Hot och trakasserier

I Brås trygghetsundersökning uppger 8,3 procent att de blev utsatta för hot under 2017. Vad gäller anmälda brott så ökade anmälningarna om grov fridskränkning med 2 procent till 1 710 brott år 2018, medan antalet anmälda fall av grov kvinnofridskränkning minskade med 7 procent till 1 740 brott, jämfört med 2017.

Andel som utsatts för hot

Andelen utsatta personer i befolkningen (16-84 år) för hot, år 2006–2017¹. Källa: NTU

¹). Resultaten för utsatthet 2006–2015 är omräknade, eftersom undersökningen då genomfördes med en annan metod.

Det är 8,3 procent av befolkningen (16–84 år) som uppger att de utsattes för hot under 2017, vilket motsvarar cirka 659 000 personer (skattat antal). Det är en ökning från 2016, då andelen var 7,9 procent. Andelen låg under perioden 2006–2014 på en relativt stabil nivå, men sedan 2015 noteras en ökande trend av andelen utsatta.

Av männen i befolkningen (16–84 år) är det 8,6 procent som uppger att de utsattes för hot 2017, vilket är en ökning från 2016 då andelen var 8,1 procent. Det har skett en ökning av andelen utsatta män sedan 2015, efter att den tidigare legat relativt stabilt.

Bland kvinnor uppger 8,0 procent att de utsattes för hot 2017, vilket är en ökning från 2016 då andelen var 7,6 procent. Trenden gällande kvinnors utsatthet för hot är även den ökande sedan 2015.

Det är således en något större andel bland män än bland kvinnor som utsattes för hot 2017. Hot är en brottstyp där det överlag är och har varit små skillnader mellan mäns och kvinnors utsatthet.

  Utsatthet i olika åldersgrupper

Sett till ålder visar resultaten att andelen som uppger att de utsattes för hot 2017 är störst i åldersgruppen 20–24 år (13,6 %); sedan minskar andelen ju äldre åldersgrupp som studeras. I den äldsta åldersgruppen (75–84 år), utsattes 1,6 procent för hot under 2017. Det här följer hur åldersfördelningen har sett ut vid de tidigare mätpunkterna.

Andelen utsatta män fördelar sig på samma vis som befolkningen i stort, med störst andel utsatta i åldersgruppen 20–24 år (14,6 %). Sedan minskar andelen ju äldre åldersgrupp som studeras och i den äldsta åldersgruppen (75–84 år) utsattes 1,8 procent av männen.

Även bland kvinnor var det vanligast att utsättas i åldersgruppen 20–24 år (12,8 %), för att sedan bli mindre vanligt ju äldre åldersgrupp som studeras. I åldersgruppen 75–84 år var andelen 1,4 procent.

Utsatthet för hot 2017 följer således samma mönster bland män och kvinnor, det vill säga störst andel utsatta i åldersgruppen 20–24 år, respektive minst andel utsatta i den äldsta åldersgruppen.

  Olika gruppers utsatthet för hot

Det finns skillnader mellan olika grupper i befolkningen vad gäller andelen som utsätts för hot. Andelen som uppger att de utsattes för hot 2017 är större bland svenskfödda personer med två utrikesfödda föräldrar (12,3 %) än bland utrikesfödda personer eller svenskfödda personer med minst en svenskfödd förälder (8,6 respektive 8,1 %).

Sett till utbildningsnivå utsattes personer med som högst förgymnasial utbildning i mindre utsträckning (7,7 %) än personer med som högst gymnasial eller eftergymnasial utbildning (8,4 respektive 8,6 %).

Ensamstående med eller utan barn utsattes i större utsträckning (14,7 respektive 9,9 %) än sammanboende med eller utan barn (8,3 respektive 6,1 %).

Det var också vanligare att utsättas för hot bland boende i flerfamiljshus (10,0 %) än bland boende i småhus (6,9 %).

Utsatthet för hot ökar något med ortens storlek. Bland boende i storstadsregioner utsattes 9,6 procent och bland boende i andra större städer var andelen 8,1 procent, medan andelen i mindre städer eller på landsbygden var 6,7 procent.

När utsatthet för hot särredovisas för män respektive kvinnor visar resultatet att fördelningen inom olika grupper följer samma mönster. Dock är nivåerna i de flesta fall högre bland mänNär man rensar bort effekten av bakgrundsfaktorer som ålder och kön försvinner skillnaden i utsatthet för hot mellan grupper med olika utbildning. Däremot kvarstår skillnaden mellan olika familjetyper.

