner och regioner saknar ofta metoder för att upptäcka allvarlig välfärdsbrottslighet



    Kommuner och regioner köper sedan 1990-talet in allt mer välfärdstjänster från företag och föreningar, och en del av utbetalningarna hamnar i fel händer. De kontrollsystem som finns missar ofta den grova brottsligheten. Tillståndsplikt och bättre uppföljning behövs för att komma åt välfärdsbrotten. Det visar en ny rapport som Brå publicerar idag.
  • Ungdomsrånen har ökat i hela landet



    Antalet anmälda rån mot personer under 18 år har mer än fördubblats i Sverige under perioden 2015–2019, och de som misstänks är i huvudsak 15–20 år. Även den självrapporterade utsattheten för rån har ökat kraftigt bland ungdomar. En oroande utveckling går att se när det gäller rånmisstänkta flickor i Stockholmsområdet. Det visar en ny rapport som Brå publicerar idag.
  • Våld i ungas parrelationer uppmärksammas inte tillräckligt



    Kunskapen som finns idag gällande våld i nära relationer, liksom det förebyggande och stödjande arbetet mot detta våld, utgår oftast från ett vuxenperspektiv. Därför riskerar våld i ungas egna parrelationer att inte uppmärksammas tillräckligt. Det visar en ny rapport som Brottsförebyggande rådet publicerar idag.
  • Var fjärde politiker utsatt för trakasserier, hot eller våld under 2020



    26 procent av de förtroendevalda i riksdag, kommuner och regioner uppger att de blivit utsatta för trakasserier, hot eller våld under 2020. Det är vanligt att politiker undviker att uttala sig om exempelvis rasism och invandring av oro för att bli utsatta. Det visar Politikernas trygghetsundersökning som Brå publicerar idag.
  • Färre uppger att de utsatts för brott



    Självrapporterad utsatthet för brott mot enskild person, exempelvis personrån, misshandel och fickstöld har minskat, däremot har försäljningsbedrägerier ökat. Det är stora skillnader i olika gruppers utsatthet för brott och en särskilt utsatt grupp är ensamstående föräldrar. Förtroendet för rättsväsendet, framför allt polisen, fortsätter att öka. Det visar Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2021 som Brottsförebyggande rådet, Brå, publicerar idag.
  • Gävles arbete mot mobbning får pris för bästa brottsförebyggande insats



    Gävle kommun och Högskolan i Gävle är årets vinnare i den svenska brottsförebyggande deltävlingen till European Crime Prevention Award (ECPA). Tillsammans har de utvecklat Gävlemodellen, som fått ned andelen mobbade i skolorna och kommunen ligger nu runt 40 procent lägre jämfört med riket som helhet.
  • Stora förändringar på narkotikamarknaden



    Narkotikamarknaden har förändrats och genomgått en professionalisering, bland annat genom nya strukturer för smuggling, monopol på vissa försäljningsplatser och en ökad tillgänglighet för köpare. Det visar en ny studie som Brå publicerar idag.
  • Ny Bråstudie: Misstänkta för brott bland personer med inrikes respektive utrikes bakgrund



    Andelen brottsmisstänkta i befolkningen har minskat under åren 2007–2018, såväl bland personer med inrikes som med utrikes bakgrund, visar en ny studie från Brå. Störst andel brotts­misstänkta finns bland inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar, följt av gruppen utrikesfödda. Skillnaderna, mellan de olika gruppernas risk att misstänkas för brott, beror bland annat på skillnader i gruppernas åldersfördelning. Exempelvis finns det en större andel unga personer i gruppen inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar, jämfört med inrikesfödda med två inrikesfödda föräldrar, och andelen misstänkta för brott är generellt sett större bland unga än bland äldre.
  • Brå och CVE medverkar i Almedalen



    Under årets digitala Almedalsvecka kommer Brottsförebyggande rådet (Brå) och Center mot våldsbejakande extremism (CVE) att sända flera intressanta webbinarier och samtal i angelägna ämnen. Vi diskuterar bland annat skjutvapenvåld i Sverige och andra europeiska länder, välfärdsbrott, islamofobiska hatbrott, ungas väg ut ur kriminalitet, kommunalt ansvar i brottsförebyggande arbete och hur våldsbejakande extremism påverkats av pandemin.
  • Stora skillnader i otrygghet och utsatthet för brott mellan landets kommuner



    Det är stora skillnader mellan landets kommuner och storstädernas stadsdelar i hur stor andel av befolkningen som uppger att de utsatts för brott mot enskild person. Störst andel finns i stadsdelsnämndsområdet Östra Göteborg, medan andelen är minst i Vansbro kommun. Det visar en ny sammanställning av resultaten från Nationella trygghetsundersökningen 2019–2020 på kommunnivå.
  • Dödligt skjutvapenvåld har ökat i Sverige, men inte i övriga Europa



    Efter en längre period med en minskande trend började det dödliga skjutvapenvåldet öka vid mitten av 00-talet i Sverige, och har fortsatt så sedan dess. Från och med 2013 tilltog ökningen och återspeglas då även i det dödliga våldet generellt. I många andra länder i Europa har det dödliga våldet, både generellt och med skjutvapen, fortsatt att minska. Det visar en ny rapport från Brå som gjort en europeisk jämförelse av det dödliga skjutvapenvåldet sedan millennieskiftet.
  • Snabbare utredningar med högre kvalitet när särskild sexualbrottsbrottsgrupp tog över våldtäktsärenden hos polisområde Stockholm Nord



    Sedan 2019 utreder en särskild sexualbrottsgrupp alla våldtäktsärenden hos polisområde Stockholm Nord. Specialiseringen har lett till högre kvalitet i ärendena samtidigt som utredningstiderna har kortats. Men antalet ärenden som har redovisats till åklagare har bara ökat marginellt. Det visar en utvärdering från Brå.
  • Stoppade bidrag och höjd skatt hindrar terrorfinansiering



    Det är svårt att utreda och bevisa finansiering av terrorism, och endast ett fåtal har dömts de senaste tio åren. I stället spelar andra åtgärder som exempelvis beslut om skattetillägg eller återkrav av bidrag en viktig roll i att förhindra och förebygga misstänkt terrorfinansiering. Det finns en etablerad samverkan mellan myndigheter idag men informationsdelningen är i vissa fall bristfällig. Det visar en ny rapport från Brå.
  • Unga som döms för rån eller våld eller hot mot tjänsteman har störst risk att fortsätta begå brott



    Pojkar som lagförs för rån och flickor som lagförs för våld eller hot mot tjänsteman, som första brott, är de som har störst risk att fortsatt begå många brott. En tidig brottsdebut och en mer avancerad brottslighet än andra jämnåriga är också vanligare bland unga som fortsätter att begå många brott. Det visar en ny rapport från Brå.
  • Islamofobiska hatbrott yttrar sig i många olika former



