Statistik utifrån brottstyper

Här visar vi hur ett antal brottskategorier har utvecklats under den senaste tioårsperioden, utifrån Brås statistik. I de fall brottstypen omfattas av den Nationella trygghetsundersökningen börjar vi med siffrorna över de som utsatts för brott. Därefter presenterar vi anmälningsstatistiken och den övriga kriminalstatistiken när den är tillämplig. Siffrorna utgår från den slutliga statistiken.

Välj brottsyp

Övergripande resultat från Brås statistik

Utsatthet för brott

Det är 26,4 procent av befolkningen (16–84 år) som uppger att de under 2018 utsattes för någon eller några av de brottstyper som i Nationella trygghetsundersökningen kallas för brott mot enskild person: misshandel, hot, sexualbrott, personrån, fickstöld, försäljningsbedrägeri, kort-/kreditbedrägeri, trakasserier eller nätkränkning. Det är en ökning från 2017, då andelen var 24,7 procent, och det är även en ökning sedan 2016 då brottskategorin började mätas i sin nuvarande sammansättning. Den brottstyp som störst andel uppger sig ha utsatts för under 2018 är hot (9,1 %), medan det var minst vanligt att utsättas för personrån (1,4 %). För de flesta brott mot enskild person har den rapporterade utsattheten ökat jämfört med 2017.

I NTU undersöks utsatthet för brott kalenderåret före svarstillfället. Det innebär att den utsatthet som rapporteras i NTU 2019 avser utsatthet under 2018. Utsatthet för brott mot enskild person redovisas i andel utsatta personer, till skillnad från utsatthet för egendomsbrott mot hushåll, som redovisas i andel utsatta hushåll.

Utsatthet för brott mot enskild person

Självrapporterad utsatthet för olika typer av brott mot enskild person 2006–2018¹, ². Andel (%) utsatta av befolkningen (16–84 år). Källa: NTU 2019

För de flesta brott mot enskild person har den rapporterade utsattheten ökat jämfört med 2017. Undantagen är sexualbrott och fickstöld. Sett till utvecklingen över en längre tidsperiod är det sexualbrott som haft tydligast utveckling, då andelen som uppger denna utsatthet ökade tydligt fram till och med 2017. I den senaste mätningen syns i stället en minskning och det återstår att se om det är början på en nedåtgående trend. Vidare har andelen utsatta för trakasserier ökat i princip varje år sedan 2010. Andelen utsatta för hot och personrån har ökat årligen från och med 2015, och även för misshandel kan nu en uppåtgående trend konstateras, då andelen har ökat för tredje året i rad.

Hur många gånger man utsätts för brott under ett år är ojämnt fördelat. När det gäller brott mot enskild person var det 6,6 procent av befolkningen som utsattes för drygt tre fjärdedelar (74,0 %) av brottshändelserna under 2018.

Utsatthet för brott mot egendom

Självrapporterad utsatthet för olika typer av brott mot egendom 2006–2018¹. Andel (%) utsatta hushåll i riket. För 2018 redovisas även skattat antal utsatta hushåll i riket. Källa: NTU 2019

År 2018 utsattes 14,6 procent av hushållen i riket för någon eller några av de brottstyper som sammantaget kallas för egendomsbrott mot hushåll. Det är ökning från 2017 då andelen var 13,8 procent. Andelen har däremot minskat om man ser till utvecklingen sedan 2006.

Antal anmälda brott 2010–2019

Statistiken över anmälda brott omfattar alla händelser som anmälts och registrerats som brott hos Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Tullverket eller Ekobrottsmyndigheten. De anmälda brotten inkluderar även händelser som efter utredning visar sig vara annat än brott.

Under 2019 anmäldes cirka 1 550 000 brott till polis, tull eller åklagare, vilket i princip var oförändrat (−2 220 brott eller ±0 %) jämfört med 2018. Under den senaste tioårsperioden (2010–2019) har antalet anmälda brott ökat med cirka 178 000 brott (+13 %). Utvecklingen av samtliga anmälda brott har ökat kontinuerligt sedan1975. Ökningstakten var starkast fram till 1990-talet. Därefter var ökningstakten svagare under perioden fram till mitten av 00-talet, för att sedan återigen öka.