  Upprepad utsatthet

De flesta som uppger att de utsattes för hot under 2017 utsattes för en (1) händelse (57,3 % av de utsatta). Vidare var det 29,1 procent av de utsatta som utsattes två till tre gånger medan 13,6 procent av de utsatta uppger att det handlade om fyra gånger eller fler. Sett till hela befolkningen (16–84 år) motsvarar det att 4,8 procent utsattes för en (1) händelse 2017 och 2,5 procent utsattes två till tre gånger, medan 1,1 procent av befolkningen utsattes för hot fyra gånger eller fler (se figur 3.10 och tabell 3.8).

Av de män som uppger att de utsattes för hot 2017 utsattes 55,1 procent för en (1) händelse. Det var 31,0 procent av de utsatta männen som utsattes två till tre gånger, och cirka 13,8 procent av de utsatta männen som utsattes fyra gånger eller fler. Sett till befolkningen (16–84 år) motsvarar det att 4,8 procent av männen utsattes för hot en (1) gång under 2017 medan 2,7 procent utsattes två till tre gånger, och 1,2 procent utsattes fyra gånger eller fler.

Av de kvinnor som uppger att de utsattes för hot 2017 utsattes 59,4 procent för en (1) händelse. Andelen som utsattes två till tre gånger var 27,2 procent av de utsatta kvinnorna, och 13,4 procent av de utsatta kvinnorna utsattes för hot fyra gånger eller fler. Sett till befolkningen (16–84 år) motsvarar det att 4,9 procent av kvinnorna utsattes (1) gång medan 2,2 procent utsattes två till tre gånger, och 1,1 procent utsattes fyra gånger eller fler under 2017.

Det är således små skillnader mellan män och kvinnor vad gäller upprepad utsatthet för hot, särskilt vad gäller dem som utsattes fyra gånger eller fler. 

Könsfördelning – Hot

Andel (%) utsatta för hot av männen respektive kvinnorna i befolkningen (16–84 år), år 2006–2017¹. Källa: NTU

¹). Resultaten för utsatthet 2006–2015 är omräknade, eftersom undersökningen då genomfördes med en annan metod.

Ålder – Hot

Utsatta för hot 2017. Andel för respektive kön och åldersgrupp. Källa: NTU

Andel som utsatts för trakasserier

Andelen utsatta personer i befolkningen (16-84 år) för trakasserier, år 2006–2017. Källa: NTU

¹). Resultaten för utsatthet 2006–2015 är omräknade, eftersom undersökningen då genomfördes med en annan metod.

Trakasserier kan exempelvis vara att vid upprepade tillfällen bli förföljd eller få oönskade besök, telefonsamtal, meddelanden och liknande. Trakasserier definieras i NTU som en serie av mer eller mindre allvarliga händelser. Var och en av händelserna behöver inte vara kriminaliserade och klassificeras inte nödvändigtvis som egna brott juridiskt sett. I de fall den sammanlagda serien av händelser är brottslig kan den dock antas hamna under brottsrubriceringar, till exempel grov fridskränkning, grov kvinnofridskränkning, ofredande, hemfridsbrott eller olaga förföljelse.

Det är 5,9 procent av befolkningen (16–84 år) som uppger att de utsattes för trakasserier 2017, vilket motsvarar cirka 470 000 personer (skattat antal). Andelen är på samma nivå som 2016. Under 2006–2010 minskade andelen utsatta successivt. Därefter har utsattheten ökat vid nästan alla mätningar, och särskilt tydlig var ökningen 2016.

Det är 5,1 procent av männen i befolkningen (16–84 år) som uppger att de utsattes för trakasserier 2017, vilket är en något höge nivå än 2016, då andelen var 4,9 procent. Utsattheten minskade i början av mätperioden för att sedan variera kring en relativt stabil nivå, men från och med 2013 har andelen ökat, dock med årliga variationer.

Bland kvinnor i befolkningen (16–84 år) är det 6,7 procent som uppger att de utsattes för trakasserier 2017, vilket är på samma nivå som 2016. Andelen minskade fram till och med 2009. Därefter låg nivån stabilt några år, men från och med 2012 har utsattheten ökat tydligt (med årliga variationer).

Kvinnor är således i större utsträckning än män utsatta för trakasserier, och så hade det varit varje år sedan 2006.

  Utsatthet i olika åldersgrupper

Personer i den yngsta åldersgruppen (16–19 år) uppger i störst utsträckning att de utsattes för trakasserier 2017. Det är 10,8 procent av personerna i den åldersgruppen som utsattes, vilket är samma andel som uppmättes 2016. Utsatthet för trakasserier var fram till och med 2015 vanligast i åldersgruppen 20–24 år, men under de senaste två åren har det varit vanligast att utsättas i åldersgruppen 16–19 år. Minst utsatt var den äldsta åldersgruppen (75–84 år) där 3,5 procent utsattes 2017.