    Hot och ofredanden är vanliga brottstyper vid islamofobiska hatbrott, men även hets mot folkgrupp som sker via sociala medier. Hatbrott kan leda till otrygghet och ibland depression för dem som utsätts. Det kan även leda till att man väljer att dölja sin religiösa tillhörighet eller undviker att engagera sig politiskt. Det visar en ny rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå.
  • Fler brott har utretts och klarats upp under pandemin



    Pandemin har påverkat rättsväsendets arbete med att utreda och klara upp anmälda brott. Antalet ärenden som polisen över­lämnade till åklagare för åtal, ökade. Även antalet brottsmiss­tankar som Åklagarmyndigheten lagförde, ökade under 2020. I båda fallen inleddes ökningen först under våren, då pandemin startade. Det visar en ny rapport från Brå.
  • Minskat antal skjutningar i Malmö visar utvärdering av Sluta skjut



    Antalet skjutningar i Malmö minskade under perioden som pilotprojektet Sluta skjut pågick. Malmö har också haft en kontinuerligt nedåtgående trend när det gäller skjutningar under de senaste åren jämfört med andra städer i Sverige. Det är dock svårt att säkerställa statistiskt vilka faktorer som ligger bakom minskningen. Det visar en effektutvärdering som Malmö universitet publicerar idag, på uppdrag av Brå.
  • Hatbrottsmotiv bakom vart femte brott



    En femtedel av alla som utsatts för brott enligt Nationella trygghetsundersökningen 2019 uppger att det fanns ett hatbrottsmotiv. Det är också vanligt att det finns fler än ett hatbrottsmotiv. Det visar en ny fördjupningsstudie om hatbrott som Brå publicerar idag.
  • Utvärdering av Sluta skjut visar att modellen kan vara användbar i fler svenska städer



    Sluta skjut är ett pilotprojekt som syftar till att minska dödligt våld i kriminella miljöer. Sluta skjut bygger på den amerikanska strategin Group Violence Intervention (GVI), som Brå har inhämtat och initierat implementeringen av i Sverige. Malmö universitet har på Brås uppdrag utvärderat Sluta skjut, och den första delen av utvärderingen är nu klar.
  • Digital pressträff om utvärderingen av Sluta skjut i Malmö



    Sluta skjut är en satsning för att minska dödligt våld i kriminella miljöer. Malmö stad, tillsammans med Polismyndigheten och Kriminalvården i Malmö, var pilotkommun för satsningen 2018–2020. En utvärdering av satsningen presenteras av Brå och Malmö universitet den 16 november kl. 10.00
  • Flera riskfaktorer för att begå eller utsättas för brott på kollektiva asylboenden



    Det är stor lokal variation i anmälda brott på kollektiva asylboenden. Blandningen av nationaliteter, trångboddhet och psykisk ohälsa är några av riskfaktorerna för att begå eller utsättas för brott bland personer som bor på de kollektiva boendena. Mindre kollektiva asylboenden och bättre information till de asylsökande om svenska lagar, är exempel på åtgärder som kan minska brottsligheten och öka tryggheten på asylboendena. Det visar en ny rapport som Brottsförebyggande rådet, Brå, publicerar idag.
  • Oro för brott får elever att begränsa sin vardag



    Nästan hälften av alla elever i årskurs nio undviker vissa platser, aktiviteter eller personer av oro för brott. Särskilt vanligt är detta bland de elever som tidigare blivit brottsutsatta. Det visar Skolundersökningen om brott 2019, som Brå publicerar idag.
  • Samordnade insatser mot kriminellt släktnätverk i Göteborg får pris för bästa brottsförebyggande insats



    Insats TICKAN och projekt Otillåten påverkan i Angered är årets vinnare i den svenska brottsförebyggande deltävlingen till European Crime Prevention Award (ECPA). Initiativtagare är lokalpolisområde Storgöteborg nordost och Stadsdelsförvaltningen i Angered. Tillsammans har en stor mängd samhällsaktörer arbetat för att motverka ett kriminellt släktnätverk i området. Projektet har bland annat ökat tilliten till polisen och tryggheten i området. Priset delas ut 21 oktober av justitie- och migrationsminister Morgan Johansson.
  • Oro över brottsligheten ökar bland unga män



    Otryggheten och oron för brott har generellt ökat något. Mest ökar oron bland unga män, där bland annat oro för att utsättas för personrån ökat tydligt. Förtroendet för rättsväsendet har ökat och störst förtroende har polisen. Det visar Nationella trygghets­undersökningen (NTU) 2020 som Brottsförebyggande rådet, Brå, publicerar idag.
  • Svårt jämföra våldtäktsstatistik mellan europeiska länder



    Våldtäkt är ett allvarligt brott som många kvinnor oroar sig för. Den oron kan förstärkas ytterligare när man ser att Sverige hamnar högt i jämförelser mellan länder av antalet anmälda våldtäkter som i EU:s kriminalstatistik, vilket Brå ofta får frågor om. Den här nya rapporten visar dock att Sveriges lagstiftning och sätt att föra statistik får som konsekvens att antalet upprättade anmälningar som kommer in i statistiken blir fler än i många andra länder. Sverige skulle hamna någonstans i mitten av den europeiska statistiken över anmälda våldtäkter – om vi hade haft liknande lagstiftning och statistiska upplägg som exempelvis Tyskland. Sverige sticker heller inte ut när det gäller andelen kvinnor som i en europeisk brottsofferundersökning uppgett att de någon gång utsatts för en våldtäkt.
  • Fyra av tio gärningspersoner vid dödligt våld har haft kontakt med psykiatrin



    Det är cirka sju gånger vanligare att gärnings­personer vid dödligt våld har haft kontakt med psykiatrin än vad det är för befolkningen som helhet. Det är särskilt vanligt med psykisk ohälsa när det dödliga våldet har riktats mot någon i familjen. Det visar en ny kartläggning från Brotts­förebyggande rådet (Brå).
  • Stor ökning av fällande domar för våldtäkt sedan samtyckeslagen infördes



    Antalet åtal och fällande domar för våldtäkt har ökat markant sedan den nya lagstiftningen om våldtäkt, ofta kallad samtyckeslagen, infördes 2018. Men få av de fällande domarna avsåg det nya brottet oaktsam våldtäkt. Det visar Brottsförebyggande rådets (Brå) genomgång av samtliga tingsrättsdomar om våldtäkt mot kvinnor under 2019.
  • Nytt schema ger fler poliser på kvällen