Statistiken över de anmälda brottens utveckling från 2018 till 2019 redovisas efter sju övergripande brotts­kategorier samt för ett urval av enskilda brottstyper.

Bland de brotts­kategorier som redovisas var skadegörelse­brott och narkotikabrott de kategorier som ökade mest i antal anmälda brott. Skadegörelse­brotten ökade med 15  200 anmälda brott (+8 %). De brottstyper som ökade mest inom kategorin var annan skadegörelse (ej klotter) och övrigt klotter.

Narkotikabrotten ökade med 6 550 brott (+6 %). De brottstyper som ökade mest inom kategorin var eget bruk och innehav av narkotika.

Bedrägeribrott var den brotts­kategori som minskade mest i antal anmälda brott, med 15­600 anmälda brott (−6 %).

Även stöld- och tillgreppsbrott hörde till de brotts­kategorier där antalet anmälda brott minskade, med 9 100 brott (−2 %), medan antalet brott mot person ökade med 1 060 brott (±0 %) brott.

Så fördelas anmälningarna

Fördelning mellan olika brottstyper 2019, i procent av det totala antalet anmälda brott. Talen är avrundade. Källa: Anmälda brott

Av samtliga anmälda brott 2019 utgjorde stöld- och tillgrepps­brotten 28 procent, brotten mot person 19 procent, bedrägeri­brotten 16 procent och skadegörelse­brotten 13 procent.

Den senaste tioårsperioden (2010–2019) utmärks av en minskning av stöldbrottens andel av samtliga anmälda brott. Minskningen uppgår till 10 procentenheter. De flesta övriga brotts­kategorier har ökat sina andelar eller varit oförändrade. Andelen bedrägeribrott har ökat med 7 procentenheter och andelarna brott mot person, skadegörelse­brott och narkotikabrott har ökat med vardera 1 procentenhet.

Olika sorters stöld- och tillgreppsbrott utgjorde 28 procent av alla anmälda brott under 2019.

Hur stor andel av de faktiska brotten som anmäls varierar beroende på brottstyp, och endast för vissa enstaka brottstyper kan anmälningsstatistiken antas ge en ungefärlig bild av hur många brott som faktiskt begås. Benägenheten att anmäla brott kan förändras över tid, till exempel på grund av förändrade attityder i samhället eller ändrade försäkringsvillkor. Detta gör det svårare att utifrån de anmälda brotten avgöra om brottsligheten i samhället faktiskt ökar eller minskar. Därför är det ofta nödvändigt att jämföra anmälningsstatistiken med andra källor, som t.ex. NTU här ovan, för att få en bild av den faktiska utvecklingen.

Dödligt våld

Antal konstaterade fall av dödligt våld 2002–2019, totalt samt uppdelat på brottsoffrets kön¹. Uppgift om kön finns tillgänglig från 2011.

¹I ett av fallen 2012 kunde offrets kön inte fastställas.

Statistiken över konstaterade fall av dödligt våld omfattar samtliga fall som polisanmälts som mord, dråp, barnadråp, samt vållande till annans död och terroristbrott under ett kalenderår, där det kan konstateras att dödligt våld sannolikt är dödsorsaken.

I Brås granskning konstaterades 111 fall av dödligt våld 2019, vilket utgjorde drygt en fjärdedel (26 %) av samtliga händelser som anmäldes som mord, dråp eller barnadråp under året. Antalet konstaterade fall av dödligt våld har ökat med 3 fall jämfört med 2018, då antalet uppgick till 108 fall.

År 2019 kunde 12 fall av dödligt våld knytas till 6 händelser med flera dödsoffer. Det kan jämföras med 2018 då 13 fall av dödligt våld kunde knytas till 5 händelser med flera dödsoffer samt med 2017 då 16 fall av dödligt våld kunde knytas till 6 händelser med flera dödsoffer, däribland attacken på Drottninggatan i Stockholm där fem personer föll offer för dödligt våld.

Sedan 2002, då Brå började ta fram statistiken, har nivån på antalet konstaterade fall av dödligt våld varierat mellan 68 och 113 fall per år. De senaste fem åren (2015–2019) har antalet fall av dödligt våld legat på en högre och jämnare nivå än tidigare år. 

Personuppklarade brott

Antal personuppklarade brott, dels utifrån den gamla definitionen räknat på anmälda brott, dels den nya (från och med 2014) räknat på handlagda brott.

