Melker Labory och Louise Laurell

Melker Labory, brottsförebyggande samordnare, Länsstyrelsen Kalmar, och Louise Laurell, medicinsk doktor, Skånes universitetssjukhus.

Vuxenvandring och ”Child check” bland årets beviljade ekonomiska stöd

Under 2021 har tolv ansökningar beviljats sammanlagt 3,6 miljoner kronor genom ekonomiskt stöd från Brå, för utvärderingar och uppföljningar. Länsstyrelsen Kalmar och Skånes universitetssjukhus är två av organisationerna som beviljats medel. Melker Labory, brottsförebyggande samordnare, Länsstyrelsen Kalmar, och Louise Laurell, medicinsk doktor, Skånes universitetssjukhus svarar här på några frågor om det de ska utvärdera.

Länsstyrelsen Kalmar län

Beskriv kortfattat vad projektet handlar om som ni ska utvärdera?

Projektet ska utvärdera trygghetsskapande och brottsförebyggande insatser som i dagligt tal benämns som föräldravandring, nattvandring, föräldrar på stan, trygghetsvandring eller vuxenvandring, i ett antal kommuner i Kalmar län. Projektet bygger på en samverkan mellan Länsstyrelsen Kalmar, Hälsohögskolan Jönköping och sju kommuner i Kalmar län. Verksamheter som kommer att omfattas av projektet har i någon utsträckning ett samarbete med kommunen de verkar i. Initiativ som organiseras av civilsamhället utan kommuners inblandning kommer alltså inte att omfattas. Vi kommer utgå ifrån ett programteoretiskt ramverk där vi tittar på de bakomliggande faktorer till att insatserna initieras och hur insatsernas genomförande överensstämmer med den ursprungliga avsikten.

Hur kommer ni gå tillväga med utvärderingen?
Inledningsvis ska dokumentation såsom beslutsunderlag, avtal och uppföljningar samlas in från de involverade kommunerna. Vidare ska intervjuer med involverade parter, till exempel tjänstemän, politiker och utförare genomföras. Troligtvis kommer ungdomar få svara på ett underlag i form av enkäter eller intervjuer i syfte att fånga hur insatsen uppfattas av dem som målgrupp.

Vad hoppas ni att utvärderingen ska bidra till?
Vi hoppas att utvärderingen ska bidra med kunskap kring en av Sveriges vanligaste, men ändå nästan helt obeforskade insatser inom det brottsförebyggande och trygghetsskapande området. Med denna utvärdering hoppas vi få mera kunskap om vilka bakgrundsfaktorer som leder till att en insats initieras, hur insatsen organiseras samt i vilket utsträckning insatsen genomförs så som det var avsett och om den bidrar till att nå kommunens mål om ökad trygghet och minskad brottslighet. Vi hoppas också att den breda ansatsen med att flera kommuner med olika typer av praktiska lösningar kring arbetet med vuxenvandringar ska ge utvärderingen en extra dimension.

Skånes universitetssjukhus

Beskriv kortfattat vad projektet handlar om som ni ska utvärdera?

’’Child-check'' (initialt kallad Haagprotokollet) är en vetenskapligt utvärderad metod för att inom sjukvården upptäcka barn som far illa. Metoden innebär att alla vuxna patienter - oavsett ålder och kön – som uppsöker en akutmottagning tillfrågas om det finns barn i hushållet. Om svaret blir ja och den vuxne bedöms ha någon av nedanstående tre riskfaktorer ska sociala myndigheter rutinmässigt informeras. Efter införandet av metoden i Holland ökade antalet anmälningar till sociala myndigheter från cirka en anmälan per 100 000 akutbesök till, till 64 per 100 000 akutbesök. Tre av fyra barn (73 %) var inte tidigare kända av socialtjänsten.

Följande tre riskfaktorer hos vårdsökande vuxna används för att upptäcka barn som far illa

  1. våld i nära relationer
  2. intoxikation eller missbruk
  3. svår psykisk ohälsa.

Metoden ’’child-check’’ har utvecklats i nära dialog med socialtjänster i 12 kommuner i Skånes universitetssjukhus upptagningsområde. Samtliga socialtjänster är positiva till Child-checkmetoden. Om det görs en anmälan om oro för dessa barn i ett tidigt skede kan sociala myndigheter erbjuda familj och barn stöd innan det går för långt.

Hur kommer ni gå tillväga med utvärderingen?

Sedan januari 2019 har Skånes universitetssjukhus (Sus) i Malmö-Lund ett tvärprofessionellt barnskyddsteam med klinikövergripande mandat att stötta metodutveckling och initiera forskning med målsättningen att förebygga att barn far illa. I september 2021 utvidgades teamets uppdrag till att även omfatta våld i nära relationer. Barnskyddsteamet har i samarbete med akutklinikens ledningsgrupp och personal, i nära dialog med socialtjänsten, anpassat metoden till svenska förhållanden. Arbetet har utmynnat i en konkret plan för implementering av ’’child-check’’ i skånsk akutsjukvård. Ett pilotprojekt startades i januari 2020 vid akutmottagningen i Lund. Lärdomar från utvärdering av pilotprojektet har medfört vissa justeringar inför den kommande implementeringen vid akutmottagningen i Malmö.
Barnskyddsteamet har i samråd med representanter för akutsjukvården och berörda socialtjänster presenterat en plan för kvalitativ och kvantitativ utvärdering av projektet.
Utvärderingen kommer att genomföras av barnskyddsteamet i samarbete med personal från akutsjukvården.

Vad hoppas ni att utvärderingen ska bidra till?

Vi hoppas att ”Child-check’’ metoden, precis som i Holland, visar sig vara en känslig och säker metod för att på ett tidigt stadium upptäcka och identifiera barn som riskerar att fara illa. Om utvärdering faller väl ut kommer ”child-check”’ att införas vid samtliga akutmottagningar i Region Skåne.