Även bland män är det i den yngsta åldersgruppen (16–19 år) som störst andel uppger att de under 2017 utsattes för trakasserier (6,8 %), medan det var minst vanligt i den äldsta åldersgruppen (75–84 år), där 4,0 procent utsattes (se figur 3.27).

Utsatthet för trakasserier är även vanligast bland unga kvinnor; 13,9 procent av kvinnorna i åldern 16–19 år uppger att de utsattes för trakasserier 2017. Det är minst vanligt att utsättas i den äldsta åldersgruppen (75–84 år), där andelen utsatta kvinnor var 3,1 procent.

Vid en jämförelse mellan män och kvinnor visar resultatet att mönstret är relativt likartat, i den bemärkelsen att utsatthet är vanligast bland de yngre, för att sedan bli mindre vanlig ju äldre åldersgrupp som studeras. En skillnad är dock att det skiljer sig mer mellan åldersgrupperna bland kvinnor än bland män.

  Olika gruppers utsatthet för trakasserier

Det är en större andel som uppger att de utsattes för trakasserier 2017 bland svenskfödda personer med båda föräldrarna utrikesfödda och bland utrikesfödda personer (8,4 respektive 7,4 %) än bland svenskfödda med minst en svenskfödd förälder (5,5 %).

Vidare var andelen utsatta större bland personer med som högst förgymnasial utbildning (7,3 %) än bland personer med som högst gymnasial eller eftergymnasial utbildning (5,9 respektive 5,1 %).

Trakasserier var också vanligare bland ensamstående med eller utan barn (11,2 respektive 7,8 %), än bland sammanboende med eller utan barn (4,2 respektive 4,6 %).

Vidare var det vanligare bland boende i flerfamiljshus än bland boende i småhus (7,0 respektive 5,0 %).

Utsatthet för trakasserier var även något vanligare bland boende i storstadsregioner och i andra större städer (6,0 respektive 6,1 %), än bland personer som bor i mindre städer eller på landsbygden (5,6 %).

Sett till utsatthet för trakasserier inom olika grupper bland män respektive kvinnor 2017 ser mönstret oftast likartat ut, men på högre nivåer bland kvinnor. Vad gäller svensk/utländsk bakgrund finns dock skillnader. Bland män var utsatthet vanligast bland utrikesfödda (7,1 %), medan det bland kvinnor var vanligast bland svenskfödda med båda föräldrarna utrikesfödda (10,0 %).

  Omständigheter kring trakasserier

Över hälften (56 %) av dem som utsatts för trakasserier uppger att gärningspersonen är en helt okänd person, det vill säga en person som den utsatta inte känner sedan tidigare. Mer än var fjärde utsatt person uppger att gärningspersonen är bekant (28 %), och 13 procent svarar att det rör sig om en närstående, medan 3 procent uppger att de inte har någon uppfattning om vem gärningspersonen är. Bland både män och kvinnor som har blivit utsatta för trakasserier under 2016 är alltså det vanligaste svaret att gärningspersonen är en helt okänd person eller en bekant. Däremot svarar kvinnor i större utsträckning än män att gärningspersonen var en närstående (17 jämfört med 8 %).

Trakasserier kan vara mer eller mindre allvarliga. En indikator på allvarlighetsgrad kan vara hur händelserna upplevs av den som utsätts. I NTU 2015 frågades hur skrämmande den utsatta personen tycker att händelserna var. Nära var sjätte person (15 %) svarade att händelserna var mycket skrämmande, 35 procent svarade att de var ganska skrämmande, medan övriga antingen upplevde dem som inte särskilt eller inte alls skrämmande (sammanlagt 50 %). En annan indikator på allvarlighetsgrad, som också belyser omfattningen av utsattheten, är antalet händelser som en person utsatts för. Omkring en tredjedel av de utsatta (31 %) uppgav att det rört sig om färre än fyra händelser. Ungefär lika många (33 %) uppgav att det rört sig om fyra till tio händelser. Knappt en fjärdedel (23 %) uppgav att det rört sig om 11–99 händelser, och 12 procent uppgav att trakasserierna omfattat ett mycket stort antal händelser (100 eller fler).

Könsfördelning – Trakasserier

Andel (%) utsatta för trakasserier av männen respektive kvinnorna i befolkningen (16–84 år), år 2006–2017¹. Källa: NTU

¹). Resultaten för utsatthet 2006–2015 är omräknade, eftersom undersökningen då genomfördes med en annan metod.