Statistiken över handlagda brott omfattar samtliga anmälda brott där polis, åklagare eller annan utredande myndighet har fattat ett beslut under referensåret som innebär att handläggningen av brottet avslutas.

Under 2019 blev 1,57 miljoner brott handlagda, vilket är en ökning med 14 000 brott, eller 1 procent, jämfört med 2018. Majoriteten (84 %) av de handlagda brotten hade anmälts samma år som de
handlades, medan 12 procent hade anmälts året innan. Resterande brott (3 %) hade anmälts före 2018.

En utredning hade bedrivits för knappt hälften (49 %), eller 775 000, av de handlagda brotten, vilket är en ökning med 9 520 brott (+1 %) jämfört med 2018. Av de redovisade brotts­kategorierna minskade antalet utredda stöld- och tillgreppsbrott, skadegörelse­brott, trafikbrott och brott mot person, medan utredda narkotikabrott och bedrägeri­brott ökade i antal. Den största brotts­kategorin bland de utredda brotten var brott mot person.

De resterande handlagda brotten (51 %), 792 000 brott, direktavskrevs, vilket är en ökning med 4 470 brott (+1 %) jämfört med 2018. Av de redovisade brotts­kategorierna ökade antalet direktavskrivna skadegörelse­brott, brott mot person och narkotikabrott, medan direktavskrivna bedrägeribrott, trafikbrott och stöld- och tillgreppsbrott minskade i antal. Den största brottskategorin bland de direkt­avskrivna brotten var stöld- och tillgreppsbrott.

Andelen utredda respektive direkt­avskrivna brott (49 % respektive 51 %) av samtliga handlagda brott 2019 var oförändrad jämfört med 2018.

Det fanns minst en skäligen misstänkt person registrerad för en tredjedel (33 %), eller 516 000, av de handlagda brotten, vilket innebär en ökning med 29 800 brott (+6 %). Andelen brott med misstänkt person av samtliga handlagda brott ökade med 2 procentenheter jämfört med 2018. Närmare hälften av de handlagda brotten med en skäligen misstänkt person registrerad utgjordes av brott mot person och narkotikabrott.

Förundersöknings­begränsade brott

Under 2019 fattades beslut om förundersöknings­begränsning för 71 300 brott av de handlagda brotten, vilket är en ökning med 4 910 brott (+7 %) jämfört med 2018. Totalt sett förundersöknings­begränsades 5 procent av samtliga handlagda
brott, vilket är en oförändrad andel jämfört med 2018. De flesta beslut om förundersöknings­begränsning togs efter att en utredning inletts för brottet.

Den största brottskategorin bland samtliga förundersöknings­begränsade brott var brott mot person, som utgjorde 23 procent. Närmare hälften av dem utgjordes av ärekränknings­brott, vilket är ett så kallat målsägandebrott som ofta läggs ner enligt reglerna för särskild åtalsprövning.

Personuppklaringsprocent och lagföringsprocent

Personuppklarings­procenten, som redovisar andelen personuppklarade brott av samtliga handlagda brott, uppgick till 14 procent 2019, en oförändrad andel jämfört med 2018.

Lagföringsprocenten, som redovisar andelen personuppklarade brott av samtliga utredda brott (exklusive förundersöknings­begränsade brott), uppgick till 30 procent 2019, en oförändrad andel jämfört med 2018.

Misstänkta personer

Antal personer misstänkta för brott, 2010–2019.

Statistiken över misstänkta personer omfattar straffmyndiga personer som har blivit misstänkta för brott av polis, åklagare eller annan brottsutredande myndighet under referensåret, och för vilka misstanken graderats som skäligen misstänkt eller högre.

År 2019 misstänktes 189 000 personer för brott, vilket var en ökning med 8 420 personer, eller 5 procent, jämfört med 2018. Sett över en tioårsperiod (2010–2019) har antalet personer som misstänkts för brott minskat med 6 860 personer, eller 3 procent.

Av de misstänkta personerna 2019 var 39 800 kvinnor och 149 000 män, vilket ger en köns­fördelning på 21 procent kvinnor och 79 procent män. Både antalet kvinnor och antalet män som misstänkts för brott har ökat jämfört med 2018, med 9 respektive 4 procent. Över en tioårsperiod (2010–2019) har antalet kvinnor som misstänkts för brott minskat med 5 procent och antalet män minskat med 3 procent.

