Målsägare vid brottsanmälan 2014–2022

Övergripande statistik för utvalda brottstyper riktade mot person

I den här rapporten presenteras statistik över antalet personer som registrerats som målsägare vid brottsanmälningar under perioden 2014–2022, för några utvalda brottstyper mot person.

Relaterat material


Målsägare vid brottsanmälan

Hela tabellverket
Samtliga statistiktabeller för statistiken.
Tidsserie

Antal målsägare 2022

Antal målsägare 2022 för de brott som redovisas i rapporten. Observera att en person kan förekomma som målsägare för flera olika brott.

Huvudresultat för 2022

Nedan presenteras huvudresultaten avseende antalet registrerade målsägare vid brottsanmälan för några utvalda brottstyper i statistiken. Dessa är försök, förberedelse eller stämpling till mord eller dråp, misshandel, grov fridskränkning samt grov kvinnofridskränkning, olaga hot, ofredande, våldtäkt, sexuellt ofredande, fickstöld och personrån. Brottstyperna har valts ut till redovisningen i rapporten utifrån att de antingen är störst till antalet inom sitt kapitel i brottsbalken eller för att de är särskilt allvarliga till sin natur.

  • Antalet registrerade målsägare för brotten som redovisas i rapporten varierar ganska mycket. Den största gruppen målsägare år 2022 bland de brottstyper som ingår i målsägarstatistiken, fanns för misshandelsbrott, 66 199 personer.
  • Två andra stora grupper målsägare registrerades för brottstypen olaga hot, med 43 062 personer och för brottstypen ofredande, med 44 137 personer.
  • Minst antal målsägare i rapporten fanns det för brotten försök, förberedelse och stämpling till mord eller dråp, samt för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning. Det fanns kring 1 000 målsägare registrerade för vardera av dessa brottstyper.

Könsfördelning bland registrerade målsägare 2022

  • Könsfördelningen skiljde sig mycket åt mellan de brottstyper som ingår i rapporten.
  • Till exempel var de flesta målsägare kvinnor eller flickor vid våldtäkt (93 procent) eller sexuellt ofredande (88 procent).
  • Å andra sidan var de flesta målsägare män eller pojkar vid exempelvis personrån (82 procent), eller vid försök, förberedelse eller stämpling till mord eller dråp (79 procent).
  • Det finns dock ett antal brottstyper, exempelvis olaga hot eller grov fridskränkning där könsfördelningen var relativt jämn.

Åldersfördelning bland registrerade målsägare 2022

  • Sett till befolkningen utgjorde äldre tonåringar (15–17 år) och unga vuxna (18–24 år) de största grupperna av registrerade målsägare för de flesta brott i rapporten under hela perioden 2014–2022.
  • Överlag registrerades små barn (0–6 år) samt personer i åldern 65 år eller äldre relativt sällan som målsägare. Jämfört med övriga ålders-grupper registrerades dock en relativt stor andel små barn som målsägare för grov fridskränkning (25 procent). Och bland alla pojkar och män som registrerades som målsägare för våldtäkt var en relativ stor andel små pojkar i åldern 0–6 år (15 procent).
  • För äldre personer (65 år och äldre) var ofredande och fickstöld de brottstyper som de oftast registrerades för som målsägare, av de brott som ingår i rapporten.

Utveckling mellan 2014 och 2022

  • Det har skett både ökningar och minskningar av antalet målsägare mellan 2014 och 2022. Ett exempel är försök, förberedelse eller stämpling till mord eller dråp. Där har antalet målsägare ökat med 33 procent. Det var framför allt antalet tonårspojkar och män mellan 15–17 samt 18–24 år som ökade.
  • Ett annat exempel är våldtäkt. Där är ökningen av antalet målsägare 44 procent för kvinnor och flickor, samt 34 procent för män och pojkar. Vid våldtäkt bör man dock hålla i minnet att lagstiftningen har ändrats under tidsperioden, vilket innebär att våldtäktsbegreppet juridiskt har utvidgats till att omfatta fler beteenden.
  • Antalet målsägare för fickstöld har samtidigt minskat med 58 procent mellan 2014 och 2022.

Antal brott per målsägare 2022

  • Vissa personer registrerades flera gånger som målsägare för samma brottstyp under ett år. Det var vanligare bland målsägare för misshandel, våldtäkt, ofredande och olaga hot. Vanligast var det bland kvinnor och flickor vid misshandel av bekant. Där var nästan en fjärdedel av målsägarna registrerade för flera brott.

Vad är en målsägare?

Med en målsägare menas en person som utsatts för en händelse som anmälts som brott till polisen, åklagaren eller annan brottsutredande myndighet. Syftet med denna målsägarstatistik är att redovisa tillförlitliga uppgifter om målsägare för olika typer av brott, inom olika grupper, och hur dessa har utvecklats över tid, och därigenom öka kunskapen om de personer som registrerats som utsatta för brottsanmälda händelser.

Om statistiken

Statistiken är avgränsad till fysiska personer och några utvalda brott riktade mot person. Juridiska personer ingår således inte alls i statistiken. Totalt registrerades 216 569 fysiska personer som målsägare för de brott som ingår i statistiken för 2022. Till de brott som inkluderas i statistiken hör de flesta brotten i kapitel 3–7 i brottsbalken, såsom misshandel, grov fridskränkning, olaga hot och våldtäkt, men även vissa enstaka brott mot person i andra kapitel i brottsbalken eller specialstraffrätten. Nytt för denna publicering är att även uppgifter om antalet målsägare för egenmäktighet med barn, barnfridsbrott, och (oaktsam) uppmaning till självmord redovisas i statistiktabellerna.

Vid tolkningen av statistiken bör det beaktas att statistiken redovisar uppgifter om målsägare i ett tidigt skede i brottmålsprocessen, utan hänsyn till utfallet i den fortsatta brottmålsprocessen. Det innebär att statistiken även omfattar personer som registrerats som målsägare vid anmälan av sådana brott som sedan har direktavskrivits, eller där brottsutredningen lagts ner.

 

Fakta om publikationen

Författare: Linnea Abramowski

© Brottsförebyggande rådet 2024

urn:nbn:se:bra-1135