Ålder – Trakasserier

Utsatta för trakasserier 2017. Andel för respektive kön och åldersgrupp. Källa: NTU

Andel som utsatts för nätkränkning

Utsatthet för nätkränkning ¹ 2016–2017. Andel (%) utsatta av samtliga och av männen respektive kvinnorna i befolkningen. Källa: NTU.

1.) Frågan om nätkränkning tillkom i och med NTU:s metodbyte 2017 och därför finns enbart resultat för utsatthet 2016 och 2017.

Frågan om nätkränkning tillkom i samband med metodbytet 2017 och därför finns enbart resultat för utsatthet 2016 och 2017.

För att belysa omfattningen av utsatthet för nätkränkning ställs följande fråga i NTU: Har någon i syfte att kränka eller skada dig spridit känsliga uppgifter, bilder, filmer och/eller kommentarer om dig på internet under förra året (2017)?

Det är 2,1 procent av befolkningen (16–84 år) som uppger att de utsattes för nätkränkning under 2017, vilket motsvarar cirka 169 000 personer (skattat antal). Det är en liten ökning från 2016, då andelen var 1,9 procent.

Det var likaså 2,1 procent av männen i befolkningen (16–84 år) som utsattes för någon nätkränkning 2017, vilket även det är en liten ökning från 2016 då andelen var 1,9 procent.

Även bland kvinnor i befolkningen (16–84 år) var det 2,1 procent som utsattes, vilket i princip är på samma nivå som 2016 då andelen var 2,0 procent.

Det var således en lika stor andel bland män som bland kvinnor som utsattes för nätkränkning under 2017.

  Utsatthet i olika åldersgrupper

Det finns tydliga skillnader mellan olika åldersgrupper vad gäller nätkränkning, där utsatthet är mindre vanligt ju äldre åldersgrupp som studeras. Mest utsatt 2017 var den yngsta åldersgruppen (16–19 år) där 5,8 procent uppger att de utsattes, vilket är samma nivå som uppmättes för 2016. Minst utsatt var den äldsta åldersgruppen (75–84 år) där 0,5 procent av personerna uppger att de utsattes.

Även när män studeras separat visar resultatet att det är i den yngsta åldersgruppen (16–19 år) som utsatthet var vanligast (4,3 %), medan den äldsta åldersgruppen (75–84 år) hade minst andel utsatta (0,6 %).

Kvinnor i den yngsta åldersgruppen (16–19 år) uppger i betydligt högre grad än resterande åldersgrupper att de utsattes för nätkränkning 2017 (7,0 %). Minst var andelen i den äldsta åldersgruppen (75–84 år, 0,4 %).

Utsatthet för nätkränkning följer således ett likartat mönster bland män och kvinnor, vad gäller hur utsattheten ser ut i olika åldersgrupper. Noterbart är dock att kvinnor i den yngsta åldersgruppen är betydligt mer utsatta än andra åldersgrupper. Bland män är det förvisso också de yngre som är mest utsatta, men resultatet sticker inte ut lika mycket från övriga åldersgrupper.

  Olika gruppers utsatthet för nätkränkning

Personer som är födda i Sverige med båda föräldrarna utrikesfödda uppger i större utsträckning att de utsattes för någon nätkränkning under 2017 (3,6 %) än utrikesfödda personer respektive svenskfödda personer med minst en svenskfödd förälder (2,2 respektive 2,1  ).

Personer med som högst förgymnasial utbildning utsattes i större utsträckning (3,2 %) än personer med som högst gymnasial respektive eftergymnasial utbildning (2,0 respektive 1,7 %).

Det var vanligare att utsättas bland ensamstående med eller utan barn (4,8 respektive 3,2 %) än bland sammanboende med eller utan barn (1,7 respektive 1,1 %).

Det var även vanligare med utsatthet bland boende i flerfamiljshus än bland boende i småhus (2,4 respektive 1,9 %).

Att utsättas för nätkränkning var något vanligare bland boende i storstadsregioner och i mindre städer eller på landsbygden (2,2 % i respektive grupp) än bland boende i andra större städer (2,0 %).

Mönstret för hur utsatthet för nätkränkning fördelar sig i olika grupper ser oftast likartat ut bland män och kvinnor.

  Upprepad utsatthet

Resultatet visar att nätkränkning är en brottstyp där det är relativt vanligt med upprepad utsatthet. Av de personer som uppger att de utsattes för någon nätkränkning 2017 var det 49,8 procent som utsattes en (1) gång. Vidare var det 25,0 procent av de utsatta som utsattes två till tre gånger medan 25,3 procent av de utsatta uppger att det handlade om fyra gånger eller fler. Sett till befolkningen (16–84 år) motsvarar det att 1,1 procent utsattes en (1) gång medan 0,5 procent utsattes två till tre gånger, och det var 0,5 procent som utsattes för nätkränkning fyra gånger eller fler under 2017 (se figur 3.30 och tabell 3.29).