Majoriteten (80 %) av de som misstänktes för brott var 21 år eller äldre 2019. Bland kvinnorna var motsvarande andel 82 procent och bland männen 80 procent. En femtedel (20 %) av de misstänkta var unga personer i åldern 15–20 år. Andelen unga misstänkta har under en tioårsperiod minskat, med 3 procentenheter sedan 2010.

Av de misstänkta personerna 2019 var mer än hälften (54 %) misstänkta för ett (1) brott, medan resterande 46 procent var misstänkta för två eller fler brott. En mindre andel (4 %) var misstänkta för 11 eller fler brott under året. Detta mönster kan ses bland både kvinnor och män, även om andelen kvinnor som var
misstänkta för ett (1) brott var större (62 %) än bland männen (52 %).

Antalet misstänkta personer ökade mest för bedrägeri­brott och narkotikabrott, med 15 respektive 8 procent, jämfört med 2018. För stöld- och tillgreppsbrott minskade antalet med 4 procent.

Handlagda brottsmisstankar

Handlagda brottsmisstankar, 2010–2019.

Statistiken över handlagda brottsmisstankar omfattar samtliga brottsmisstankar som registrerats av polis, åklagare eller annan brottsutredande myndighet och som handlagts under referensåret. I statistiken ingår brottsmisstankar som uppnått misstankegraden skäligen misstänkt och som gäller personer som är straffmyndiga.

År 2019 handlades totalt 566 000 brottsmisstankar, vilket var en ökning med 29 000 brottsmisstankar (+5 %) jämfört med 2018. Antalet handlagda brottsmisstankar både mot kvinnor och mot män var fler 2019 (+12 % respektive +4 %) jämfört med 2018.

Under den senaste tioårsperioden (sedan 2010) har antalet handlagda brotts­misstankar ökat med 2 procent. Brotts­misstankar mot kvinnor har ökat med 8 procent och brotts­misstankar mot män ökat med 1 procent.

År 2019 handlades 97 800 brotts­misstankar där den misstänkta personen var mellan 15 och 20 år, vilket motsvarade 17 procent av alla handlagda brotts­misstankar. Antalet brotts­misstankar med vuxna gärningspersoner (21 år eller äldre) var 466­ 000, vilket utgjorde 83 procent av samtliga handlagda brotts­misstankar.

Av samtliga handlagda brotts­misstankar 2019 gällde den största andelen (24 %) brott mot person. Stora andelar utgjordes också av narkotika­brott (19 %), stöldoch tillgreppsbrott (11 %) och trafikbrott (11 %).

Förundersöknings­begränsade brotts­misstankar

År 2019 förundersöknings­begränsades 57 800 (10 %) av alla brotts­misstankar. Det var en ökning med 5 700 brotts­misstankar (+11 %) jämfört med 2018.

Av de förundersöknings­begränsade brotts­misstankarna var den största brotts­kategorin narkotikabrott, som stod för 21 procent av samtliga förundersöknings­begränsade brotts­misstankar 2019.

Brottsmisstankar med lagföringsbeslut

Av samtliga handlagda brotts­misstankar 2019 ledde 40 procent till ett lagförings­beslut, vilket var en minskning med 2 procent­enheter jämfört med 2018. Jämfört med 2010 minskade andelen med 7 procentenheter.

Andelen brotts­misstankar som ledde till lagförings­beslut 2019 var något högre för brotts­misstankar mot män än mot kvinnor (38 % respektive 40 %). Jämfört med
2018 hade andelen minskat för både kvinnor och män, med 2 procent vardera.

Lagföringsbeslut

Antal lagföringsbeslut, efter lagföringstyp, åren 2010-2019.

Statistiken över lagförda personer omfattar de lagföringsbeslut som fattats av åklagare och domstol under ett kalenderår, det vill säga fällande domslut, godkända strafförelägganden och meddelade åtalsunderlåtelser.

Lagförda personer

År 2018 fattades totalt 101 000 lagföringsbeslut, vilket jämfört med 2017 är en ökning med 4 130 beslut, eller 4 procent. Domsluten ökade med 6 procent till 60 600 domslut, strafföreläggandena ökademed 4 procent till 30 400 beslut och åtalsunderlåtelserna minskade med 3 procent till 10 200 beslut.