    Polismyndigheten har sedan länge sett ett behov av att schemalägga fler ingripandepoliser på kvällar och helger för att bättre möta allmänhetens behov av en tillgänglig polis dygnet runt. Polisen har därför tagit fram en ny schemamodell som ska styra resurserna till mer kvällstid. Brottsförebyggande rådet (Brå) har utvärderat modellen och publicerar idag en rapport som visar vad som fungerat bra och vad som behöver utvecklas.
  • Dödligt våld i den kriminella miljön har ökat kraftigt de senaste åren



    Efter en längre tids nedåtgående trend har det dödliga våldet i Sverige ökat under de senaste åren. Den typ av dödligt våld som främst står för ökningen är den som sker i den kriminella miljön. Vid denna typ av dödligt våld har såväl offer som gärnings­personer blivit yngre, och automatvapen och andra skjutvapen används oftare jämfört med tidigare.
  • Snabbare lagföring har haft avsedd effekt



    Snabbare lagföring är en försöks­verksamhet där myndigheter i rättsväsendet arbetar för att minska tiden från ett polis­ingripande till dom eller beslut; brott ska lagföras snabbt och effektivt. En ny rapport som Brotts­förebyggande rådet (Brå) publicerar idag visar att försöket har fallit väl ut.
  • Minskad utsatthet för poliser med kroppsburna kameror



    Polisens användning av kroppsburna kameror i region Stockholm gör att poliserna känner sig mer trygga, och sexuella trakasserier mot kvinnliga poliser har minskat markant. Men det filmade materialet används sällan som bevisning i domstol. Det visar en ny rapport som Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerar idag.
  • Färre organiserade brottslingar än förväntat döms för penningtvättsbrott



    Anmälningar om penningtvätt har ökat kraftigt sedan den nya lagen infördes i juli 2014. Majoriteten av ökningen kan kopplas till bedrägerier och då särskilt annonsbedrägerier. Däremot fångar den nya lagen inte upp storskalig ekonomisk och organiserad brottslighet i någon större utsträckning, vilket var en av intentionerna med lagstiftningen. Det visar en ny rapport som Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerar idag.
  • Pris till brottsförebyggande arbete i socialt utsatt område



    Idag tilldelas Sofielundsarbetet, första pris i den svenska brottsförebyggande deltävlingen till European Crime Prevention Award (ECPA). Den europeiska finalen äger rum i Helsingfors 12 december.
  • Var tredje förtroendevald utsätts för trakasserier, hot eller våld



    Trakasserier, hot och våld mot politiker har ökat de senaste åren men det är få som anmäler. Fler kvinnor än män är oroliga för att utsättas och när kvinnliga politiker utsätts är händelserna oftare av sexuell karaktär. Det visar en ny rapport som Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerar idag.
  • Polisanmälda hatbrott 2018



    Under 2018 identifierade Brå nästan 7 090 polisanmälda brott med hatbrottsmotiv. Det är en ökning med 11 procent sedan 2016, och 29 procent sedan 2013. Störst ökning syns för brott med antisemitiska motiv samt motivet som rör sexuell läggning. Det visar rapporten Hatbrott 2018, som Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerar i dag.
  • Förtroendet för polisen har ökat



    Fler uppger att de har stort förtroende för polisen medan den självrapporterade utsattheten för brott mot enskild person har ökat. Detta gäller särskilt hot, som är den brottstyp flest uppger att de utsatts för. Nästan varannan ung kvinna uppger att de tagit en annan väg på grund av oro för brott. Det visar Nationella trygghetsundersökningen (NTU) som Brå publicerar idag.
  • Tystnadskulturer kartlagda i ny Brå-rapport



    För att bryta tystnadskulturen måste man snabbt förhöra brottsoffer och vittnen och se till att de får skydd om de behöver. Andra viktiga faktorer kan bland annat vara att dokumentera bevis i ett tidigt skede samt att ge tidiga utsagor ett större bevisvärde.
  • Brå och CVE medverkar i Almedalen



    Under årets Almedalsvecka kommer Brottsförebyggande rådet (Brå) och Center mot våldsbejakande extremism (CVE) att arrangera flera intressanta seminarier i angelägna ämnen. Vi diskuterar bland annat organiserad brottslighet, våldsbejakande extremism, tryggare platser genom brottsförebyggande arbete, dödligt våld och vad statistiken säger om brottsligheten.
  • Södra innerstaden har flest utsatta för brott mot person i polisregion Syd



    Jämfört med hela riket uppger en något större andel personer i polisregion Syd att de har utsatts för brott mot enskild person. Inom regionen är andelen utsatta personer störst i Södra innerstaden och minst i Olofström. I regionen har Fosie störst andel som känner otrygghet och oro för brott. Det visar en ny kortanalys från Brå.
  • Åre har flest utsatta för brott mot person i polisregion Nord



    Jämfört med hela riket uppger en mindre andel av befolkningen i polisregion Nord att de har utsatts för brott mot enskild person. Inom regionen är andelen utsatta personer störst i Åre och minst i Jokkmokk. I regionen har Härnösand störst andel som känner otrygghet och oro för brott. Det visar en ny kortanalys från Brå.
  • Lundby har flest utsatta för brott mot person i polisregion Väst



    Jämfört med hela riket uppger en större andel av befolkningen i polisregion Väst att de har utsatts för brott mot enskild person. Inom regionen är andelen utsatta personer störst i Lundby och minst i Sotenäs. I regionen har Östra Göteborg störst andel som känner otrygghet och oro för brott. Det visar en ny kortanalys från Brå.
  • Hedemora har flest utsatta för brott mot person i polisregion Bergslagen



    Jämfört med hela riket uppger en mindre andel av befolkningen i polisregion Bergslagen att de har utsatts för brott mot enskild person. Inom regionen är andelen utsatta personer störst i Hedemora och minst i Laxå. I regionen har Borlänge störst andel som känner otrygghet och oro för brott. Det visar en ny kortanalys från Brå.
  • Eskilstuna har flest utsatta för brott mot person i polisregion Öst



    Jämfört med hela riket uppger en mindre andel av befolkningen i polisregion Öst att de har utsatts för brott mot enskild person. Inom regionen är andelen utsatta personer störst i Eskilstuna och minst i Gnosjö. Eskilstuna har även störst andel som känner otrygghet och oro för brott sett till regionen. Det visar en ny kortanalys från Brå.
  • Sigtuna har flest utsatta för brott mot person i polisregion Stockholm



    Jämfört med hela riket uppger en större andel av befolkningen i polisregion att de har utsatts för brott mot enskild person. Inom regionen är andelen utsatta personer störst i Sigtuna och minst i Nykvarn. I regionen har Upplands Bro störst andel som känner otrygghet och oro för brott. Det visar en ny kortanalys från Brå.
  • Håbo har flest utsatta för brott mot person i polisregion Mitt



