Nacka kommun kraftsamlar mot välfärdsbrottsligheten

I Nacka kommun har ett systematiskt brottsförebyggande arbete funnits på plats i många år. Brå har pratat med Jan Landström och Emrah Ercin, säkerhetsstrateger på Nacka kommun, för att få en inblick i hur de har förstärkt sitt arbete mot välfärdsbrott.

Efter att flera aktörer som Brå och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) lyft fram välfärden som en av den organiserade brottslighetens största inkomstkällor, fattade Nacka kommuns Trygghetsutskott på våren 2023 beslut om en kartläggning över hur rustad kommunen är för att förebygga och upptäcka välfärdsbrott.

– Vi visste att den här typen av brott förekommer i Nacka, till exempel inom hemtjänsten, men inte i vilken utsträckning. Vi visste inte heller exakt hur väl rustade vi var för att förhindra den här typen av brottslighet. Därför var kartläggningen så viktig, säger Emrah Ercin.

Kartläggning identifierade utvecklingsområden

Med hjälp av kartläggning och analys kunde kommunen identifiera utvecklingsområden där de behöver förstärka arbetet mot välfärdsbrott och otillåten påverkan. Kartläggningen visade att kommunen behöver säkerställa att det finns tydliga processer för att hantera oegentligheter. Det handlar exempelvis om hur man jobbar med sanktioner och rutiner för hur man gör polisanmälan. Trots att det redan finns en hel del medvetenhet och kompetens hos kommunens medarbetare, finns det behov av vidareutveckling i form av utbildningar, tydliga rutiner, förbättrade internutredningar och samarbete mellan nämnderna.

Hur har ni strukturerat kommunens interna samverkan kring dessa frågor?

– Förvaltningarna har utsett säkerhetssamordnare som tillsammans bildar en arbetsgrupp. Till dags dato är 16 säkerhetssamordnare utsedda. Den centrala säkerhetsfunktionen, där Emrah och jag arbetar, har genom dessa samordnare en väg in i varje förvaltning och förvaltningarna har en tydlig väg in till oss. Detta lägger grunden för en smidig och strukturerad samverkan framöver, säger Jan Landström.

Hur fungerar samverkan?

– Det handlar om komplexa frågor och vår uppgift är att vara spindeln i nätet och få samarbetet att fungera. I och med kommunens beslut i december fick vi tillfälliga resurser för att bistå, stötta och förstärka nämnderna och medarbetarna, men man ska ha klart för sig att detta kommer att ta tid och kraft samt kräva resurser. I slutändan kommer kommunens invånare dock att se att när vi stänger kranarna till välfärdsbrottsligheten, så blir det istället mer pengar till kommunens verksamheter och då skapas incitament att fortsätta och hålla i och jobba vidare, säger Jan Landström.

– Vi hade ett utbildningstillfälle helt nyligen med 156 deltagare från olika förvaltningar. De var jättenöjda och kommer att sprida sin nya kunskap i sina respektive förvaltningar, vilket är jättebra. Vi känner att det finns ett sug och en vilja att bli mer medveten och att jobba mer proaktivt med frågorna, säger Emrah Ercin.

Hur tar ni arbetet vidare?

– I december 2023 fattade Trygghetsutskottet beslut om att vi ska jobba vidare med en åtgärdsplan. Vi kommer att jobba vidare med två huvudåtgärder. Den ena, och som vi redan har börjat med under hösten, är utbildning. Medarbetare behöver få en ökad medvetenhet om välfärdsbrott och otillåten påverkan. Föreläsare från Polismyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket kommer bjudas in för att dela med sig kunskap om de verktyg som finns och hur våra kollegor i kommunen kan använda dessa i sitt arbete, säger Emrah Ercin och fortsätter:

– Den andra åtgärden är att jobba med våra auktoriseringsprocesser och göra dem vattentäta så att vi inte riskerar att bjuda in kriminella att ta välfärdspengarna. Reglementen behöver ses över i varje nämnd så att vi både upptäcker och förhindrar brotten, säger han.

Kvalitetssäkrade processer och avtal

Emrah Ercin ger ett exempel på ett förändrat arbetssätt: istället för att bara se över ledningsstrukturer i företag och vilka som sitter i styrelser en i samband med att ett företag upphandlas, så kan man behöva göra sådana översikter årligen.

– I grund och botten handlar det om att ha en robust grund och kvalitetssäkrade processer och avtal: från upphandling och inköp till att följa upp utförare, att ha vattentäta avtal, och att se till att vi har bra och starka auktorisationsavtal. När de är kvalitetssäkrade blir det enklare att få bort de oseriösa aktörerna från Nacka kommun, säger Jan Landström.

Kommunen ska testa analysmallen crime proofing, som syftar till att identifiera svagheter i regelverk som skapar risk för överutnyttjande och direkt brottslighet. Crime proofing har tagits fram av MUR-nätverket, ett nätverk bestående av 24 myndigheter.

– Det är ett verktyg för att upptäcka ihåligheter i organisationen där välfärdsbrottsligheten kan ta sig in. Vi ska testa den på vår inköpspolicy i vår, säger Jan Landström.

Har lagen om kommunernas ansvar för brottsförebyggande arbete påverkat ert arbete?

– Helt klart. Den nya lagen ger oss mandat gentemot verksamheterna att fortsätta arbeta. Eftersom varje förvaltning är träl under sin egen nämnd, så att säga, är det avgörande att det finns en lag som gäller alla, säger Jan Landström.

Har ni tagit stöd av Brå?

– Brås rapporter ger oss viktiga insikter och kunskap kring hur andra kommuner och regioner arbetar, vilket är jättevärdefullt, säger Jan Landström.

Emrah Ercin tillägger att Nacka kommun planerar att söka om medel från Brå för att genomföra åtgärdsplanen.