Av samtliga lagföringsbeslut avsåg 17 procent (16 800 beslut) kvinnor och 83 procent (84 400 beslut) män. Fördelningen har varit likartad de senaste tio åren.

Jämfört med 2017 ökadeantalet lagföringsbeslut mot personer som var 18 år eller äldre. Den andelsmässigt största ökningen skedde i åldersgruppen 18–20 år, där antalet lagföringsbeslut ökade med11 procent, eller 1 140 beslut. Åldersgruppen 15–17 år minskade med 5 procent, eller 454 beslut, under samma period.

Antalet domslut med huvudpåföljden fängelse ökade med 4 procent till 10 700 domslut. Antalet domslut med huvudpåföljden böter ökade med 7procent till 30 400 domslut, och antalet domslut med huvudpåföljden villkorlig dom ökade med 8 procent till 9 630 domslut. Domslut med skyddstillsyn som huvudpåföljd ökade med 2 procent till 5 830 domslut.

Ökningen i antalet fängelsedomar återfanns framförallt bland de som dömts till strafftider på mer än 24 månader, som ökat med 30 procent, eller 288 domslut, jämfört med 2017.

Den största antalsmässiga ökningen, om man ser till huvudbrotten i lagföringsbesluten, avsåg trafikbrottsamt narkotikabrott. Antalet lagföringsbeslut för trafikbrottökade med 2 850 beslut, eller 10 procent, och antalet lagföringsbeslut för narkotikabrottökade med 2 260 beslut, eller 10 procent, jämfört med 2017.

Den största antalsmässiga minskningen, om man ser till huvudbrotten i lagföringsbesluten, avsåg tillgreppsbrott. Antalet lagföringsbeslut för tillgreppsbrott minskade med 950 beslut eller 5 procent, vilket framförallt förklaras av ringa stöld, som minskat med 892 beslut, eller 9 procent.

Personer i anstalt

Antal personer som intagits i kriminalvårdsanstalt respektive antal personer som var inskrivna i anstalt den 1 oktober för respektive år 2010-2019.

Kriminalvårdstatistiken beskriver nivån och utvecklingen över tid avseende antalet intagna och inskrivna på kriminalvårdsanstalt, antalet personer övervakade inom Kriminalvårdens frivårdsorganisation, samt antalet personer inskrivna i häkte.

Kriminalvård

År 2018 intogs 8 930 personer på kriminalvårdsanstalt, vilket var en ökning (+6 %) jämfört med 2017. Av de personer som togs in 2018 var 673 (8 %) kvinnor och 8 260 (92 %) män. Antalet kvinnor ökade med 10 procent medan antalet män ökade med 6 procent. Sammantaget innebar det att andelen kvinnor som togs in 2018 var 1 procentenhet lägre än året innan.

Jämfört med 2009 hade antalet intagna på anstalt minskat 2018 med 9 procent. Antalet kvinnor ökade med 1 procent och antalet män minskade med 10 procent under tioårsperioden 2009−2018.

Antalet inskrivna på anstalt den 1 oktober 2018 var 4 390 , vilket var en ökning med 6 procent jämfört med 2017. Vid tidpunkten var 244 kvinnor respektive 4 1 501 män intagna på anstalt. Kvinnorna minskade med 2 procent, medan intagna män ökade med 6 procent. Jämfört med 2009 hade antalet intagna den 1 oktober minskat, med totalt 20 procent. Minskningen var dock mindre för kvinnorna (−15 %), än för männen (−20 %). 

Av de personer som intogs på anstalt 2018 var nästan hälften (45 %) i åldern 30−49 år, ytterligare en tredjedel (32 %) i åldern 21−29 år och 17 procent i åldern 50 år eller äldre. Endast 6 procent av de intagna var ungdomar i åldern 15−20 år.

Åldersstrukturen bland de intagna 2018 skilde sig något mellan kvinnorna och männen, på så sätt att kvinnorna var äldre än männen. Bland kvinnorna var 27 procent under 30 år, medan andelen män i samma åldersgrupp uppgick till 38 procent. I stället var det en högre andel intagna kvinnor som var 30 år eller äldre (73 %), jämfört med motsvarande andel män (62 %).