    Jämfört med hela riket uppger en mindre andel av befolkningen i polisregion Mitt att de har utsatts för brott mot enskild person. Inom regionen är andelen utsatta störst i Håbo och minst i Ovanåker. I regionen har Håbo och Hallstahammar störst andel som känner otrygghet och oro för brott. Det visar en ny kortanalys från Brå.
  • Brå rustar det brottsförebyggande arbetet i utsatta områden



    Brottsförebyggande rådet (Brå) har under tre år genomfört ett utvecklingsarbete med kommuner, polis och fastighetsägare för att skapa en effektivare samordning för ökad trygghet och minskad kriminalitet i utsatta bostadsområden i sju kommuner.
  • Färre brott registreras som grov kvinnofridskränkning



    Såväl anmälningar som uppklaring och fällande domar avseende grov kvinnofridskränkning har minskat under de senaste tio åren. Det beror bland annat på förändringar i registeringen av brottsanmälningar; en generell minskning av uppklaring gällande brott mot person och högre krav på stödbevisning för fällande dom. Det visar en ny rapport från Brå.
  • Världens ledande kriminologer samlas i Stockholm



    Måndag den 10 juni startar en kriminologikonferens med några av toppnamnen inom internationell kriminologisk forskning. I samband med konferensen delas även The Stockholm Prize in Criminology ut. I år går priset till Ruth Dreifuss, Distinguished Senior Fellow av Graduate Institute i Genève, samt Peter Reuter, professor i offentlig politik och kriminologi vid University of Maryland. Årets prissumma uppgår till 1 miljon kronor.
  • Ökning i vissa typer av dödligt våld



    Det dödliga våldet har ökat de senaste åren men nivåerna är ändå lägre jämfört med i början av 1990-talet. Dödligt våld kopplat till kriminella konflikter har ökat kraftigt medan dödligt familjevåld minskat. Det visar en ny studie från Brottsförebyggande rådet, Brå.
  • Snäv tillämpning av lagen om kränkande fotografering



    Lagen om kränkande fotografering är användbar i större utredningar av sexualbrott och barnpornografi. Men många anmälningar är svåra att utreda. Lagen har dessutom visat sig vara svår att tillämpa mot integritetskränkande smygfotografering som skett på andra platser än i omklädningsrum, på toaletter eller i en bostad. Det visar en ny rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå.
  • Lagföring, kriminalvård och återfall i brott



    I dag publiceras den slutliga officiella statistiken över lagföringsbeslut och kriminalvård 2018, samt återfall i brott 2012 (slutlig) och 2016 (preliminär). Statistiken beskriver händelser i rättskedjans senare del och påverkas därmed av inflödet från myndigheter tidigare i rättskedjan, som polis och åklagare.
  • Begränsade möjligheter att öka uppklaringen av våldtäkter



    Det är inte möjligt att kraftigt öka andelen anmälda våldtäkter som leder till åtal och fällande dom – oavsett hur bra polis och åklagare arbetar. Men det finns utrymme för förbättringar. Det framkommer av en ny studie som Brå gjort på regeringens uppdrag.
  • Brottsförebyggande Råd för framtiden



    Trots regeringens satsning på ett brottsförebyggande arbete visar Brås rapport att kommunerna inte prioriterar arbetet tillräckligt. Den 3–4 april samlas drygt 600 av landets brottsförebyggare på konferensen Råd för framtiden, för att diskutera nuläge och fortsatt utveckling. Medverkar gör bland andra justitieminister Morgan Johansson. Ur programmet: hur kriminologi kan användas i praktiken; vilken kompetens som behövs för att beställa brottsförebyggande arbete och hur man på lokal nivå kan arbeta förebyggande mot våldsbejakande extremism. Större delen av konferensen filmas och direktsänds.
  • Slutlig brottsstatistik 2018 – handlagda brott, misstänkta personer samt handlagda brottsmisstankar



    I dag publicerar Brottsförebyggande rådet den slutliga statistiken över handlagda brott, misstänkta personer samt handlagda brottsmisstankar för 2018.
  • Slutlig brottsstatistik 2018 – anmälda brott samt konstaterade fall av dödligt våld



    I dag publicerar Brottsförebyggande rådet den slutliga statistiken över anmälda brott samt konstaterade fall av dödligt våld för 2018.
  • Ny studie belyser mekanismer bakom skjutvapenvåldet



    Skjutvapenvåldet fyller viktiga funktioner för deltagarna i kriminella miljöer. Våldet fungerar som ett sätt att bygga upp sitt rykte och stärka sin position – samtidigt som det används för att skydda det egna livet. Det visar en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå).
  • Otrygghet och oro för brott begränsar vardagslivet



    Nästan en fjärdedel av befolkningen väljer en annan väg eller ett annat färdsätt till följd av oro för brott och en femtedel undviker att vara aktiv på internet av oro för hot och trakasserier. Förtroendet för rättsväsendet har ökat, och särskilt förtroendet för polisen. Det visar Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2018, som Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerar idag.
  • Elevers vardag och sociala liv begränsas av rädsla för brott



    Skolan är den vanligaste brottsplatsen för misshandel, hot och sexuella kränkningar för elever i årskurs nio. Många elever undviker vissa personer, platser och aktiviteter av oro för brott. Det visar Skolundersökningen om brott 2017, som Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerar idag.
  • Brottsoffer får för sällan stöd och hjälp



    Betydligt fler brottsoffer skulle behöva erbjudas stöd och hjälp än vad som sker idag. Kvinnor erbjuds oftare brottsofferstöd från ideella organisationer än män, men kvinnor uppger också oftare att de har behov av stöd som inte finns att tillgå. Det visar en ny kortanalys som Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerar idag.
  • Fler kvinnor uppger att de utsatts för sexualbrott



    De senaste fem åren har andelen som uppger att de utsatts för sexualbrott ökat, främst bland kvinnor. Även utsatthet för hot har ökat, och är något vanligare bland män än bland kvinnor. Det visar en sammanställning av centrala resultat ur Nationella trygghetsundersökningen (NTU) från Brottsförebyggande rådet (Brå).
  • Pris till förebyggande arbete mot sexuella ofredanden på festivaler



    I dag tilldelas projektet Trygga, säkra evenemang, första pris i den svenska brottsförebyggande deltävlingen till European Crime Prevention Award. Den europeiska finalen äger rum i Wien 4–6 december.
  • Allt fler män uppger utsatthet för antireligiösa hatbrott



    Den vanligaste förövaren vid främlingsfientliga, antireligiösa och homofobiska hatbrott är en helt obekant person. Vid främlingsfientliga hatbrott är risken att utsättas fyra gånger större för yngre personer än för äldre. Det visar en ny studie från Brottsförebyggande rådet (Brå).
  • Kvinnor i utsatta områden mer otrygga och oroliga för brott



