Förändringar i brottstrukturen påverkar personuppklaringen

Personuppklaringsprocent 2001 och 2016 inom specifika brottskategorier.

Personuppklaringsprocent 2001 och 2016 inom specifika brottskategorier.

2018-02-20

Den totala uppklaringen av brott påverkas delvis av sammansättningen av olika brottskategorier av anmälda brott. Till exempel gav färre stölder ökad uppklaring 2001–2010 medan färre ingripandebrott bidrog till minskad uppklaring 2010–2016.

Under ett antal år har polisens uppklaring av anmälda brott minskat, vilket har bidragit till att polisens arbete mot brott har varit en aktuell fråga i samhällsdebatten. Men personuppklaringsprocenten är inte optimal för att mäta polisens effektivitet eftersom det finns flera faktorer som inverkar på möjligheten att klara upp ett brott.

Kortanalysen Personuppklaring i relation till förändrad brottsstruktur visar hur den totala uppklaringen av brott har påverkats av sammansättningen beträffande olika brottskategorier av anmälda brott. Detta görs genom att sammansättningen av de anmälda brotten konstanthålls, det vill säga sammansättningen ett givet år hålls oförändrad genom hela den undersökta perioden.

Uppklaringen har minskat sedan 2010

Hur personuppklaringen utvecklats på 2000-talet kan delas upp i två olika perioder. Mellan 2001 och 2010 ökade uppklaringen, medan den minskade mellan 2010 och 2016. Detta innebär att det skedde ett trendbrott 2010. Från 2001, då uppklaringen var 15 procent, var den som högst (18 %) 2010 och som lägst (13 %) år 2016.

Under den första perioden, 2001–2010, förklarar den förändrade sammansättningen på de anmälda brotten i princip hela ökningen i personuppklaringsprocenten. Troligtvis skulle följaktligen uppklaringen ha minskat – snarare än ökat – om sammansättningen hade varit oförändrad.

Under den andra perioden, 2010–2016, har uppklaringen minskat, men den har minskat olika mycket beroende på om sammansättningen konstanthålls eller inte. Sammansättningen på de anmälda brotten förklarar ungefär en fjärdedel av nedgången vilket innebär att det finns fler faktorer som förklarar minskningen mellan 2010 och 2016.

Skillnader mellan olika tidsperioder

Under den första perioden skedde en växling mot brottskategorier med högre uppklaring till skillnad från den andra perioden där det skedde en växling mot brottskategorier med lägre uppklaring. Till exempel gav färre stölder ökad uppklaring 2001–2010 medan färre ingripandebrott bidrog till minskad uppklaring 2010–2016.

Hur mycket skiljer sig personuppklaringsprocenten åt mellan olika brottskategorier?

  • Ingripandebrotten klaras upp i hög grad, 45–71 procent.
  • Offerbrotten med interaktion har en medelhög uppklaring. Cirka 5–20 procent av brotten brukar klaras upp. Även om det finns skillnader mellan brottskategorierna inom denna huvudkategori.
  • Offerbrott utan interaktion klaras sällan upp; det handlar om bara någon eller några procent av brotten.
  • Om man istället studerar de enskilda brottskategorierna står cykelstölderna för den lägsta uppklaringen (0,4 %) medan rattfylleri och olovlig körning står för den högsta (71 respektive 70 %).

Ladda ner kortanalysen