”Min förhoppning är att få fler kommuner i länet att samverka kring de utmaningar som finns”

Sanela Cerimagic, samordnare på länsstyrelsen i Västmanland, har varit på plats sedan starten 2017.

2019-03-05

Det har nu gått cirka ett och ett halvt år sedan länsstyrelserna i Sverige fick i uppdrag av regeringen att inrätta samordnare för brottsförebyggande arbete. Samordnarna ska se till så att brottsförebyggare på lokal nivå får det stöd de behöver. Sanela Cerimagic, samordnare på länsstyrelsen i Västmanland, har varit på plats sedan starten 2017 och svarar här på några frågor om hur hon tycker att stödet till det lokala arbetet har fungerat så här långt.

Vad innebär ditt uppdrag och vad kan du ge för stöd till lokala brottsförebyggare?

Jag som samordnare är ett stöd till den lokala nivån samtidigt som vi har god kännedom om nationellt stöd. Vi stödjer lokalt utvecklingsarbete och en del i det är att hjälpa kommunerna att bygga upp en fungerande struktur för samverkan eftersom att vi tror att det är nyckeln för ett fortsatt brottsförebyggande arbete. Länsstyrelserna ska även stödja utveckling av kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete samt bidra till samarbete mellan berörda aktörer

Vad har du hunnit göra hittills i din roll?

Rollen som samordnare är ganska bred och man arbetar med många olika frågor. Jag har arbetat med är att förstärka det regionala nätverk, kallat LänsBrå, som bestod av kommunala samordnare och polisen, som redan fanns på plats i Västmanland, när jag tillträdde. Att ha just ett länsnätverk på plats för brottsförebyggande frågor var relativt unikt. När jag tillträdde, 2017, bjöd jag in mig till nätverket och vi diskuterade hur vi kan utveckla arbetet. Länsstyrelsen samordnar nu arbetet. Nätverket har utvecklats till att alla kommunpoliser och kommunala samordnare är med. Vid behov bjuder länsstyrelsen också in och andra aktörer så som Brottsofferjouren och Riksidrottsförbundet med flera.

Under december 2018 utvärderades LänsBrå och den visade att det blivit bättre struktur för nätverkets möten. Deltagarna uppskattar att det finns bra och tydlig kommunikation vid planeringen av mötena. Inför 2019 bestämde vi gemensamma prioriteringar för året. Vi kommer att prioritera kompetensutvecklingsinsatser samt att utveckla samverkan internt i kommunen i syftet att förstärka arbetet med lägesbilder. Stödet kring lägesbilder kommer att vara framtagande av lägesbilder inom kommunen men också om att sammanföra det till en lägesbild för länet och se vilka som är våra gemensamma nämnare som flera kommuner i länet skulle kunna hantera i samverkan.

Jag har också arbetat med att stärka det lokala stödet genom bland annat uppdragsutbildningar. Tillsammans med sju län (Dalarna, Värmland, Örebro, Uppsala, Gävleborg, Södermanland och Västmanland) och Örebro universitet genomför vi utbildningar för lokala brottsförebyggare under 2018 och 2019, om kunskapsbaserad brottsprevention. Syftet är att inspirera men också lyfta vikten av att vi i samverkan behöver arbeta med de här frågorna och kunna samsas kring det vi har gemensamt och det vi ska fokusera på. Fler berörs av frågan och utbildningarna har en bred målgrupp. Förutom kommunernas samordnare och kommunpoliserna är också politiker och representanter från skola, socialtjänst inbjudna. Utbildningen ger en bra plattform att stå på oavsett hur långt man kommit i det brottsförebyggande arbetet.

Vi behöver skapa forum och arenor för samverkan och handling, där olika aktörer får ta plats och ansvar.

- Sanela Cerimagic

En av våra kommuner i Västmanland är pilotkommun för att arbeta förebyggande mot sociala risker med fokus på extremism och rasism. Arbetet innebär att kommunen sammanställer veckovisa lägesbilder från olika förvaltningar. Länsstyrelsen gör sedan en gång i månaden en samlad analys av dem. I det arbetet har kommunikation och dialog med kommunledningen varit en viktig del i syftet att stödja utveckling av en strukturerad samverkan som bygger på den lokala lägesbilden. Förutom att stödja kommunen i detta arbete ansvarar länsstyrelsen också för uppföljningen av arbetet. Uppföljningen kommer att utgör ett underlag som skickas till länsstyrelsen i Dalarna som har i regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur kommuner bättre kan motverka sociala risker i samhället.

Vad ser du för utmaningar och möjligheter i ditt fortsatta arbete?

Den största utmaningen för oss är att få fler aktörer att ta ansvar och inse att man har mycket att bidra med. Oavsett om man är representant för näringslivet, civilsamhället, polisen eller kommunens olika förvaltningar, har vi alla mycket att bidra i det brottsförebyggande arbetet. Vi behöver skapa forum och arenor för samverkan och handling, där olika aktörer får ta plats och ansvar. Vi kan kartlägga och det behöver vi göra, men vi behöver också ta nästa steg och få till samhandling mellan flera aktörer. Det tror jag är en framgångsfaktor och det är då vi kommer att se vilken nytta vi har av varandra. Min förhoppning är att få fler kommuner i länet att samverka kring de utmaningar som finns. Ibland behöver vi ta arbetet över kommun-och länsgränserna eftersom brottsligheten inte anpassar sig efter geografiska indelningar. Om vi är fler kommuner som går ihop har vi också större chans att åstadkomma en förändring i positiv riktning.