    Andelen otrygga är högre i socialt utsatta områden jämfört med övriga urbana områden och mest otrygga är kvinnorna. Brottsligheten är högre i de socialt utsatta områdena men det är små skillnader mellan områdena vad gäller förtroende för rättsväsendet. Det visar en ny rapport från Brottsförebyggande rådet.
  • Var femte ungdom utsatt för brott i nära relation



    Bland ungdomar 16-24 år uppger nästan var femte att de utsatts för brott av en nuvarande eller före detta partner. De flesta har utsatts för både fysiskt och psykiskt våld, men det är få som anmäler. Det visar en ny kortanalys som Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerar idag.
  • Slutlig brottsstatistik 2017



    I dag publicerar Brottsförebyggande rådet, Brå, den slutliga statistiken över handlagda brott, misstänkta personer samt handlagda brottsmisstankar för 2017. 
  • Lagföring, kriminalvård och återfall i brott



    I dag publiceras den slutliga officiella statistiken över lagföringsbeslut och kriminalvård 2017, samt återfall i brott 2011 (slutlig) och 2015 (preliminär). Statistiken beskriver händelser i rättskedjans senare del och påverkas därmed av inflödet från myndigheter tidigare i rättskedjan, som polis och åklagare. 
  • Kvinnliga politiker marginellt mer utsatta – annat spelar in



    Kvinnliga politiker tycks marginellt mer utsatta än manliga. Även andra grupper såsom yngre och personer med utländsk bakgrund tycks något mer utsatta. Men det är vad politiker gör, snarare än vilka de är, som har störst betydelse för risken att utsättas – det visar en kortanalys baserad på vad politikerna själva uppger, som Brottsföre­byggande rådet (Brå) publicerar i dag.
  • Råd för framtiden hetare än någonsin



    Nu öppnar årets brottsförebyggande konferens, Råd för framtiden. 600 av landets brottsförebyggare möts i Örebro för praktisk kunskap i vardagen – kameraövervakning, socialt utsatta områden och säkra festivaler står på programmet. 
  • Allvarligare konsekvenser för äldre som utsätts för brott



    Drygt var sjätte person 65 år eller äldre utsätts för något brott under ett år. Det finns även organiserad seriebrottslighet som riktar in sig på äldre. Det förekommer också att äldre utsätts för misshandel av en partner, barn eller barnbarn. Det visar en ny studie om utsatthet för brott och otrygghet bland äldre, som Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerar idag.
  • Brottsförebyggande arbete behöver prioriteras



    Många kommuner saknar en samordnare som arbetar med brottsförebyggande frågor. De samordnare som finns, arbetar ofta med ett antal andra uppgifter utöver det brottsförebyggande. Näringslivet har en viktig roll i det brottsförebyggande arbetet som behöver förstärkas för att skapa effektivitet. Det skriver Brottsförebyggande rådet (Brå) i sin rapport om det brottsförebyggande arbetet i Sverige.
  • Slutlig brottsstatistik 2017



    I dag publicerar Brottsförebyggande rådet den slutliga statistiken över anmälda brott samt konstaterade fall av dödligt våld för 2017.
  • Brott i arbetslivet vanligare i kvinnodominerade yrken



    Utsatthet för brott i arbetslivet skiljer sig åt mellan olika yrkesgrupper. Den är större inom kvinnodominerade yrken, men få av brotten polisanmäls. Utsatthet för yrkesrelaterade brott mot person har ökat från 2,5 procent till 4,0 procent under åren 2008-2016. Det visar en kortanalys som Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerar i dag.
  • Boende i utsatta områden anpassar sig efter kriminella



    Kvinnor i socialt utsatta områden är otryggare än män i samma områden. Män, särskilt yngre, har lägre förtroende för polisen än vad kvinnor har. Något som drar ned befolkningens förtroende är att polisens insatser mot exempelvis buskörning och bilbränder uppfattas som ineffektiva. Det visar en ny rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå.
  • Trakasserier och hot mot elitidrotten



    Elitidrotten drabbas av trakasserier och hot, som syftar till att påverka de utsattas handlingar och beslut. I vissa idrottsföreningar händer det att medlemmar försöker att åsidosätta förenings­demokratin, genom att skrämma andra i syfte att påverka hur dessa röstar på årsmöten. Ideella föreningar löper dessutom risk att utnyttjas för ekonomisk brottslighet. Det visar en ny rapport från Brottsföre­byggande rådet (Brå).
  • Ungdomar i rika stadsdelar misstänks sällan för narkotikabruk



    I rikare stadsdelar i Stockholm misstänks ungdomar mer sällan för narkotikabruk än i områden med lägre medelinkomst, trots att de rapporterar högre narkotikakonsumtion. Det är också sex gånger vanligare att pojkar misstänks för eget bruk av narkotika jämfört med flickor, fast den självrapporterade konsumtionen inte skiljer sig så mycket åt. Det visar en kortanalys som Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerar i dag.
  • Oron för brottsligheten ökar



    Fler oroar sig för brottsligheten i samhället. Kvinnor oroar sig betydligt mer än män och störst är kvinnors oro för bostadsinbrott och för överfall eller misshandel. Det visar en sammanställning av resultat från Nationella trygghetsundersökningen (NTU), som Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerar i dag.
  • Skärpt skadeståndsansvar för föräldrar har fått oönskade effekter



    Ensamstående mammor drabbas hårdast av reformen om skärpt skadeståndsansvar för föräldrar till barn som döms för brott. Det finns heller inget stöd för att reformen minskat ungdomsbrottsligheten. Det visar en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå).
  • Anmälda hatbrott kopplat till asylboenden har ökat



    Under 2016 identifierade Brå 6 415 polisanmälningar med hatbrottsmotiv. Det är färre än 2015 men fortfarande på en högre nivå än 2013 och tidigare. Mest minskade antiromska och antisemitiska motiv, medan anmälningar kopplat till asylboenden har ökat. Det visar statistikrapporten Hatbrott 2016, som Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerar i dag.
  • Pris till förebyggande arbete mot brott på nätet



    Idag tilldelas organisationen Surfa Lugnt, första pris i den svenska brottsförebyggande deltävlingen i European Crime Prevention Award. Den europeiska finalen äger rum i Estland i december.

