Norsjö kommun ser vikten av samverkan i det brottsförebyggande arbetet

Norsjö kommun, som ligger i Västerbottens län, har ungefär 4 000 invånare. En utmaning för Norsjö, liksom för andra kommuner med få invånare, är att de resurser som tilldelats för genomförandet av den nya lagen är fördelade utifrån befolkningsmängd. Det betyder att de resurser som Norsjö och andra mindre kommuner runt omkring blir tilldelade är knappa, något som kommunerna diskuterar med varandra för att hitta lösningar.

– Det tar ju lika lång tid att hålla ett möte, skriva en plan, upprätta dokument och annat oavsett om en kommun har 4 000 eller 40 000 invånare, säger Eleonore Hedman, kommunchef.

Lagen tydliggör det gemensamma ansvaret

Mari-Louise Skoogh är kommunens avdelningschef för kultur och folkhälsa. Med den nya lagstiftningen har kommunen omorganiserat för att förtydliga och bygga ut det brottsförebyggande arbetet. Folkhälsorådet har bytt namn till folkhälso- och trygghetsrådet och i det ingår fler aktörer än förut.

– Att räddningstjänst och beredskapssamordnare ingår är en klar fördel. Framöver vill vi också få med näringslivet, säger Mari-Louise Skoogh.

Den nya lagen skapar möjligheter för en tätare och bättre samverkan, menar hon.

– Lagen tydliggör framför allt att vi har en skyldighet att planera, prioritera och genomföra det brottsförebyggande arbetet tillsammans med polisen, som inte kan stå utanför, säger Mari-Louise Skoogh.

– Norsjö är en trygg kommun, men det betyder inte att vi inte behöver polisiär närvaro. Det skulle vara bra om lokalpolisområdeschefen deltog i våra möten och fick kännedom om våra lokala förhållanden, så som vi hade det förr, säger de.

Stödet från Brå är nödvändigt

Mari-Louise Skoogh berättar att kommunen ingår i en samverkan i Länsstyrelsens regi för småkommuner. Hon menar att kommunen har mycket kvar att lära när det kommer till det brottsförebyggande arbetet och behöver mer av det stöd som Brå bidrar med.