Av de män som uppger att de utsattes för någon nätkränkning 2017 var det 45,7 procent som utsattes en (1) gång. Vidare var det 28,3 procent av de utsatta männen som utsattes två till tre gånger, medan 26,0 procent av de utsatta männen uppger att det handlade om fyra gånger eller fler. Sett till män i befolkningen (16–84 år) motsvarar det att 1,0 procent utsattes för en (1) händelse 2017 medan 0,6 procent utsattes två till tre gånger, och det var 0,6 procent som utsattes fyra gånger eller fler.

Av de kvinnor som uppger att de utsattes för någon nätkränkning 2017 var det 53,4 procent som utsattes en (1) gång. Vidare var det 22,0 procent av de utsatta kvinnorna som utsattes två till tre gånger, medan 24,7 procent av de utsatta kvinnorna uppger att det handlade om fyra gånger eller fler. Sett till kvinnor i befolkningen (16–84 år) motsvarar det att 1,2 procent utsattes en (1) gång medan 0,5 procent utsattes två till tre gånger, och likaså var det 0,5 procent som utsattes för nätkränkning fyra gånger eller fler.

Resultatet visar således att det var en något större andel av de utsatta männen än de utsatta kvinnorna som upprepade gånger utsattes för nätkränkning under 2017.

Anmälningar om grov fridskränkning

Antalet anmälda brott om grov fridskränkning totalt, mot kvinnor/flickor och mot män/pojkar, åren 2009–2018. Källa: Anmälda brott

Fridkränkningsbrott

  • Grov fridskränkning omfattar flera brott och kan bestå av flera olika brottstyper, såsom misshandel, olaga hot och hemfridsbrott som sammantaget ingår i en upprepad kränkning och riktas mot en närstående eller tidigare närstående person.
  • För grov kvinnofridskränkning gäller att brotten begås av en man mot en kvinna som han är eller har varit gift med eller som han bor eller har bott tillsammans med under äktenskapsliknande förhållanden. 

Eftersom fridskränkningsbrotten omfattar flera brott och kan bestå av flera olika brottstyper, såsom misshandel, olaga hot och hemfridsbrott som sammantaget ingår i en upprepad kränkning, är utvecklingen av de anmälda brotten om grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning beroende av polisens och åklagarnas hantering av dessa brott.

Grov fridskränkning

Antalet anmälningar om grov fridskränkning ökade 2 procent jämfört med 2017, till 1 710 brott. Något fler anmälningar gällde brott mot kvinnor/flickor (871 brott) än mot män/pojkar (841 brott). Jämfört med 2009 har anmälda brott gällande grov fridskränkning ökat med 33 procent. Ökningen skedde dock under första delen av den uppmätta tioårsperioden, fram till 2011. Därefter har anmälda brott om grov fridskränkning totalt sett minskat.

Fördelningen av de anmälda brotten om grov fridskränkning mot kvinnor/flickor respektive mot män/pojkar 2018 var relativt jämn och uppgick till 51 respektive 49 procent. 

Av de anmälda brotten om grov fridskränkning var majoriteten (81 procent) brott mot barn (0–17 år), och 19 procent avsåg brott mot vuxen (18 år eller äldre). Åldersfördelningen följde samma mönster för både kvinnor/flickor och män/pojkar. Könsfördelningen var jämn för barn (0–17 år), medan det var en större andel utsatta kvinnor än män bland vuxna (18 år eller äldre).

Under 2018 uppgick antalet anmälda grova fridskränkningsbrott mot person 18 år eller äldre till totalt 327 brott, vilket var oförändrat jämfört med 2017. Av dessa uppgick antalet anmälda grova fridskränkningsbrott mot kvinnor 18 år eller äldre till totalt 206 brott, vilket var en minskning jämfört med 2017 med 7 brott (−3 %). De anmälda brotten om grov fridskränkning mot män 18 år eller äldre uppgick till totalt 121 brott, vilket var 7 brott fler än 2017 (+6 %).

Sedan 2009 har de anmälda brotten om grov fridskränkning mot vuxna (18 år eller äldre) minskat med 81 anmälda brott, eller 20 procent. Under perioden har de anmälda grova fridskränkningsbrotten mot kvinnor 18 år eller äldre minskat med 88 anmälda brott, eller 30 procent, samtidigt som de anmälda brotten mot män 18 år eller äldre har ökat 6 procent (+7 brott).

Av de anmälda brotten om grov fridskränkning mot vuxna (18 år eller äldre) 2018 var 63 procent brott mot kvinnor och 37 procent mot män.