  • Fler privatpersoner utsätts för brott



    Utsattheten för bedrägerier, sexualbrott och trakasserier har ökat. Unga kvinnor utsätts oftare för trakasserier och sexualbrott medan medelålders män är mer utsatta för bedrägerier. Det visar en delrapport av Nationella trygghetsundersökningen (NTU), som Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerar i dag.
  • Fler riksdagspolitiker utsatta för trakasserier och hot



    Trakasserier, hot och våld mot politiker har ökat de senaste åren och störst är utsattheten bland riksdagspolitiker. Bland alla förtroendevalda utsätts kvinnliga politiker oftare än män, för hot och påhopp i sociala medier. Det visar en ny rapport som Brottsförebyggande rådet presenterar idag.
  • Brå medverkar i Almedalen



    Under årets Almedalsvecka kommer Brottsförebyggande rådet, Brå, att arrangera flera intressanta seminarier i angelägna ämnen. Vi diskuterar bland annat trygghet och rättsväsendets samverkan i socialt utsatta områden; hur regeringens brottsförebyggande program ska fungera i praktiken samt brottsutvecklingen i Sverige.
  • Kvinnor i socialt utsatta områden mer otrygga



    Mer än varannan kvinna som bor i ett socialt utsatt område känner sig otrygg i sitt eget bostadsområde. För kvinnor i övriga urbana områden är siffran 23 procentenheter lägre. Även om utsattheten för brott och otryggheten är högre i socialt utsatta områden, så skiljer sig utvecklingen i stort i dessa områden inte från utvecklingen i andra områden. Det visar en ny rapport som Brottsförebyggande rådet (Brå) presenterar idag.
  • Lagföring, kriminalvård och återfall i brott



    I dag publiceras den slutliga officiella statistiken över antalet lagföringsbeslut och kriminalvård 2016, samt återfall i brott 2010 (slutlig) och 2014 (preliminär). Statistiken beskriver händelser i rättskedjans senare del och påverkas därmed av inflödet från myndigheter tidigare i rättskedjan, som polis och åklagare.
  • Ny statistik över personer misstänkta för brott 2016



    I dag publicerar Brottsförebyggande rådet, Brå, ny statistik dels över misstänkta personer och dels över handlagda brottsmisstankar 2007–2016. Den nya statistiken är en revidering av den tidigare statistiken över misstänkta personer och ersätter därmed denna. Det främsta syftet med revideringen är att öka kvaliteten och därigenom har statistikens relevans och tillförlitlighet höjts. Även möjligheten till samanvändbarhet med annan brottsstatistik har ökat.
  • Slutlig brottsstatistik 2016



    I dag publicerar Brottsförebyggande rådet, Brå, den slutliga statistiken över anmälda brott och handlagda brott, samt konstaterade fall av dödligt våld för 2016.
  • Ny satsning på brottsförebyggande arbete



    Lansering av ett nationellt brottsförebyggande program, våldsförebyggande arbete i skolan och förebyggande arbete mot grov kriminalitet. Det är några av programpunkterna i Brås årliga nationella konferens Råd för framtiden som startar imorgon, tisdag.
  • Stora och tunga brottmål ökar



    Antalet stora brottmål, som är komplexa och tar tid att utreda, har ökat de senaste tio åren. Av dessa brottmål utgörs merparten, närmare 80 procent, av ekobrott, våldsbrott och narkotikabrott. Det är några av resultaten i en ny rapport som Brå publicerar idag.
  • Brottsutvecklingen i Sverige – ny rapport från Brå



    Sedan 2005 har andelen brottsutsatta minskat, främst på grund av en minskning av egendomsbrotten. Utsattheten för brott mot person har inte minskat i samma utsträckning, och har under de senaste tre åren (2013–2015) pendlat mellan en högre och en lägre nivå. Det är några av resultaten i rapporten Brottsutvecklingen i Sverige, som Brå publicerar idag.
  • Många häktade i Sverige hålls isolerade



    Trots upprepad kritik från både FN och Europarådet har andelen häktade i Sverige som har restriktioner, och isoleras mer än 22 timmar per dygn, inte minskat. Det finns dock åtgärder som skulle kunna vidtas för att minska isoleringen och dess negativa konsekvenser för de häktade, utan förlorade möjligheter att lagföra för brott. Det framgår av en rapport som Brotts­förebyggande rådet (Brå) presenterar i dag.
  • Regionala resultat från Brås trygghetsundersökning



    Idag publicerar Brottsförebyggande rådet, Brå, regionala resultat från Nationella trygghetsundersökningen, NTU.
  • Otryggheten har ökat och könsskillnaderna kvarstår



    Fler är otrygga när de vistas i sitt eget bostadsområde under kvällstid. Fler oroar sig också för att utsättas för överfall eller misshandel och det är fortsatt stora skillnader mellan män och kvinnor. Det visar Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2016, som Brottsförebyggande rådet (Brå) presenterar idag.
  • Mobbade elever är också mer utsatta för brott



    Skolan är en vanlig plats att utsättas för brott och mobbade elever utsätts oftare än andra. Nästan hälften av eleverna i årskurs nio utsätts för brott, men lika många är också delaktiga i brott. Det visar Skolundersökningen om brott 2015, som Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerar i dag.
  • Utsatthet för sexualbrott har ökat bland kvinnor



    Fler kvinnor uppger att de utsätts för någon typ av sexualbrott. Utsatthet för misshandel bland kvinnor är däremot förhållandevis jämn över tid. Överlag minskar utsattheten för misshandel, men då främst bland unga män. Det visar en delrapport av Nationella trygghetsundersökningen (NTU), som Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerar i dag.
  • Pris till förebyggande arbete mot bedrägerier mot äldre



    Projektet Försök inte lura mig syftar till att förebygga bedrägeribrott mot äldre och är ett samarbete mellan Polismyndigheten, Pensionärernas riksorganisation (PRO), SPF Seniorerna och Brottsofferjouren. Idag tilldelas projektet första pris i den svenska brottsförebyggande deltävlingen i European Crime Prevention Award. Den europeiska finalen blir i Slovakien i december.
  • Polis och åklagare behöver höja it-förmågan



    De senaste tio åren har it-relaterade brott ökat kraftigt, men polis och åklagare har brister i förmågan att hantera den ökade mängden ärenden. Det visar en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) som publiceras i dag.
  • Fler hatbrott polisanmälda men utsattheten på jämn nivå



    Under 2015 identifierade Brå drygt 6 980 polisanmälningar med
    hatbrottsmotiv, vilket är den högsta nivån hittills. Ökningen kan till
    stor del förklaras av ett ökat antal anmälningar om skadegörelse och
    klotter med främlingsfientliga motiv. Det visar statistikrapporten
    Hatbrott 2015, som Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerar i dag.

