Gör som du vill att andra ska göra

hur det brottsförebyggande arbetet utvecklas av länsstyrelsen i Jämtlands län

Foto av Emma Ekdahl, samordnare av det brottsförebyggande arbetet i Jämtlands län.

Emma Ekdahl är samordnare av det brottsförebyggande arbetet i Jämtlands län.

2020-06-11

I sitt uppdrag som samordnare av det brottsförebyggande arbetet i Jämtlands län arbetar Emma Ekdahl efter deviserna ”jobba smart” och att ”gå före med gott exempel”. Det finns inga lagkrav på att lokala aktörer, utöver polisen, ska jobba brottsförebyggande. Därför måste länsstyrelsernas brottsförebyggande samordnare jobba med att skapa tillit och engagemang i arbetet.

– Det jag vill att andra aktörer ska göra måste jag även göra själv, säger Emma Ekdahl. Det gäller särskilt när man ska börja arbeta med ett nytt arbetssätt, menar hon.

Och det menar Emma att man gör genom att visa hur ett kunskapsbaserat brottsförebyggande arbetssätt faktiskt fungerar och själv delta i arbetet. Hon har varit med och tagit fram underlag till lokala lägesbilder, processlett orsaksanalyser kring lokala brottsproblem och genomfört uppföljningar av åtgärder. Genom att satsa av sina egna resurser för att göra något nytt – som många dessutom tycker är svårt – kan många vinster göras i det gemensamma arbetet med att förebygga brott, menar Emma.

Jag är så imponerad av de lokala aktörerna och deras inställning. Att de vågar testa och visar en vilja att bjuda in.

- Emma Ekdahl

Att slå flera flugor i en smäll

Emma gillar inte dubbelarbete och denna typ av stöd ”slår flera flugor i en smäll”. Genom att så många olika aktörer som möjligt inom en eller flera verksamheter deltar, i exempelvis möten om lägesbild, orsaksanalys och val av åtgärder, så lär de sig aktivt det kunskapsbaserade brottsförebyggande arbetssättet. När fler deltar, allt från fastighetsförvaltare, kommundirektör, kommunpolitiker, socialsekreterare, planarkitekter till rektorer, sprids också samsynen kring och vinsterna med att arbeta brottsförebyggande i hela organisationen.

Resultatet av stödet, i form av goda lokala exempel på minskade problem med brottslighet och otrygghet, kan både lokala samordnare och länssamordnare sedan använda i utbildningsinsatser och när liknande problem dyker upp någon annanstans, eller för att motivera andra aktörer att satsa resurser på det brottsförebyggande arbetet. När Emma möter motstånd på lokal nivå uppmanar hon den som är skeptisk att ta kontakt med en grannkommun som arbetar kunskapsbaserat. När en kollega i en annan kommun bekräftar det länsstyrelsen säger blir budskapet starkare, säger hon. På så sätt skapas också kontakter för erfarenhetsutbyte.

–Jag är så imponerad av de lokala aktörerna och deras inställning. Att de vågar testa och visar en vilja att bjuda in, säger Emma.

Utgångspunkt i det lokala skapar engagemang

Emma har även tagit fram och genomfört utbildningar för beslutsfattare, med fokus på brottsförebyggande arbete. De riktar sig till chefer och politiker inom kommun och polis. De tre kommuner och polisledningen för Polisområde Jämtland som hittills deltagit har varit nöjda och kommer kunna använda innehållet för att utveckla det lokala brottsförebyggande arbetet framöver.

En framgångsfaktor har varit att de tar utgångspunkt i de olika kommunernas lokala förutsättningar, möjligheter och utmaningar samt att de bygger mycket på egna diskussioner. Det är deras egen kommuns lokala lägesbild, konkreta problem och organisatoriska och resursmässiga förutsättningar som styr innehållet. Det är lättare att skapa engagemang då, menar Emma.

Det finns mycket kunskap hos de lokala aktörerna men de kanske inte alltid ser sambanden mellan deras olika verksamheter eller hur olika verksamheter med små resurser kan förebygga brott. Det är min roll att synliggöra dessa, ge exempel och reflektioner på hur de kan agera, så att de själva sedan kan bestämma hur de ska arbeta.

–Samtidigt lär jag mig mycket om de lokala förutsättningarna. En krossad busskur kostar 50 000 kronor för kommunen att fixa. Skulle man lyckas förebygga att tre busskurer sabbades under ett år har kommunen sparat 150 000 kronor. Det är ungefär kostnaden för två månaders heltidstjänst för en brottsförebyggande samordnare, eller en bättre begagnad gräsklippare till kommunens gräsplaner, säger Emma Ekdahl.

En fråga man som samordnare kan ställa sig är "Vilka vardagsförutsättningar har de målgrupper länsstyrelsen att förordnad att stödja och samordna?" Att delta i det lokala arbetet ökar länsstyrelsens chanser att målgruppsanpassa sitt stöd ytterligare. Att det stöd vi erbjuder verkligen möter de behov och förutsättningar som finns lokalt och i länet, är det som driver mig i mitt arbete framåt, avslutar Emma.

Linda Lindblom är utredare på Brå.

Det är detta som vi menar när vi säger att vi ser att länsstyrelsernas praktiknära metodstöd kan vidareutvecklas i vår senaste rapport om hur det brottsförebyggande arbetet kan utvecklas i Sverige.

Linda Lindblom, utredare på Brå

Läs årsrapporten om det brottsförebyggande arbetet i Sverige

Läs Brås årsrapport

Det brottsförebyggande arbetet i Sverige Nuläge och utvecklingsbehov 2020 (2019)