Jämfört med 2009 hade de största förändringarna 2018 skett i åldersgrupperna 21−29 år (en ökning med 2 procentenheter) respektive 30−49 år (en minskning med 2 procentenheter). Andelen intagna i åldersgruppen 21−29 år hade ökat bland kvinnor med 2 procentenheter, och minskat bland män med 2 procentenheter. I åldersgruppen 30−49 år minskade antalet intagna för både kvinnor och män, med 2 procentenheter vardera.

Av de personer som togs in på anstalt under 2018 hade 5 850 (66 %) svenskt medborgarskap och 3 0751 (34 %) utländskt medborgarskap. Andelen utländska medborgare var lägre bland kvinnorna (24 %) än bland männen (35 %). Jämfört med 2017 har andelen utländska medborgare ökat med 1 procentenhet, varav kvinnor minskat med 1 procentenhet och män ökat med 1 procentenhet. I ett tioårsperspektiv, jämfört med 2009, hade andelen utländska medborgare 2018 totalt ökat med 6 procentenheter, där kvinnor hade ökat med 3 procentenheter och män med 5 procentenheter.

Av de personer som intogs på anstalt under 2018 hade 41 procent haft en frihetsberövande påföljd tidigare (33 % kvinnor och 42 % män). Jämfört med 2017 var den totala andelen med tidigare frihetsberövande påföljd 1 procentenhet högre, och uppdelat på kön var det en minskning med 3 procentenheter för kvinnorna och en ökning med 1 procentenhet för männen. Jämfört med 2009 hade andelen intagna som tidigare varit frihetsberövade minskat med 7 procentenheter, vilket motsvarade en minskning med 13 procentenheter för kvinnorna och 6 procentenheter för männen.

Av dem som intogs på anstalt under 2018 hade hälften (50 %) dömts för narkotikabrott eller tillgreppsbrott som huvudbrott. Jämfört med 2017 hade det totala antalet intagna för narkotikabrott ökat med 16 procent, medan det totala antalet intagna för tillgreppsbrott minskat med 3 procent. Därutöver ökade personer intagna på anstalt med brott mot liv och hälsa som huvudbrott med 8 procent.

För kvinnorna ökade antalet intagna med narkotikabrott och trafikbrott som huvudbrott med 34 respektive 36 procent från 2017 till 2018, medan de som 7 dömts för brott mot liv och hälsa ökade med 25 procent. För männen ökade antalet som dömts för narkotikabrott och trafikbrott som huvudbrott med 15 respektive 7 procent, medan antalet som dömts för och brott mot liv och hälsa ökade med 7 procent.

IÖV och frivård

Under 2018 påbörjade 1 560 personer intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV), så kallad fotboja, vilket jämfört med 2017 var en minskning med 5 procent. Av de som påbörjade IÖV 2018 var 225 kvinnor och 1 3401 män (−6 % kvinnor och −5 % män jämfört med 2017). Jämfört med 2009 hade antalet personer som påbörjat IÖV minskat med 48 procent (−34 % kvinnor och −50 % män).

År 2018 var det totalt 6 280 personer som påbörjade frivårdspåföljd med övervakning (här avses dömda till skyddstillsyn eller villkorligt frigivna från anstalt). Av dessa var 979 kvinnor och 5 300 män. Totalt sett ökade antalet med 3 procent (+3 % för kvinnorna och +3 % för männen). Jämfört med 2009 hade antalet personer som påbörjade frivårdspåföljd med övervakning minskat med 16 procent (−20 % för kvinnorna och −15 % för männen).

Den 1 oktober 2018 var 9 140 personer under övervakning i frivården (1 130 kvinnor och 8 010 män). Jämfört med 2009 var det en minskning med totalt 30 procent.

Häkte

Den 1 oktober 2018 var 2 000 personer inskrivna i häkte, fördelat på 112 kvinnor och 1 8901 män. Det motsvarade en ökning sedan 2017, på totalt 9 procent (−3 % kvinnor och +10 % män).

Andel personer som återfallit i brott

Andel personer som återfallit i brott, inom ett, två respektive tre år, av samtliga personer med en ingångshändelse 2013, totalt samt efter kön.

Den slutliga statistiken över återfall beskriver andelen personer som återfallit i nytt lagfört brott inom ett, två och tre år efter en ingångshändelse 2012. Utvecklingen över tid redovisas jämfört med året innan och 10 år innan. Vidare beskrivs risken att återfalla, tiden till första återfall samt antalet och typen av brott i återfallshändelsen.