Av alla anmälda brott om grov fridskränkning 2018 var 81 procent riktade mot barn i åldern 0–17 år. Det rörde sig om totalt 1 390 fall av grov fridskränkning mot barn 0– 17 år, vilket var oförändrat jämfört med 2017. Antalet anmälda brott om grov fridskränkning mot flickor minskade med 6 brott, eller 1 procent, till 665 brott, medan antalet anmälda brott mot pojkar ökade med 35 brott, eller 5 procent, till 720 brott. Sedan 2009 har antalet anmälda fall av grov fridskränkning mot barn 0–17 år ökat med 504 brott (+57 %). Under samma period ökade dessa brott mot flickor med 46 procent (+209 brott), medan de mot pojkar ökade med 69 procent (+295 brott).

Av de anmälda brotten om grov fridskränkning mot barn (0–17 år) var 48 procent riktade mot flickor och 52 procent mot pojkar 2018.

Liksom misshandel mot barn anmäls grov fridskränkning mot barn i högre grad under skolterminerna än under sommarmånaderna juni–augusti.

Eftersom fridskränkningsbrotten omfattar flera brott och kan bestå av flera olika brottstyper, såsom misshandel, olaga hot och hemfridsbrott som sammantaget ingår i en upprepad kränkning, är utvecklingen av de anmälda fridskränkningsbrotten beroende av polisens och åklagarnas hantering av dessa brott.

Grov kvinnofridskränkning

Mellan 2017 och 2018 har antalet anmälda fall av grov kvinnofridskränkning minskat till 1 740 brott (−7 %). Sett till den senaste tioårsperioden har antalet anmälda fall av grov kvinnofridskränkning minskat med 34 procent (−913 brott).

Anmälningar om grov kvinnofridskränkning

Antalet anmälda fall av grov kvinnofridskränkning totalt, åren 2009–2018. Källa: Anmälda brott

Uppklarade brott

Personuppklaringsprocenten² för grov fridskränkning (4 a §) samt grov kvinnofridskränkning (4 a §) , 2009–2018. Källa: Handlagda brott

Handlagda brott

År 2018 handlades¹ 1 750 brott om grov fridskränkning, vilket är en ökning med 98 brott (+6 %) jämfört med 2017. För 99 procent (1 740 brott) av de handlagda brotten bedrevs en utredning, medan resterande 1 procent (18 brott) direktavskrevs, vilket var samma fördelning som 2017. Uppdelat på kön var fördelningen av utredda och direktavskrivna brott densamma för brott mot flickor/kvinnor respektive mot pojkar/män. Handlagda brott utreddes i 99 procent (934 brott) av fallen när brottet riktats mot en flicka/kvinna och i 99 procent (801 brott) av fallen när det riktats mot en pojke/man. Inga fridskränkningsbrott förundersökningsbegränsades 2018. Av samtliga handlagda brott om grov fridskränkning personuppklarades 207 brott, vilket är en minskning med 16 brott (−7 %) jämfört med 2017.

Personuppklaringsprocenten, det vill säga de personuppklarade brotten sett till samtliga handlagda brott om grov fridskränkning, uppgick till 12 procent 2018. Jämfört med 2017 minskade personuppklaringsprocenten med 2 procentenheter. De senaste tio åren har nivån minskat med 15 procentenheter.

Lagföringsprocenten, det vill säga de personuppklarade brotten i relation till de utredda brotten om grov fridskränkning, uppgick också till 12 procent 2018. Även lagföringsprocenten minskade med 2 procentenheter jämfört med 2017. Jämfört med 2014 minskade den med 5 procentenheter. Skillnaden mellan lagförings- och personuppklaringsprocenten är knappt märkbar. Det beror på att en så stor andel av brotten utreds.

Uppdelat på kön uppgick personuppklaringsprocenten till 14 procent för grov fridskränkning mot flickor/kvinnor och till 9 procent för grov fridskränkning mot pojkar/män. Även lagföringsprocenten uppgick till 14 procent för brott mot flickor/kvinnor och till 9 procent för brott mot pojkar/män.

Jämfört med 2017 var personuppklaringsprocenten respektive lagföringsprocenten oförändrad vad gäller grov fridskränkning mot flickor/kvinnor, medan båda måtten minskade med 4 procentenheter vardera för grov fridskränkning mot pojkar/män. Lagföringsprocenten har sedan 2014 minskat med 3 procentenheter för brott mot flickor/kvinnor och med 8 procentenheter för brott mot pojkar/män.