  • Trakasserier vanligt vid otillåten påverkan mot myndigheter



    När myndighetsanställda utsätts för påtryckningar påverkas inte tjänsteutövningen i någon större utsträckning, trots trakasserier och hot, men privatlivet kan påverkas desto mer. Utsatta tjänstemän behöver dock stöd, och myndigheterna kan samverka mer i förebyggande syfte. Det visar en ny studie som Brottsförebyggande rådet, Brå, publicerar idag.
  • Ny studie om organiserad brottslighet i Sverige



    Idag publicerar Brottsförebyggande rådet, Brå, en ny studie om organiserad brottslighet i Sverige.
  • Lagföring, kriminalvård och återfall i brott



    Idag publiceras den slutliga officiella statistiken över antalet lagföringsbeslut (fällande domslut i tingsrätten och lagföringsbeslut hos åklagare) och intagna i kriminalvård 2015, samt återfall i brott 2009 (slutlig) och 2013 (preliminär). Statistiken beskriver händelser i rättskedjans senare del och påverkas därmed av inflödet från myndigheter tidigare i rättskedjan, som polis och åklagare.
  • Vanligt med utvisning vid allvarliga brott



    Av de utländska medborgare som inte är folkbokförda och som döms för allvarliga brott, utvisas majoriteten. Den vanligast förekommande brottstypen vid utvisning på grund av brott är dock stöldbrott. Av samtliga utländska medborgare som döms för brott, såväl folkbokförda som icke folkbokförda, har andelen som utvisas varierat över tid. Det visar en ny kortanalys som Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerar idag.
  • Stödet ojämnt fördelat till avhoppare från kriminella gäng



    Avhoppare som vill lämna kriminella grupperingar utanför storstadsområdena riskerar att få ett sämre stöd än avhoppare i storstäder. Det visar en rapport som Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerar i dag. Rapporten ger för första gången en samlad bild av hur stödet till avhoppare ser ut i Sverige.
  • Andelen positiva narkotikaprov lägre bland unga



    Bland barn och unga upp till 17 år är andelen som testas positivt vid misstanke om ringa narkotikabrott väsentligt lägre än bland vuxna misstänkta. Nära hälften av de prov som avkrävs barn och ungdomar är negativa. Det är också stora regionala skillnader i antal provtagningar och anmärkningsvärt få prov avkrävs kvinnor, jämfört med hur många som uppskattas bruka narkotika. Det visar en ny kortanalys från Brottsförebyggande rådet, Brå.
  • Utökad satsning på brottsförebyggande arbete



    Brottsförebyggande rådet, Brå, utökar satsningen till stöd för lokalt brottsförebyggande arbete. Bland annat planeras en basutbildning för lokala brottsförebyggare, men även spetskunskap inom nya konkreta arbetssätt kommer att tas fram.
  • Bättre stöd viktigt för målsägandes medverkan i rättsprocessen



    För att brott ska kunna leda till åtal krävs i praktiken ofta att målsäganden medverkar i rättsprocessen. Viktiga faktorer för en ökad medverkan är bland annat ett bra bemötande från rättsväsendets aktörer och tydlig information om ärendet och processen. Även målsägandebiträdet spelar en viktig roll i målsägandes medverkan, konstaterar Brottsförebyggande rådet, Brå, i en rapport som publiceras idag.
  • Slutlig brottsstatistik 2015



    I dag publicerar Brottsförebyggande rådet, Brå, den slutliga statistiken gällande anmälda och handlagda brott, samt misstänkta personer för 2015.
  • Konstaterade fall av dödligt våld 2015



    I dag publicerar Brottsförebyggande rådet, Brå, statistiken gällande konstaterade fall av dödligt våld för 2015.
  • Fler åtgärder krävs för att förebygga och utreda bedrägerier



    Bedrägerier är ett omfattande brottsområde i snabb utveckling som är komplicerat att förebygga och utreda. Därför krävs ökad samverkan mellan myndigheter och ett större ansvar från näringslivet. Det visar en unik kartläggning av bedrägeribrottsligheten som Brå publicerar idag.
  • Regionala resultat från Brås trygghetsundersökning



    Idag publicerar Brottsförebyggande rådet, Brå, regionala resultat från Nationella trygghetsundersökningen, NTU.
  • Fler kvinnor än män är otrygga i sitt bostadsområde på kvällen



    Fler kvinnor än män känner otrygghet när de vistas i sitt bostadsområde under kvällstid. Det är också vanligare att personer som bor i flerfamiljshus känner sig otrygga på kvällen, än de som bor i småhus. Det visar Nationella trygghets­undersökn­ingen (NTU) 2015, som Brottsförebyggande rådet (Brå) presenterar idag.
  • Högre uppklaring vid våldtäkter mot yngre



    Det är stora skillnader i personuppklaringen beroende på vem som utsatts för våldtäkt. Antalet fall av våldtäkt som anmäls, utreds och lagförs i rättskedjan påverkas mycket av de lagstiftningsförändringar som gjorts. Det visar en kortanalys som Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerar idag.
  • Fler politiker utsätts för trakasserier, hot och våld under valår



    Under valåret 2014 var utsattheten för trakasserier, hot och våld bland förtroendevalda högre än under 2012. Särskilt högt var påhopp från vad som uppfattas som politiska extremister. Det visar Politikernas trygghetsundersökning som Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerar idag.
  • Dödligt våld minskar över längre tid men inslaget av illegala skjutvapen ökar



    Det dödliga våldet minskar över längre tid i Sverige och då särskilt alkoholrelaterat dödligt våld mellan män och dödligt våld mot kvinnor i nära relationer. Däremot ökar det dödliga våldet med skjutvapen inom ramen för kriminella konflikter. Det visar en rapport som Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerar idag.
  • Fler skjutningar i landet



    Antalet skjutningar i samband med brott i landet har ökat med 20 procent mellan åren 2006 och 2014. Det visar en kortanalys som Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerar i dag. Kortanalysen bygger på en genomgång av polisanmälningar.
  • Intagna i fängelse har för lite att göra



    Att intagna i anstalt har sysselsättning under dagarna är viktigt av flera skäl. Det kan minska risken för återfall i brott och göra tiden i anstalt mindre påfrestande. Idag har de intagna ofta för lite att göra och sysselsättningen är inte tillräckligt anpassad till deras behov. Här finns utrymme för Kriminalvården att förbättra sitt arbete. Det visar den studie som Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerar idag.
  • Allt färre utsätts för misshandel



    Våldsbrotten minskar och då särskilt misshandel när unga män är utsatta. Efter flera års uppgång, minskar även utsattheten för bedrägeri. Det visar en delrapport av Nationella trygghetsundersökningen (NTU) som Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerar i dag.
  • Barnsexhandel försvårad genom unik betalningsblockering



    Genom projektet Finanskoalitionen mot barnsexhandel arbetar ECPAT Sverige och Svenska Bankföreningen för att försvåra möjligheterna att ta betalt för sexuella övergrepp mot barn. Idag tilldelas projektet första pris i den svenska brottsförebyggande deltävlingen i European Crime Prevention Award.
  • Försäkringsbedrägerier drabbar bolagen och försäkringstagarna



