LOV 3§-områden: Minskad brottslighet och ökad trygghet?

En utvärdering av Gamlestaden som LOV 3§-område

Foto: Paul Wallén/Mostphotos

2020-06-22

I Gamlestaden i Göteborg har man under en längre tid haft problem med narkotikarelaterad brottslighet. När otryggheten och antalet incidenter kopplade till missbruk och narkotikahandel ökade i stadsdelen beslutade man att agera och ansökte om LOV 3§ – att ordningsvakter förordnas inom ett begränsat område på bestämda tider. Nu har insatsen utvärderats med ekonomiskt stöd från Brå.

I Lag (1980:578) om ordningsvakter (LOV) ges möjlighet att förordna ordningsvakter inom ett begränsat område på bestämda tider. Denna möjlighet använde BID Gamlestaden tillsammans med Göteborgs Stad när antalet incidenter kopplade till missbruk och narkotikahandel ökade under 2015-2016, vilket tydligt bidrog till en växande otrygghet.

Antalet LOV 3§-områden har under senare år ökat markant och går att finna över hela landet, men det är sällan insatserna utvärderas vilket gör att kunskapsläget om dess effekter är oklart. Samtidigt tillsatte regeringen i november 2019 en utredning för att se över och modernisera Lagen om ordningsvakter. Det bedöms föreligga ett behov av att anpassa ordningsvakternas funktion och uppdrag till dagens förutsättningar, och i den här utvecklingsprocessen är det samtidigt viktigt att inte utgå ifrån ”one-size-fits-all”.

Gamlestaden som LOV 3§-område

Gamlestaden är en stadsdel som gått ifrån att tidigare ha varit nedgången och problemtyngd till att nu vara expansiv med en växande befolkning. Det är i denna omvandlingsfas insatsen som LOV 3§-område initierades och det är samtidigt av betydelse att beakta att det parallellt genomfördes fler åtgärder.

Ylva Norén Bretzer, från Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet, har utvärderat insatsen i Gamlestaden.

– Det har varit en lång resa från den situation som var för tjugo år sedan. Många av Gamlestadens problem är strukturella och bland annat fanns det ett större antal vårdboenden för personer med bland annat missbruksproblem. Nu har en del av dessa boenden flyttats så att fler stadsdelar delar på ansvaret, säger Ylva Norén Bretzer.

Personegenskaper hos de rekryterade ordningsvakterna tycks vara centrala för att uppnå en positiv effekt, enligt de intervjuade i utvärderingen.

– Det är väldigt viktigt att ordningsvakterna kan bygga relationer, har ett respektfullt förhållningssätt och samtidigt är tydliga med vad som gäller. Ordningsvakterna har också bidragit med ett mycket värdefullt underrättelsearbete och ofta fått beröm av poliserna, säger Ylva Norén Bretzer.

Under insatsen med LOV 3§-ordningsvakter minskade de anmälda brotten ordningsproblemen generellt i Gamlestaden. En del av denna förändring kunde kopplas till så kallade hot spots, platser med en hög förekomst av brott, dock utan att per automatik öka i intilliggande områden. Hypotesen om att brottsproblemen endast flyttar när åtgärder riktas mot en given plats, s.k. överflyttningseffekt, har följaktligen inte gått att belägga. Gällande boendes och yrkesverksammas trygghet påvisades överlag inga större förändringar, med undantag för en del utsatta grupper vars trygghet påverkats positiv av ordningsvakterna.

Inte den enkla lösningen

Till största delen drar resultaten från LOV 3§-insatsen i Gamlestaden åt det positiva hållet, men samtidigt framkommer exempelvis att kommunens personal är mer återhållsamt positiva. Detta förtydligades med att LOV 3§-område troligen inte sågs som den önskvärda lösningen på längre sikt. Strategin kan ändå vara väl värd att pröva om det finns ett dialogbaserat och gränssättande förhållningssätt hos ordningsvakterna och en fungerande samverkan i stadsdelen. Dock under en begränsad tidsperiod.

– Under exceptionella omständigheter och övergångsperioder kan det vara rimligt med den här typen av insatser. I och med att LOV 3§-insatserna i regel finansieras av privata aktörer innebär det en förflyttning av det offentliga och polisiära ansvaret för den nationella tryggheten till den privata sidan. På längre sikt behöver både politiker och planerare ha någon form av policy eller strategi; för hur vill vi att det offentliga rummet ska hanteras, undrar Ylva Norén Bretzer avslutningsvis.

Baserat på erfarenheterna från Gamlestaden formuleras några policyrekommendationer i slutet av utvärderingen. Adressaterna för dessa befinner sig såväl på lokal nivå som på nationell nivå, som underförstått berör en förnyad lagstiftning.

En fråga som väcks i utvärderingen, men som förblir obesvarad, är vad som sker i ett område när tiden för användandet av LOV 3§-ordningsvakter är över och ett område återgår till ”det vanliga”. För att avsluta där det började – kunskaperna om LOV 3§-områdenas betydelse och effekter behöver ökas.

Bedriver ni brottsförebyggande arbete och vill följa upp era insatser? Då kan ni söka ekonomiskt stöd från Brottsförebyggande rådet. Brå prioriterar i år utvärderingar och uppföljningar av brottsförebyggande arbete som berör bland annat våld samt barn och unga som förövare, offer och deltagande.