Skillnaden i personuppklarings- och lagföringsprocent mellan könen återfinns både för grov fridskränkning mot barn och mot vuxna, men är större för grov fridskränkning mot vuxna (18 år eller äldre). Statistiken baseras på ett ganska litet antal brott varför personuppklarings- och lagföringsprocenten för olika köns- och åldersgrupper bör tolkas med viss försiktighet.

För 77 procent (1 350 brott) av de handlagda brotten om grov fridskränkning fanns det minst en person registrerad som skäligen misstänkt för brottet, vilket är samma andel som 2017. Andelen personuppklarade misshandelsbrott av brotten med minst en misstänkt person uppgick till 15 procent, en minskning med 2 procentenheter jämfört med 2017. Jämfört med 2014 har andelen minskat med 4 procentenheter.

Uppdelat på kön uppgick andelen brott med en misstänkt person registrerad till 80 procent för grov fridskränkning mot flickor/kvinnor och till 73 procent för grov fridskränkning mot pojkar/män. Av de handlagda brotten 2018 hade 71 procent anmälts samma år. Resterande brott hade anmälts 2017 eller tidigare. Av de personuppklarade brotten hade 65 procent anmälts samma år som de klarades upp.

Grov kvinnofridskränkning

År 2018 handlades 1 730 brott om grov kvinnofridskränkning, vilket är en minskning med 130 brott (−7 %). Av dessa bedrevs en utredning för 99 procent (1 710 brott) medan 1 procent (24 brott) direktavskrevs. Jämfört med 2017 var andelen utredda och direktavskrivna brott oförändrad. Av de handlagda brotten om grov kvinnofridskränkning var det 2 som förundersökningsbegränsades, båda efter att en utredning bedrivits. Det var lika många som under 2017.

De personuppklarade brotten om grov kvinnofridskränkning uppgick 2018 till 303 brott. Det var en ökning med 4 brott (+1 %) jämfört med 2017. Personuppklaringsprocenten, som redovisar de personuppklarade brotten i relation till samtliga handlagda brott om grov kvinnofridskränkning, uppgick till 17 procent 2018. Jämfört med 2017 var det en ökning med 1 procentenhet, men en minskning med 9 procentenheter jämfört med 2009.

Lagföringsprocenten, andelen personuppklarade brott av de utredda brotten, uppgick till 18 procent. Det innebar en ökning med 1 procentenhet jämfört med 2017, och en minskning med 1 procentenhet jämfört med 2014. Som framgår av figur 20 är skillnaden mellan lagförings- och personuppklaringsprocenten knappt synbar. Det beror på att en så stor andel av brotten utreds.

Andelen handlagda brott om grov kvinnofridskränkning med minst en person registrerad som skäligen misstänkt för brottet uppgick till 86 procent (1 490 brott), en ökning med 1 procentenhet jämfört med 2017. Andelen personuppklarade brott om grov kvinnofridskränkning av brotten med minst en misstänkt person uppgick till 20 procent, en ökning med 2 procentenheter jämfört med 2017. Av de handlagda brotten 2018 hade 63 procent anmälts samma år, resterande brott hade anmälts tidigare år. Av de personuppklarade brotten hade 69 procent anmälts samma år som de handlades.

Misstänkta för grov fridskränkning

Antal personer misstänkta förgrov fridskränkning 2009–2018, varav kvinnor och män. Källa: Misstänkta personer

Det var 1 040 personer som misstänktes för grov fridskränkning och 1 430 personer som misstänktes för grov kvinnofridskränkning 2018. Av de som misstänkts för grov fridskränkning var 38 procent kvinnor och 62 procent män. Antalet som misstänkts för grov fridskränkning hade ökat med 8 procent jämfört med 2017. Motsvarande ökning kunde ses för både kvinnor och män. Antalet män som misstänktes för grov kvinnofridskränkning hade minskat med 6 procent jämfört med 2017.

Grov fridskränkning

År 2018 var 12 personer per 100 000 invånare misstänkta för grov fridskränkning, vilket var en ökning med 7 procent sedan 2017. Under den senaste tioårsperioden skedde först en ökning mellan 2009 och 2011, men därefter en minskning. Nivån 2018 var dock 9 procent högre än 2009. Uppdelat på kön var det 9 kvinnor per 100 000 invånare respektive 15 män per 100 000 invånare som var misstänkta för grov fridskränkning 2018. Sedan 2009 hade antalet ökat med 48 procent för kvinnor och minskat med 7 procent för män.

Grov kvinnofridskränkning

Under 2018 misstänktes 34 män per 100 000 invånare för grov kvinnofridskränkning. Det var 7 procent färre än 2017. Andelen har minskat relativt kontinuerligt under den senaste tioårsperioden, med 40 procent sedan 2009.

