Boende i utsatta områden anpassar sig efter kriminella

Fredrik Marklund och Johanna Skinnari, utredare på Brå.

Fredrik Marklund och Johanna Skinnari, utredare på Brå, har studerat relationen till rättsväsendet i socialt utsatta områden. Foto: Pernille Tofte

2018-03-15

Kvinnor i socialt utsatta områden är otryggare än män i samma områden. Män, särskilt yngre, har lägre förtroende för polisen än vad kvinnor har. Något som drar ned befolkningens förtroende är att polisens insatser mot exempelvis buskörning och bilbränder uppfattas som ineffektiva. Det visar en ny rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå.

Majoriteten av kvinnorna i socialt utsatta områden uppger att de är otrygga, vilket är nära dubbelt så många jämfört med kvinnor i andra urbana områden. Även män i socialt utsatta områden är mer otrygga, jämfört med män i andra urbana områden.

– Det är männen som är mest synliga i offentliga miljöer i de utsatta områdena. Kvinnorna är ofta frånvarande i det offentliga rummet, och berättar att de ibland utsätts för trakasserier när de vistas ute, säger Johanna Skinnari, projektledare på Brå.

Splittrad bild av otrygghet och oro

Det finns stora skillnader såväl mellan som inom de utsatta områdena. Vissa problem är väldigt lokala, så boende på en och samma gata kan möta brottsligheten i olika stor utsträckning. Några uppger att de är trygga men gör stora anpassningar i sin vardag, till exempel genom att undvika vissa platser eller personer. De tryggaste verkar vara de som känner killarna som hänger utomhus på kvällen och som vet vilka situationer man bör undvika.

Tuff utmaning att öka förtroendet

Ungefär hälften av de boende har förtroende för polisen i utsatta områden, vilket är färre än boende i övriga urbana områden. Det gör att det är en utmaning att skapa och behålla förtroendet. Dialog med medborgarna och lokal förankring kan vara ett framgångsrecept, men det är en svår balansgång för polisen att hantera krav från olika grupper.

– Det är en tuff utmaning för polisen att bygga förtroende i de utsatta områdena om de ska vara effektiva och samtidigt uppfattas som rättvisa. Vissa boende, särskilt de äldre, tycker att polisen är för slapphänt och borde använda lite hårdare tag mot de kriminella. Yngre, främst män, upplever att de inte blir behandlade med respekt, att de blir kontrollerade i onödan och att polisen är orättvis, säger Fredrik Marklund, utredare på Brå.

Mer samordning och helhetssyn krävs

För att öka tryggheten för de boende och förtroendet för polisen i socialt utsatta områden, krävs bland annat samordning och långsiktighet. Polisen behöver också ha en helhetssyn på arbetet i de utsatta områdena.

Fakta

Rapporten bygger främst på data från Brås nationella trygghetsundersökning, 116 intervjuer med boende, poliser, företagare och kommunanställda samt nästan 1 200 enkätsvar.

För mer information

Ladda ner rapporten