    Försäkringsbolagens misstankar om bedrägeriförsök, bygger mer på intuition och vana än på kunskap om vad som kännetecknar en bedragare. Fler kontroller och utökad samverkan mellan rättsväsendet och försäkringsbolagen skulle kunna bidra till att fler bedragare upptäcks och lagförs. Det visar en rapport som Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerar idag.
  • Manipulerade matcher – kriminalitetens väg in i idrotten



    Matchfixning förekommer främst inom fotboll men även inom basket. Enskilda spelare utsätts för hot och utpressning av kriminella grupperingar, och det finns exempel på att klubbledningar misstänks ha värvat korrupta spelare. Det framkommer i en ny rapport som Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerar i dag.
  • Polisanmälda hatbrott ökar



    Under 2014 identifierade Brå cirka 6 270 polisanmälningar med möjliga hatbrottsmotiv, vilket är den högsta nivån hittills. Ökningen gäller alla motiv utom sexuell läggning, där nivån är oförändrad jämfört med 2013. Det visar Hatbrottsstatistiken 2014, som Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerar i dag.
  • Tillfället gör tjuven – Hur kan man förebygga att brott begås?



    Att förändra situationen för att förhindra att brott begås, är centralt för forskningen om situationell brottsprevention. I morgon, den 9 juni, får Ronald V. Clarke och Patricia Mayhew ta emot ett av världens främsta pris i kriminologi, the Stockholm Prize in Criminology .
  • Lagföring, kriminalvård och återfall i brott - slutlig statistik



    Idag publiceras den slutliga officiella statistiken över antalet lagföringsbeslut (fällande domslut i tingsrätten och lagföringsbeslut hos åklagare) och intagna i kriminalvård 2014, samt återfall i brott 2008. Statistiken beskriver händelser i rättskedjans senare del och påverkas därmed av inflödet från myndigheter tidigare i rättskedjan, som polis och åklagare.
  • Journalister och politiker ofta utsatta för hot och trakasserier



    Varje år hotas och trakasseras cirka 60 procent av landets riksdagspolitiker på grund av sitt uppdrag, och drygt 30 procent av journalisterna utsätts för hot. Dessutom har närmare hälften av alla livsmedelsinspektörer någon gång utsatts för hot och trakasserier. Det framkommer i en kunskapsöversikt som Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerar i dag.

  • Handlagda brott ersätter Uppklarade brott



    Idag publicerar Brottsförebyggande rådet (Brå) ny officiell statistik över Handlagda brott 2014. Statistiken utgör en revidering av statistiken över uppklarade brott och ersätter denna. Förändringen innebär bland annat att statistiken nu ger en mer överskådlig bild av de brottsutredande myndigheternas handläggning av brott.
  • Slutlig brottsstatistik 2014



    I dag publiceras den slutliga statistiken för 2014 gällande anmälda brott och misstänkta personer. Dessutom publiceras en specialstudie av konstaterade fall av dödligt våld. Handlagda brott ersätter Uppklarade brott. Slutlig statistik för Handlagda brott 2014 publiceras den 22 april.

  • Fusk med intyg – kostar både pengar och förtroende



    Förfalskade och manipulerade intyg kan vara en dörröppnare till välfärdssystemet. Med hjälp av felaktiga intyg begås allt ifrån småskaligt fusk till brott i miljonklassen, också i organiserad form. Det framkommer i en ny rapport som Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerar i dag.
  • Längre strafftid för tidsbestämda livstidsdomar



    Under perioden 1975–2013 dömdes totalt 326 personer till livstids fängelse. Antalet livstidsdomar per år ökade kraftigt fram till mitten av 00-talet, för att sedan minska. För dem som fått livstidsstraffet omvandlat till ett tids­bestämt straff har strafftiden blivit längre under de senaste 20 åren. Det framkommer i en ny kortanalys som Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerar i dag.
  • Trygghet – en rättighet för alla?



    Ett mål för polisens nya organisation är att öka tryggheten i samhället, inte minst genom dialog med medborgarna. Aktuella frågor är bland annat hur man kan förebygga social oro, förutse människors agerande vid upplopp och utveckla lokalt arbete mot våldsbejakande extremism. Detta står också i fokus under konferensen Råd för framtiden , som arrangeras av Brottsförebyggande rådet (Brå).
  • Brott utreds snabbare



    Utredningstiden för brott har minskat, särskilt för misshandel. Däremot har tingsrätts­tiden från åtal till dom ökat totalt sett, med undantag för stöld. Utredningstiden för ungdomsbrott har minskat under perioden och är för första gången kortare än för vuxna. Det framkommer i en ny rapport som Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerar i dag.
  • Larmtelefoner ökar tryggheten för hotade



    Hotade personer som fått en larmtelefon till låns av polisen känner sig tryggare, oavsett om de behövt använda telefonen eller inte. Däremot saknas enhetliga rutiner för vem som ska få en larmtelefon och hur verksamheten ska följas upp. Det framkommer i en ny rapport som Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerar i dag.
  • Regionala resultat från Brås trygghetsundersökning



    Idag publicerar Brottsförebyggande rådet, Brå, regionala resultat från Nationella trygghetsundersökningen, NTU. Nu redovisas även siffror från landets sju nya polisregioner.
  • Nätkränkningar - få anmälningar leder till åtal



    Det finns tydliga könsskillnader i de typer av nätkränkningar som anmäls till polisen. Flickor hängs ut med bilder medan pojkar hotas med våld. De flesta ärenden läggs dock ner. Det visar en ny rapport som Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerar idag.
  • Begränsad effekt av nya lagregler mot stalkning



    Den nya lagbestämmelsen om olaga förföljelse som infördes 2011 har inte lett till särskilt många anmälningar och andelen fällande domar är liten. Den nya möjligheten att besluta om fotboja för dem som fysiskt överträder ett utvidgat kontaktförbud, har heller inte utnyttjats i någon större utsträckning. Det framkommer i två nya rapporter som Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerar i dag.
  • Förtroendet för rättsväsendet ökar



    Allt fler, och då särskilt unga, uppger att de har stort förtroende för rättsväsendet. Samtidigt minskar oron för att utsättas för brott. Det visar Nationella trygghets­undersökn­ingen (NTU), 2014 som Brottsförebyggande rådet (Brå) presenterar idag.

Kontakt

Monica Landergård: Foto: Lieselotte van der MeijsFörstora bilden

Monica Landergård, Pressekreterare
Telefon: 072-99 58 500
E-post: press@bra.se

Prenumerera

Vill du få alla Brås pressmeddelanden i mejlen? Gå till vårt pressrum och klicka på knappen 'Abonnera'.