Lagförda för fridskränkning

Lagföringsbeslut³ med grov kvinnofridskränkning eller grov fridskränkning (4a §) eller olaga förföljelse(4b §) som huvudbrott, år 2008-2017. Sedan den 1 oktober 2011 räknas upprepad brottslighet avseende vissa brott som faller in under rubriceringarna som olaga förföljelse. Källa: Personer lagförda för brott 

Gärningar som misshandel, olaga hot, ofredande med mera kan, när de utgjort ett led i en upprepad kränkning, rubriceras som grov kvinnofridskränkning eller grov fridskränkning. År 2018 fattades 158 respektive 67 lagföringsbeslut med huvudbrottet grov kvinnofridskränkning eller grov fridskränkning. Jämfört med 2017 är det en ökning med 10 beslut, eller 7 procent, vad gäller grov kvinnofridskränkning och en minskning med 8 beslut, eller 11 procent, vad gäller grov fridskränkning. För olaga förföljelse fattades 103 lagföringsbeslut 2018. Det är en ökning med 8 beslut, eller 8 procent, jämfört med 2017.

Sedan 2009 har antalet beslut gällande grov kvinnofridskränkning minskat med 169 beslut, eller 52 procent. Även antalet lagföringsbeslut avseende grov fridskränkning har minskat med 53 beslut, eller 44 procent, under denna period. Den andelsmässiga minskningen var 44 procent för både lagföringsbesluten mot kvinnor och de mot män, vilket motsvarar en minskning med 7 respektive 46 beslut.

Kränkningar via internet samt mobbning bland unga

Skolundersökningen om brott 2017 visar att nästan en fjärdedel (24 procent) av eleverna uppger att de blivit utsatta för att någon skrivit kränkande saker om dem på internet under de senaste tolv månaderna, och drygt en femtedel (21 procent) att de blivit utsatta för att någon lagt upp bilder eller filmklipp som man inte ville skulle spridas. Samtidigt uppger mer än en tredjedel (36 procent) att de blivit utsatta för mobbning. Resultaten är på samma nivå som 2015.

Generellt sett är det fler tjejer än killar som uppger att de blivit utsatta för kränkningar via internet (29 respektive 20 procent). Majoriteten av de som utsatts uppger sig ha blivit det någon enstaka gång under perioden, medan en mindre andel uppger att det hänt upprepade gånger. Ungefär var fjärde tjej (24 procent) och nästan var femte kille (19 procent) uppger att någon lagt upp bilder eller filmklipp som man inte ville skulle spridas under de senaste tolv månaderna. Även detta är något som de flesta blivit utsatta för någon enstaka gång, medan en mindre andel blivit utsatta upprepade gånger.

Utsatthet för mobbning följer samma mönster. Ungefär 40 procent av tjejerna och 32 procent av killarna uppger att de blivit mobbade. De flesta har blivit utsatta ganska sällan, men ungefär 18 procent av tjejerna och 11 procent av killarna uppger däremot att de blivit mobbade ibland eller ofta.

Fakta

  • 1 740 anmälningar om grov kvinnofridskränkning (2018)
  • 1 710 anmälningar om grov fridskränkning (2018)
  • 61 procent av de som misstänktes för grov fridskränkning var män (2018)
  • 12 procent = personuppklaringsprocenten för grov fridskränkning (2018)

¹) I statistiken över handlagda brott redovisas anmälda brott där polis, åklagare eller annan utredande myndighet fattat ett beslut om brottet.

²) Personuppklaring innebär att en misstänkt person har bundits vid brottet genom att åtal har väckts, strafföreläggande har utfärdats eller åtalsunderlåtelse har meddelats.

  • Personuppklaringsprocenten redovisar antalet brott som personuppklarats
    under ett år i procent av antalet handlagda brott under samma år. Från och med 2014 redovisas en justerad personuppklaringsprocent. Måttet är i princip konstruerat på samma sätt som tidigare, men med den skillnaden att det beräknas på samtliga handlagda brott istället för på samtliga anmälda brott.

  • Lagföringsprocent redovisar antalet personuppklarade brott under ett år i procent av samtliga utredda brott, exklusive förundersökningsbegränsade brott, under samma period.

³) Statistiken över lagförda personer redovisar antalet lagföringsbeslut som fattats under året. Med lagföringsbeslut avses fällande dom i tingsrätt eller beslut från åklagare om strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse under ett kalenderår. En och samma person kan lagföras på olika sätt och vid flera tillfällen under ett år. Ett lagföringsbeslut kan innehålla beslut om flera brott och flera påföljder.

Sidan senast uppdaterad: 2019-09-09

Statistik om brottstyper