Återfall i brott

Återfall efter ingångshändelse

Av samtliga personer med en ingångshändelse 2012 återföll 41 procent i brott inom tre år. Bland kvinnorna återföll 30 procent och bland männen 43 procent.

Den totala andelen som återfaller i brott, samt den för män och kvinnor, uppvisar mycket liten förändring över tid. Jämfört med 2003 har den minskat med en (1) procentenhet.

Andelen personer som återfaller i brott har minskat i de flesta påföljdskategorier sedan 2003, med undantag för böter och intensivövervakning med elektronisk kontroll. Störst minskning kan ses för dem med skyddstillsyn med samhällstjänst (5 procentenheter) och för dem med fängelse (6 procentenheter).

Av de personer med fängelse som mest ingripande påföljd har återfallsandelen minskat i de flesta av strafftidskategorierna jämfört med 2003. Störst var minskningen för dem med en utdömd strafftid på mer än sex månader och högst ett år (12 procentenheter). Återfallsandelen ökade dock för de med en utdömd strafftid på mer än två och högst sex månader.

Återfall och tidigare belastning

Risken för att återfalla ökar tydligt med antalet belastningar fem år före ingångshändelsen. Av personer med nio eller fler tidigare belastningar återföll 93 procent. Bland personer utan tidigare belastning låg andelen återfall på 21 procent. Återfallsmönstret är relativt stabilt över tid och detsamma för män och kvinnor.

En minskad återfallsandel sedan 2003 kan ses för samtliga belastningsgrupper. Starkast har minskningen varit för de med 2−3 respektive 4−8 tidigare belastningar; i dessa grupper har återfallsandelen minskat med 4 procentenheter.

Det är vanligt att de som återfaller i brott och får en frihetsberövande påföljd har varit frihetsberövade tidigare. Av de där återfallshändelsen gav fängelse eller annan frihetsberövande påföljd hade 55 procent dömts till en frihetsberövande påföljd vid ett tidigare tillfälle.

Återfall och ålder

Återfall i brott varierar mellan olika ålderskategorier. Bland personer i åldern 18 – 20 år återföll nästan hälften (48 %) i brott, medan motsvarande andel bland personer 60 år eller mer var 21 procent. Återfallsandelarna var i princip oförändrade jämfört med 2011, och likartade för män och kvinnor.

Sedan 2003 har återfallsmönstret sett till ålder ändrats något. Bland vuxna personer i åldergrupperna 21−39 år och 40−59 år har återfallsandelen minskat (med 1 respektive 4 procentenheter), samtidigt som återfallsandelen för personer i åldersgrupperna 15−17 år och 18−20 år har ökat (med 4 respektive 2 procentenheter). Förändringarna kan ses både för kvinnor och för män.

Analys av flera variabler

En analys av flera variabler samtidigt bekräftar de mönster som framträder i statistiken. Här framkommer bland annat att män hade 54 procent högre risk att återfalla i brott än kvinnor och att personer med 9 eller fler tidigare belastningar hade nästan 25 gånger högre risk för återfall i brott än de utan tidigare belastning.

Tid till första återfall och antal återfallsbrott

Mediantiden till första återfallet var 7 månader och 3 veckor (237 dagar). För kvinnor var mediantiden längre (254 dagar) än vad den var för män (234 dagar).

Risken att återfalla i brott är störst precis efter ingångshändelsen, och avtar successivt med tiden. För personer som frigavs från fängelse eller någon annan frihetsberövande påföljd mer än halverades återfallsintensiteten under de första sex månaderna efter frigivningen.

Av samtliga personer med en ingångshändelse, 80 400, återföll 32 600 personer. Dessa stod för 195 000 återfall i brott inom tre år, vilket i genomsnitt motsvarar 6,0 återfallsbrott per person. Sedan 2003 har det genomsnittliga antalet återfallsbrott per person minskat med över 1,5 brott per person.

Antalet återfallsbrott inom tre år är inte jämnt fördelat bland dem som återfaller i brott. Personer med minst 9 tidigare belastningar utgjorde 9 procent av populationen men stod för 24 procent av återfallsbrotten.

Ta reda på mer

I Brås rapport om brottsutvecklingen i Sverige kan du läsa vilka trender vi kan utläsa från kriminalstatistiken, brottsofferundersökningar och en mängd andra källor. Här ger vi en samlad bild av utvecklingen som riktar sig till allmänt intresserade, politiker och rättsväsendets myndigheter.

Om du bara är ute efter en viss uppgift kan du göra en sökning i kriminalstatistiken.

Definitioner

¹) Anmälda brott

Statistiken över anmälda brott omfattar alla de händelser som anmälts och registrerats som brott hos Polisen, Åklagarmyndigheten, Tullverket och Ekobrottsmyndigheten. De anmälda brotten inkluderar även händelser som efter utredning visar sig inte vara brott.

De anmälda brotten om dödligt våld inkluderar även händelser som efter utredning visar sig vara annat än brott, exempelvis självmord, olycka med mera. Brå granskar därför samtliga polisanmälningar rörande dödligt våld och redovisar de faktiskt konstaterade fallen i statistiken över konstaterade fall av dödligt våld.

²) Handlagda brott

Från och med redovisningsåret 2014 redovisas ny statistik över handlagda brott. Den nya statistiken är en revidering av statistiken över uppklarade brott och ersätter denna. I statistiken över handlagda brott redovisas de de anmälda brott för vilka polis, åklagare eller annan utredande myndighet har fattat ett beslut under redovisningsperioden (kalenderår), som innebär att handläggningen av brottet avslutas.

Personuppklarade brott är handlagda brott där ett lagföringsbeslut har fattats om minst en misstänkt person på brottet. Med lagföringsbeslut avses här beslut om att väcka åtal, utfärda strafföreläggande eller att meddela åtalsunderlåtelse. Personuppklaringsprocenten redovisar antalet personuppklarade brott under ett år i procent av samtliga handlagda brott under samma period.

³) Misstänkta personer

I statistiken över misstänkta personer redovisas de personer som efter avslutad utredning av polis, tull eller åklagare bedömts vara skäligen misstänkta för brott under ett kalenderår. Begreppet brottsdeltagande avser en misstänkt persons registrerade deltagande i ett visst brott.

Handlagda brottsmisstankar

Statistiken över handlagda brottsmisstankar omfattar brottsmisstankar gällande straffmyndiga personer, det vill säga personer som är 15 år eller äldre. Flera brottsmisstankar som handlagts under samma redovisningsperiod kan gälla en och samma person. Flera brottsmisstankar som handlagts under samma redovisningsperiod kan gälla en och samma person. I statistiken räknas dock varje enskild brottsmisstanke för sig.

Lagförda personer

I statistiken över personer lagförda för brott redovisas de personer som under ett kalenderår befunnits skyldiga till brott genom fällande dom i tingsrätt (domslut) eller genom så kallad lagföring utanför domstol (av åklagaren utfärdat strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse).

Kriminalvård

Kriminalvårdsstatistiken redovisar personer som

  • är intagna i kriminalvårdsanstalt
  • övervakas av kriminalvårdens frivårdsorganisation
  • är inskrivna i häkte.

För att redovisa övervakade och intagna personer används framför allt två mått:

  • Antalet intagna beskriver hur många personer som har börjat avtjäna ett fängelsestraff i anstalt eller en övervakning inom frivården under året. Statistiken redovisar antal händelser, vilket innebär att en person som har tagits in flera gånger under året räknas flera gånger.
  • Antalet inskrivna den 1 oktober beskriver hur många enskilda personer som faktiskt var inskrivna på anstalt eller i frivården vid detta datum.

Återfall i brott

Den slutliga statistiken över återfall beskriver andelen personer som återfallit i nytt lagfört brott inom ett, två och tre år efter en ingångshändelse och hur nivån utvecklas över tid. Med en ingångshändelse avses frigivning från en frihetsberövande påföljd eller lagakraftvunna domar och andra lagföringar avseende icke frihetsberövande påföljder. I återfallsstatistiken ingår alltså endast den brottslighet som kunnat konstateras genom en lagföring, och det är viktigt att komma ihåg att statistiken därför inte ger en bild av alla återfall i brott som sker i samhället.

Sidan senast uppdaterad: 2020-04-16

Läs rapporten

Pris för tryckt rapport 386 kr inkl moms

Publikationer

Det finns inga artiklar